publicerad: 2021  
uttänjd uttänjt ut­tänjda
ut|­tänj·da
adjektiv
u`ttänjd
● som blivit (allt­för) stor eller lång genom att tänjas
○ äv. bildligt
en allt­för ut­tänjd scen i filmen
belagt sedan slutet av 1300-talet (Klosterläsning); formen uttänd 1642, uttänjd 1812; fornsvenska utthander, till utthänia 'uttänja'