publicerad: 2021  
1väsen ingen böjning, neutrum
substantiv
vä´sen
● starkt och störande (och ihållande) ljud
JFR buller, oväsen
barnen förde ett förskräckligt väsen; vad är det för väsen på gården?
○ äv. bildligt, sär­skilt om (positiv el. negativ) reaktion
det är dumt att göra för mycket väsen av att han kom för sent; det finns ingen an­ledning att göra för stort väsen av segern efter­som mot­ståndaren var skadad
inte göra så mycket väsen av sig inte märkas så mycketdet är dåligt skyltat och köp­centrumet gör inte så mycket väsen av sig på håll
belagt sedan 1807; äldre sv. väsende, väsent 'vistelse­ort; verksamhet; oväsen'; av lågtyska wesen, wesent 'till­varo', tyska Wesen 'till­varo; levande väsen; oväsen'; urspr. bildn. till ett verb mot­svarande 4vara 1; jäm­för o- 2
2väsen plural väsen, neutrum
substantiv
vä´sen
1 människo­liknande varelse ibland av mystiskt el. mytiskt slag
JFR individ, väsende
andeväsen; sagoväsen
tron på ett högre väsen; han såg inte ett levande väsen på flera dagar
belagt sedan 1804; se ur­sprung till 1väsen
2 grund­läggande andliga egenskaper som är mer el. mindre unika för viss person el. före­teelse
JFR kynne, natur 3, själ 1
hon är anspråks­lös till hela sitt väsen
○ äv. försvagat medvetande
glädjen över resan fyllde hela hans väsen
belagt sedan 1558