publicerad: 2021  
övertyga övertygade övertygat
verb
ö`vertyga
● få att betrakta (på­stående eller dylikt) som sanning
JFR förvissa, intala 1, övertala
övertygelse
någon övertygar någon (om något/sats)
någon övertygar någon (om något)
någon övertygar någon (om sats)
någon övertygar någon (sats)
till slut lyckades hon över­tyga dem om att de hade fel
○ ofta refl. förvissa sig
hon ryckte några gånger i hand­taget för att över­tyga sig om att dörren var låst
○ äv. om icke-levande före­teelse
något övertygar någon (om något/sats)
något övertygar någon (om något)
något övertygar någon (om sats)
bevis som skulle kunna över­tyga juryn
belagt sedan 1496 (Stockholms stads tänkeböcker); fornsvenska övirtygha; av lågtyska overtügen 'över­bevisa; över­tyga'; jfr ur­sprung till betyga, intyga, 2tyg 1
övertygaövertygande