tryckår: 2009
fa`rkost
substantiv ~en ~er
far|kost·en●(mindre) fortskaffningsmedel på sjön
sjö.fiskefarkostsvävarfarkost○äv. om fortskaffningsmedel i luften el. rymdenluftfarkostrymdfarkostsedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. farkoster ’dragare; fartyg’; till 2fara och kost i bet. ’tillfälle; medel’
Ensam i bräcklig farkost vågar seglaren sig på det vida hav.Erik Gustaf Geijer, På nyårsdagen 1838 (skriven i nära anslutning till författarens s.k. avfall från det konservativa lägret)
