SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
trött`as verb tröttades tröttats trött·asbli trött fysiol.sesetrött 1 han verkade fräsch i början men tröttades i slutet av loppetäv. med ton­vikt på viljan till ytterligare an­strängningbli mindre energisk hon lät sig inte tröttas i sina övertalnings­försöktröttassedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. þrötas