publicerad: 2021  
besudla besudlade besudlat
verb
besu´dla
vanligen pass. el. perfekt particip fläcka på ett van­ärande sätt
något besudlas (med något)
något är besudlat (med något)
namnet Quisling är för all­tid besudlat
belagt sedan ca 1755; av tyska besudeln med samma betydelse, till sudeln 'söla ned; sudda; slarva', till Sud 'av­kok'
besudlabesudlande, besudling