publicerad: 2021
patrull
patrullen patruller; i ett uttr. patrullo
patrull·en
substantiv
●
mindre grupp militärer eller poliser som tilldelats särskilt uppdrag t.ex. spaning el. vakthållning
patrulltjänst; hundpatrull; nattpatrull; polispatrull; räddningspatrull
polisen avdelade en patrull till demonstrationen; en svensk patrull bemannade observationsposten
○
äv. något utvidgat
scoutpatrull; städpatrull
○
i vissa uttryck äv.
det att
patrullera
radiobilarna var ute på patrull
stöta på patrull
stöta på hinder eller motståndlagförslaget väntas stöta på patrull i riksdagen
traska patrull(o)
osjälvständigt handla på samma sätt som någon annanpartiet ger intryck av att traska patrull efter de andra oppositionspartierna
belagt sedan 1650;
av franska patrouille med samma betydelse, till patrouiller 'patrullera; traska omkring', till patte 'tass'