publicerad: 2021
fullgöra
fullgjorde fullgjort, presens fullgör
verb
●
ordentligt utföra plikt, åtagande eller dylikt
fullgöra en uppgift; fullgöra ett uppdrag; fullgöra sina förpliktelser
någon fullgör något
vårdnadshavare är skyldiga att se till att grundskoleelever fullgör sin skolplikt; säljaren måste fullgöra sina skyldigheter gentemot köparen
belagt sedan 1469 (Heliga Mechtilds uppenbarelser);
fornsvenska fulgöra
fullgörafullgörande