SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 ärvdabalk ärvdabalken ärv·da|balk·en substantiv är`vdabalk ● historiskt vanligen bestämd form lag som reglerar arv av egendom SE 1lag 1 JFR balk 3 belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska ærfþa balker; till fornsvenska ærfþ 'ärvande; arv' och balk SO Alfabetisk lista ärtvecklare subst. ärtvecklare (vecklare) ärtvivel (vivel) ärtväxt subst. ärva verb ärvdabalk subst. ärvdabalk (balk) äsch interjektion 1äska verb 2äska subst. äskande subst. Till alla ordböcker
