publicerad: 2021  
mörbulta mörbultade mörbultat
verb
mö`rbulta
● bulta (kött) för att göra det mört
mörbulta någon/något
mörbulta någon
mörbulta något
○ äv. bildligt mindre brukligt misshandla med knyt­nävar och dylikt
JFR rådbråka 2
de över­föll honom och mör­bultade honom
○ i perfekt particip äv. stel och öm av på­frestning
hon var helt mörbultad efter ritten
belagt sedan 1790
mörbultamörbultande, mörbultning