publicerad: 2021  
1bot boten
bot·en
substantiv
1 (religiös) handling var­igenom någon an­ses bli fri från skuld
botgöring; syndabot
göra bot; boten är ett av den katolska kyrkans sju sakrament
äv. all­männare
skolkarna lovade bot och bättring
belagt sedan 1000-talet (i sms.; (runristad berghäll, Frösunda, Uppland (Sveriges runinskrifter))) runform botar (gen.), fornsvenska bot; gemensamt germanskt ord, nära besläktat med båta, bättre; jfr ur­sprung till 2bot
2 medel för att av­hjälpa brist eller felaktighet särsk. sjukdom men äv. all­männare
bot (för något/sats)
bot (för något)
bot (för sats)
bot (för någon) (mot något)
det finns ingen bot mot migrän; det tycks inte finnas någon bot för hans dårskap
råda bot på något av­hjälpa någotför att råda bot på bostads­bristen har kommunen börjat bygga små, billiga lägenheter
belagt sedan förra hälften av 1300-talet Uplands-Lagen
2bot boten böter
substantiv
vanligen plur. ut­om i sammansättn. straff som ut­går i pengar
SE böta
en bot (på/om belopp)
en bot (om belopp)
en bot (belopp)
lagen stadgar böter eller fängelse i högst ett år
äv. om det belopp som böterna ut­gör
böterna upp­gick till 1 000 kronor
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska bot, plur. böter, samma ord som 1bot 1
3bot boten el. botten, plural botar el. bottar
substantiv
[båt´]
datorprogram som simulerar mänskligt beteende
chattbot
en stor an­del av redigeringarna på vissa webb­sidor görs av botar
belagt sedan 2006