publicerad: 2021
uppdra
uppdrog uppdragit, presens uppdrar
även åld.
uppdraga
uppdrog uppdragit, presens uppdrager
verb
●
ge i uppdrag
uppdra åt/till någon att+verb
uppdra till någon att+verb
uppdra åt någon att+verb
mötet uppdrog åt styrelsen att gå vidare med ärendet
belagt sedan 1660;
jfr fornsvenska updragha 'dra upp (konkret); överlåta till'; av lågtyska updragen, tyska auftragen med samma betydelse; jfr ursprung till
dra
uppdrauppdragande, uppdrag