publicerad: 2021  
beslå beslog beslagit beslagen beslagna, presens beslår
verb
beslå´
1 mest teknik förse med metall­tillbehör som har skyddande etc. funktion
spikbeslagen
någon beslår något (med något)
stövlar beslagna med järn
○ äv. i fråga om andra skyddande skikt
huset skulle beslås med bräder
belagt sedan 1430–50 (Konung Alexander); fornsvenska besla; av lågtyska beslan med samma betydelse; se ur­sprung till 2slå 1
2 rulla ihop och binda fast segel
JFR bärga 2
någon beslår något
beslå stor­seglet på bommen
belagt sedan ca 1700
3 oemotsägligt ertappa någon, i färd med någon klander­värd el. förbjuden handling
någon beslår någon med något
gång på gång beslogs vittnet med lögn
belagt sedan förra hälften av 1300-talet Södermanna-Lagen
beslåbeslående, beslagning