publicerad: 2021
1fel
felet, plural fel, bestämd plural felen
fel·et
substantiv
1
(förekomst av) bristande funktionsduglighet hos maskin el. människa
felorsak; motorfel
fel (i/med/på någon/något)
fel (i någon)
fel (i något)
fel (med någon)
fel (med något)
fel (på någon)
fel (på något)
ett tekniskt fel; ett fel i tändsystemet; ett allvarligt fel på hjärtklaffarna
○
äv. om mindre god karaktärsegenskap
han var en människa med stora fel och stora förtjänster; med alla sina fel och brister är hon dock min mor!
belagt sedan 1541;
av lågtyska feil, fel med samma betydelse; av fornfranska faille, till faillir 'fattas, fela'; av lat. fall´ere 'svika, bedra'; jfr ursprung till
2fallera!!
2
oriktigt resultat av något
JFR
felaktighet
skrivfel; tillverkningsfel
översättningen vimlar av fel
○
spec.
avvikelse från riktigt värde särsk. i matematiska sammanhang
mätningsfel; räknefel
ett fel på högst 2 mm
○
spec. äv.
skillnad mellan närmevärde och exakt värde
feluppskattning
slå fel
misslyckasderas valkampanj slog fel och opinionssiffrorna dalade
belagt sedan 1538
3
ansvar för negativ utveckling hos (viss) person
JFR
skuld 1
(någons) fel
fel (av någon)
begå ett fel; det var hans fel; det är inte ens fel när två träter
belagt sedan 1741
2fel
ingen böjning
adjektiv
1
som inte hör hemma i det aktuella sammanhanget
hon tog fel portfölj med sig; tyvärr har de fått fel bundsförvanter; "arg" är väl egentligen fel ord, han var snarare ledsen
satsa på fel häst
se
häst
vakna på fel sida
se
sida
belagt sedan 1890;
se ursprung till
1fel!!
2
felaktig
MOTSATS
2rätt 2
domaren sade att svaret var fel
○
särskilt i adverbiell användning
räkna fel; ha fel; klockan gick fel; ta fel på tiden; om jag inte minns fel ...
○
ofta äv. i negerade uttryck med innebörden att något är mycket bra
vardagligt
det vore inte (helt) fel med en kall öl nu
belagt sedan 1561