publicerad: 2021  
1dissonant neutrum dissonant, bestämd form och plural dissonanta
dis·son·ant
adjektiv
[-an´t] el. [-aŋ´t]
● som ut­gör dissonans
JFR skärande
ett dissonant ackord
○ äv. om del av dissonans
en dissonant ton
belagt sedan 1885
2dissonant dissonanten dissonanter
dis·son·ant·en
substantiv
dissonan´t
● dissonerande ton(följd)
belagt sedan 1779