publicerad: 2021
ge sig
gav, gett el. givit, presens ger
giv·it sig
verb
1
upphöra att göra motstånd och erkänna sig besegrad
någon ger sig (för någon/något)
någon ger sig (för någon)
någon ger sig (för något)
han gav sig efter tre nedslagningar
○
äv. försvagat
upphöra att försöka
hon gav sig inte förrän hon hade löst problemet
○
äv. ytterligare försvagat
nej, om vi skulle ge oss nu och gå hem
○
äv. bildligt i uttryck för förtjusning
publiken gav sig på nåd och onåd
skam den som ger sig
se
skam
belagt sedan 1430–50 (Fem Mose böcker);
fornsvenska giva sik
2
ålderdomligt
hänge sig spec. sexuellt (om kvinna)
någon ger sig åt någon
hon gav sig åt honom
belagt sedan 1420–50
Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)
3
(börja) bli instabil
något ger sig
muren har gett sig på flera ställen
○
äv.
avta i styrka
vinden har gett sig
belagt sedan början av 1500-talet
Ett forn-svenskt legendarium
4
inlåta sig
någon ger sig i något
ge sig i samtal med en okänd
det kan du ge dig på
det kan du vara helt säker påLängtar du efter semester? – Det kan du ge dig på!
ge sig attan på något
se
attan
ge sig fan på något
se
fan
ge sig i kast med något
se
kast
ge sig i lag med någon/något
se
lag
ge sig katten på något
se
katten
ge sig sjutton på något
se
sjutton
ge sig till tåls
se
tåls
ge sig tusan på något
se
tusan
belagt sedan början av 1500-talet
Ett forn-svenskt legendarium
5
med partikel, särskiltav, in, iväg, ut
bege sig åt det håll som framgår av sammanhanget
ge sig av/in/iväg/ut (någonstans)
ge sig av (någonstans)
ge sig in (någonstans)
ge sig iväg (någonstans)
ge sig ut (någonstans)
ge sig iväg; ge sig av; ge sig ut i skogen
belagt sedan början av 1500-talet
Ett forn-svenskt legendarium
6
visa sig
det ger sig
det ger sig nog med tiden vem som har rätt
○
spec. i uttryck för ovisshet
nu ger det sig om vi hinner med båten
ge sig till känna
se
känna
belagt sedan 1523
7
vardagligt
klaga
ge sig (för något)
hon ger sig för minsta krämpa
belagt sedan ca 1452
Nya eller Karls-Krönikan