publicerad: 2021
1tåg
tåget, plural tåg, bestämd plural tågen
tåg·et
substantiv
1
större, kolonnformig grupp marscherande människor
JFR
procession
demonstrationståg; sorgetåg
tåget marscherar till Stora torget och upplöses där; främst i tåget gick fanbärarna
○
någon gång äv. i fråga om djur
belagt sedan 1507 (brev från biskop Hemming Gadd i Linköping till Svante Nilsson (Styffe));
fornsvenska tag; av lågtyska toch 'resa; krigståg'; besläktat med
1tåg 3
2
rad av sammankopplade järnvägsvagnar med lok
tågbiljett; tågbyte; tågförbindelse; tågförsening; tågtidtabell; expresståg; extratåg; godståg; snabbtåg; snälltåg
stiga på tåget; åka tåg; stiga av tåget; missa tåget
ett tåg (från något) (till något)
ett tåg (mellan några)
ta tåget i stället för flyget; de bytte tåg i Hallsberg; de tog tåget till Köpenhamn; tåget ankommer om tio minuter; tåget (av)går om en kvart; tåget susade förbi
○
äv. om sammankopplade vagnar av andra färdmedel
spårvagnståg; traktortåg
det går fler tåg
det blir fler möjligheterjag kunde inte komma på återträffen, men jag hoppas att det går fler tåg
dummare än tåget
vardagligtmycket dumhoppas att han är felciterad, för annars är han faktiskt dummare än tåget
belagt sedan 1879;
jfr tyska Zug med samma betydelse;
2tåg
tågen
tåg·en
substantiv
●
vanligen i sammansättn.
typ av gräsliknande växt som har oledat strå, trinda eller platta blad med glatta kanter och små stjärnlika, bruna blommor mest förekommande på fuktiga ställen, särsk. vid flod- och sjöstränder
JFR
fryle
tågsläktet; knapptåg; myrtåg; ryltåg; veketåg
belagt sedan 1748;
sv. dial. tåg 'sugrot; ranka; slingerväxt'; besläktat med
tagel