publicerad: 2021  
verk verket, plural verk, bestämd plural verken
verk·et
substantiv
1 något som ut­förs för att ge resultat vanligen inne­bärande viss kraftinsats
JFR arbete 3, gärning
hastverk; storverk
ett verk (om någon/något/sats)
ett verk (om någon)
ett verk (om något)
ett verk (om sats)
gripa sig verket an; att tända elden var ett ögon­blicks verk
○ äv. om resultatet
JFR alster
konstverk; livsverk; mästerverk; nidingsverk
ett litterärt verk; en ut­ställning med verk av polska konstnärer; Strindbergs samlade verk; hon pekade på den vackra blomsterrabatten och sade stolt: "Detta är min dotters verk."
i själva verket egentligen, faktisktde an­klagades för att ha fotograferat militära byggnader, när de i själva verket tog bilder av delfiner
kronan på verket se krona
skrida till verket ta itu med någotdet var dags att ta upp potatisen och ut­rustade med grep och hink skred de till verket
sätta något i verket börja ut­föra någothan bedyrade att han aldrig hade haft för av­sikt att sätta sina hotelser i verket
belagt sedan 1000-talet (i sammansättn. niþiks- 'nidings-'; (runsten, Danmark, Uppland (Sveriges runinskrifter))) runform uerk, fornsvenska värk 'verk; gärning; byggnad'; gemensamt germanskt ord, mot­svarande grek. er´gon 'verk; arbete'; jfr ur­sprung till orgie, orka, teamwork, virka, virke, yrka, åverkan; i sammansättn. -verk ofta av tyska Werk med samma betydelse
2 ofta i sammansättn. an­ordning som själv kan ut­föra visst arbete ofta av mekaniskt slag; bestående av en enhet samman­satt av rörliga delar
JFR maskin 1, mekanism 1
mudderverk; tröskverk; urverk
det tycktes vara något fel inne i verket på klockan
○ äv. om större an­läggning för viss enhetlig typ av produktion eller dylikt
järnverk; reningsverk; stålverk; värmeverk
belagt sedan slutet av 1200-talet i bet. 'belägringsverk ; artilleripjäs'
3 vanligen i sammansättn. (större) enhet för förvaltning
verkschef; uppbördsverk; ämbetsverk
ett affärs­drivande verk; verket har fått sina an­slag ned­skurna
belagt sedan 1676
4 vanligen i sammansättn. (större an­tal) delar som till­sammans bildar en enhet
bokverk; lövverk; murverk; pälsverk
○ spec. militär­väsen an­läggning i befästning
befästningsverk
fienden lyckades storma de yttre verken
belagt sedan 1443 (i sammansättn. mur-; (Stockholms Stads Jordebok 1420–1474))