SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 habitus ingen böjning, utrum hab·it·us substantiv ha´bitus ● (yttre) skick eller gestalt JFR utseende ○ i vetenskapliga sammanhang äv. om (kollektiv) livsstil belagt sedan 1861; av lat. hab´itus med samma betydelse; se ursprung till habit SO Alfabetisk lista habit subst. habitat subst. habitué subst. habituell adj. habituering subst. habitus subst. hacienda subst. 1hack subst. 2hack subst. 3hack subst. 1hacka verb Till alla ordböcker
