publicerad: 2021  
stocka sig stockade stockat
verb
[ståk`a]
● upp­höra att flyta fram­åt på grund av oordning el. för stor an­hopning eller dylikt
stocka sig (någonstans)
timret stockade sig nedan­för forsen
○ äv. bildligt om annat stopp
trafiken på bron stockade sig
○ spec. om tal eller dylikt som hindras på grund av upp­rördhet etc.
rösten stockade sig och han fick inte fram ett ljud
belagt sedan 1697; jfr fornsvenska stokka 'svullna'; gemensamt germanskt ord; nära besläktat med stock; jfr ur­sprung till förstocka
stocka sigstockning