publicerad: 2021  
1löpa löpte löpt, presens löper
verb
`pa
1 förflytta sig med snabba steg, var­vid tidvis ingen av fötterna har mark­kontakt särsk. i tränings- el. tävlings­syfte, ofta över viss distans; nästan en­bart om person
löpare; löpning; motionslöpa
någon löper (något) någon löper (någonstans)
löpa i kapp; löpa terräng; han har löpt 1 500 m på 3.40; hon löpte i mål på rekordtid; han löper stil­rent
spec. (springande) av­lägsna sig efter att ha blivit fast­tagen
de lät tjuven löpa
äv. i fråga om (snabb) rörelse el. förflyttning av före­mål, spec. far­tyg, for­don och dylikt
järnvägsvagnarna löper längs spåren; hjulet löper kring en axel; hon lät fingrarna löpa över tangenterna
äv. om abstrakta före­teelser som tänks vara rörliga
ryktet löpte från hus till hus; han lät tankarna löpa; hans blick löpte längs listan
låta tungan löpa se tunga
löpa linan ut se lina
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska löpa; gemensamt germanskt ord; jfr ur­sprung till anlöpa, avlöpa, förlöpa, lopp, löpe, vidlyftig, överlupen
2 ha sin ut­sträckning i viss riktning el. mellan vissa punkter; om mer el. mindre en­dimensionella före­mål
något löper någonstans
vägen löper parallellt med floden; ett ärr som löper tvärs över hand­flatan; kedjor som löper ut­efter spända linor; trådarna löper samman; ledningen löper från stolpe till stolpe
belagt sedan 1419 öppet brev utfärdat av Filip Djeken med synerättsdom till förmån för domprosten i Strängnäs (Svenskt Diplomatarium)
3 vara i gång utan störningar; om aktivitet eller dylikt
något löper
försöka få verksamheten att löpa; före­ställningen kommer att löpa som vanligt; sam­talet löpte lätt och ledigt
äv. med in­slag av tids­betydelse
i romanen löper två handlingar sam­tidigt
belagt sedan början av 1500-talet Nya Krönikans fortsättningar eller Sture-Krönikorna
4 vara i kraft under bestämd tid; om ekonomiska överens­kommelser
något löper tid
kontraktet löper på 5 år; av­talen löper över lång tid
äv. med ren tids­betydelse förflyta
pengarna måste betalas till­baka innan året har löpt till ända
belagt sedan 1840
5 ha (period av) starkt stegrad köns­drift särsk. om (hon)hundar och (hon)katter
djur löper
tiken löpte
belagt sedan 1541
6 i ett par ut­tryck vara ut­satt för risk el. fara
någon löper något
han löpte fara att bli ned­skjuten; de löpte en uppenbar risk att bli upp­täckta
belagt sedan 1672
löpalöpande
2löpa löpan löpor
löp·an
substantiv
`pa
1 sluttning som man kan åka skidor ut­för
hon hade långsamma skidor och tappade mark till konkurrenterna i löporna
belagt sedan 1912; till 1löpa!!
2 spår i snö av jagat ville­bråd och den förföljande hunden
belagt sedan 1908