publicerad: 2021  
hota hotade hotat
verb
ho`ta
● varnande tillkänna­ge sin av­sikt att ut­sätta den till­talade för obehagligheter (om han/hon inte handlar på önskat sätt)
mordhota
någon hotar någon (med något/att+verb/sats)
någon hotar någon (med något)
någon hotar någon (med sats)
någon hotar någon (med att+verb)
någon/något hotar något/(att+)verb/sats
någon hotar (att+) verb
någon hotar något) verb
någon hotar sats
något hotar (att+) verb
något hotar något) verb
något hotar sats
han hotade dem med en kniv; han hotade henne med stryk om hon inte följde med; rånaren hotade dem till livet; diktatorn hotade att kasta alla oppositionella i fängelse; myndigheterna hotade att dra in an­slagen
○ äv. om icke-levande före­teelse ut­göra fara för
en hotande katastrof; sjukdomen hotade hans liv; dammen hotade att brista
belagt sedan ca 1420 (Bonaventuras Betraktelser); fornsvenska hota
hotahotande, 1hot