publicerad: 2021  
förbigå förbigick förbigått förbigången förbigångna, presens förbigår
verb
fö`rbigå
● lämna utan upp­märksamhet el. intresse
JFR hoppa över
någon förbigår någon/något
någon förbigår någon
någon förbigår något
han förbi­gicks vid utnämningen
○ ofta i polemiska samman­hang (sär­skilt i ett ut­tryck)
hans in­lägg är av den arten att det kan förbi­gås med tystnad
○ äv. med konstruktions­växling und­gå upp­märksamheten hos
hon undrade om något hade förbi­gått henne
belagt sedan 1640
förbigåförbigående