publicerad: 2021
berättiga
berättigade berättigat
verb
●
ge rättighet av mer el. mindre juridiskt slag
berättiga något
berättiga någon att+verb
berättiga (någon) till något/att+verb
berättiga (någon) till något
berättiga (någon) till att+verb
ett elevkort som berättigar till övningskörning
○
äv. i fråga om moralisk el. intellektuell rättighet
rättfärdiga
det vi hittills vet berättigar inte till några bestämda slutsatser
belagt sedan 1734;
efter tyska berechtigen med samma betydelse; jfr ursprung till
1rätt!!
berättigaberättigande