publicerad: 2021  
farkost far­kosten far­koster
far|­kost·en
substantiv
fa`rkost
● (mindre) fortskaffnings­medel på sjön
fiskefarkost; svävarfarkost
○ äv. om fortskaffnings­medel i luften el. rymden
luftfarkost; rymdfarkost
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Södermanna-Lagen); fornsvenska farkoster 'dragare; far­tyg'; till 2fara 1 och kost i bet. 'till­fälle; medel'
Ensam i bräcklig far­kost vågar
seglaren sig på det vida hav. Erik Gustaf Geijer, På nyårs­dagen 1838 (skriven i nära an­slutning till författarens s.k. av­fall från det konservativa lägret)