publicerad: 2021  
patrull patrullen patruller; i ett uttr. patrullo
patrull·en
substantiv
patrull´
● mindre grupp militärer eller poliser som till­delats sär­skilt upp­drag t.ex. spaning el. vakthållning
patrulltjänst; hundpatrull; nattpatrull; polispatrull; räddningspatrull
polisen av­delade en patrull till demonstrationen; en svensk patrull bemannade observationsposten
○ äv. något ut­vidgat
scoutpatrull; städpatrull
○ i vissa ut­tryck äv. det att patrullera
radio­bilarna var ute på patrull
stöta på patrull stöta på hinder eller mot­ståndlagförslaget väntas stöta på patrull i riks­dagen
traska patrull(o) osjälvständigt handla på samma sätt som någon annanpartiet ger in­tryck av att traska patrull efter de andra oppositions­partierna
belagt sedan 1650; av franska patrouille med samma betydelse, till patrouiller 'patrullera; traska om­kring', till patte 'tass'