publicerad: 2021  
falla bort föll fallit, presens faller
verb
[bårt´]
● äv. fast sammansättn., se bortfalla upp­höra att vara med i visst samman­hang
någon faller bort
ytterligare två kandidater till partiledar­posten har fallit bort; de som inte har fyllt i blanketten ordentligt faller bort
belagt sedan 1697
falla bortbortfallande, bortfall