publicerad: 2023
ÄLSKLING äl3skliŋ2, förr äv. ÄLSKLINGE, om person m.//ig., om sak r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(älskling 1764 osv. älsklinge 1778–1781)
Etymologi
[jfr d. elskling; jfr äv. t. liebling; till ÄLSKLIG; med avs. på bildningssättet jfr BROTTSLING, ENSLING, VEKLING]
1) person som är föremål för ngns kärlek l. tillgivenhet o. dyl. l. som är (innerligt) älskad; särsk. dels om person som ngn står i kärleksförhållande till, dels om barn (i sht i förhållande till föräldrar); äv. om djur (se d) l. ngt sakligt (se e); jfr 2 o. RARING. Kellgren (SVS) 2: 63 (1780). Snart skal detta hem förlåtas, / Denna hulda mor begråtas, / Denne älskling bli din Man. Lenngren (SVS) 2: 37 (1792). Flickan kom ifrån sin älsklings möte. Runeberg (SVS) 1: 105 (1830). Hon, som blef ditt allt, sig smyger då / Att sina armar om sin älskling slå. Wirsén Dikt. 83 (1876). De här två kommer att bli våra älsklingar, tänker Gabi. Hennes son och hans son i förening, ett tvillingpar som de har tillsammans. Henschen SkuggBrott 141 (2004). — särsk.
a) (numera bl. ngn gg) i sådana uttr. som ngns hjärtas l. själs älskling (jfr HJÄRTA II 2 resp. SJÄL, sbst.1 3); äv. i tilltal (jfr b). Säj mig hvar du är, älsklinge af mit hjerta! Thorild (SVS) 6: 62 (1781). Jag är förlofvad sedan i går med Anna Lisa, redan länge mitt hjärtas älskling. MoB 7: 81 (1809). Han kallade mig fyra gånger sin själs älskling och tryckte min hand i Amalias närvaro. SocDem. 6/11 1905, s. 3.
b) i mer l. mindre kärvänligt l. ömsint tilltal; särsk. i förb. med poss.-attributet min; jfr a. Sofven, I älsklingar mina, små tvillingar, frodiga piltar! Lagerlöf Theokr. 136 (1884). Ingrid, min älskling, fäst inte ditt hjärta vid det som vi kanske inte får. Edqvist Musik 444 (1946). Karin, älskling, vi grejar det här, jag lovar. Malmquist Ögonbl. 14 (2015).
c) om ngn som är mest omtyckt l. populär l. föredras framför andra (i visst sammanhang), ofta mer l. mindre liktydigt med: favorit l. gunstling; särsk. i uttr. gudarnas älskling (jfr GUD I g), musernas älskling (se MUSA, sbst. slutet), förr äv. älskling av ngn. NorrkpgT 18/8 1764, s. 4. Gud! .. Aldrig skulle Du öfvergifvit din älsklinge. Thorild (SVS) 1: 18 (1778). En vän och älskling af Gustaf III. Tegnér Brev 2: 315 (1823). Det är wäl .. derföre som han är wårt folks älskling, som wi ära och älska honom såsom wi älska wåra berg och dalar. SKN 1843, s. 98. Det hade redan börjat ge honom ryktet som en poesins utkorade, en prins i lyrikens rike, en gudarnas älskling. Lo-Johansson Förf. 10 (1957).
d) om djur som är föremål för ngns (i sht sin ägares) (l. ngts) särskilda kärlek. Hvad är lärkan, morgonstrålens älskling? / Näktergalen, skuggornas förtrogna? Stagnelius (SVS) 2: 441 (1821). (Dödskalleapornas) skönhet och munterhet hafva .. gjort dem till älsklingar hos Guyanas infödingar, hvilka icke sällan hålla dem tama. NF 4: 321 (1881). En tam steglits, Geijers lilla älskling och stora glädje. SvD(A) 15/6 1939, s. 11. Även om .. (hunden) ogillar själva resandet kan matte inte tänka sig att lämna sin älskling hemma. AB 22/2 2018, Hund s. 34.
e) (numera bl. ngn gg) om ngt som ngn (l. ngt) har särskild förkärlek för l. tycker mycket om; äv. om ngt som i särskilt hög grad gynnas av ngn (jfr c). Svenska Vitterheten, en lycklig älskling, som af Eder Kongl. Maj:t kraftigt uplifvas, skyddas och befordras. 1VittAH 2: 23 (1773, 1776). Innan solens glödheta strålar hunnit .. förtorka de stjelkar, som ännu buro ängarnas och trädgårdens doftande älsklingar. Blanche Våln. 755 (1847). Poeterna hafva bland uttryck, som en gång föresväfvat dem, sina älsklingar. 3SAH 2: 193 (1887).
f) i anv. som utgår från c l. e, ss. förled i ssgr betecknande ngn l. ngt som ngn särskilt föredrar l. sätter värde på l. helst använder, favorit-.
2) (†) om ngn som älskar ngn l. ngt, älskare l. tillbedjare l. beundrare; i vissa språkprov svårt att skilja från 1. At se och utaf längtan brinna, / Vår ömma älsklings öde var. Lenngren (SVS) 1: 344 (1781). Förvaren hans minne, J hans själsförvandter! konstens älsklingar och naturens vänner, bland hvilka han så gerna trifdes. Wallin Rel. 2: 287 (1827). Heidenstam Vallf. 83 (1888).
3) (†) förgätmigej (se d. o. 1); ss. senare led i ssgr äv. om andra örter. (Lat.) Myosotis, (sv.) Älskling. Liljeblad Fl. 81 (1792). Dalin (1855). — jfr GRUS-, SKÖN-, STRAND-, VÅR-ÄLSKLING.
Ssgr (i allm. till 1 f): ÄLSKLINGS-ARBETE~020. favoritsysselsättning; jfr -sysselsättning. Hasselroth Campe 28 (1794). Gång efter annan ha hinder ställt sig i vägen, då jag velat gripa mig an med mitt älsklingsarbete. Rydberg Brev 3: 138 (1892). —
-AUKTOR. (numera mindre br.) favoritförfattare; jfr auktor 2. Hammarsköld SvVitt. 2: 105 (1819). Seneca hörde till Linnés älsklingsauktorer. Lindroth SvLärdH 3: 580 (1978). —
(1) -BARN. älskat barn; särsk. (o. i sht) till 1 f, om barn som ngn tycker bäst om av flera; äv. bildl., om person l. sak som i hög grad älskas l. omhuldas av ngn; jfr -dotter, -son o. kärleks-barn, sköte-barn. Du arma gosse, / Hvad du är lik mitt älsklingsbarn, min Zephyr! Atterbom LÖ 1: 47 (1824). Modersmålet, ett ämne som väl är våra folkhögskolors älsklingsbarn. PedBl. 1877, s. 69. För Betty var han alltjämt älsklingsbarnet, den hon väntade sig mest av. Krusenstjerna Pahlen 2: 65 (1930). Hon var andra dottern och sägs ha varit sin fars älsklingsbarn. Hufvudstadsbl. 11/2 2018, s. 13. —
-BILD. jfr bild, sbst.1 1. SkånCorr. 16/7 1834, s. 2. Att Daniel har valt just den här bilden till sin mobil betyder förstås att det är en av hans älsklingsbilder. SvDamtidn. 2018, nr 40, s. 36. —
-BLOMMA. favoritblomma; jfr -ört. SkaraT 2/11 1826, s. 1. Jag hade med mig några narzisser åt moster Dagny, därför att jag kom ihåg, att det var hennes älsklingsblommor. Heerberger NVard. 70 (1936). —
-BOK. jfr bok, sbst.2 1 a. Min hustru satt bredvid min säng och föreläste ur en af mina älsklings-böcker. PoetK 1813, Suppl. s. 220. —
(1 (f)) -BROR, äv. -BRODER. jfr broder 1 o. -syster. HforsMorgBl. 29/6 1843, s. 1. Längre bort i parken stod en bänk, och där brukade Hugo, som var Petras älsklingsbror, ofta slå sig ned med en bok. Krusenstjerna Pahlen 1: 22 (1930). —
-DIKT. jfr dikt, sbst.1 3 a. Hammarsköld SvVitt. 265 (1833). Af det nu sagda torde vara förklarligt hvarföre Frithiofs Saga .. skulle blifva en nationens älsklingsdikt. Ljunggren SmSkr. 1: 95 (1872). —
-DJUR. jfr -hund, -katt. DA 18/11 1840, s. 1. (Koalan) har varit nära att utrotas men är nu Australiens älsklingsdjur, överallt fridlyst. Tingsten Liv 2: 84 (1962). —
-DOCKA. jfr docka, sbst.1 2 a. SkånCorr. 11/3 1843, s. 1. (Hon) uppmanar alla barn att ta med den bästa nallen, det käraste gosedjuret eller älsklingsdockan. SkånD 13/6 2014, s. A27. —
(1 (f)) -DOTTER. jfr -barn. Najaden 19/1 1841, s. 2. Jag har alltid varit hans älsklingsdotter. Krusenstjerna Fatt. 3: 233 (1937). —
-DRÖM. dröm (se dröm, sbst.1 2 b) som ngn i särskilt hög grad ägnar sig åt. AB(A) 10/4 1834, s. 5. (Gustav III) skulle då ha sett sin älsklingsdröm förverkligad, den att kunna spela en stor roll på den europeiska skådebanan. 3SAH 9: 163 (1894). —
-FÄRG. favoritfärg. Bremer Brev 1: 40 (1821). Jag visste, att blått är hans älsklingsfärg, derföre tog jag en blå klädning och fäste blå blommor i mitt hår. Najaden 31/1 1843, s. 3. —
-FÖRFATTARE. favoritförfattare; jfr -skald. Hammarsköld SvVitt. 1: 201 (1818). Hans älsklingsförfattare var Cicero, vars tankar om ålderdomen han kunde citera .. redan i unga år. Johnson DrömRosEld 19 (1949). —
-GÖRA. (numera bl. ngn gg) favoritsysselsättning; jfr -sysselsättning. GbgP 19/11 1861, s. 3. Vore det inte den bästa vilan för er att få koppla av från allt annat och syssla med ert älsklingsgöra? DN(A) 26/11 1947, s. 15. —
-HUND. till 1 d, om älskad hund; äv. till 1 f: favorithund; jfr -djur. ABNorrkpg 5/2 1836, s. 1. Drottningens älsklingshund .. låg på en kudde med öfverdrag af ostindiskt sidentyg. Crusenstolpe Mor. 1: 104 (1840). —
-IDÉ. jfr idé 4 o. -tanke, -tes. FinlAllmT 14/10 1826, s. 6. Skandinavismen var en av hans älsklingsidéer, hans politiska ungdomskärlek. 3SAH LVIII. 2: 408 (1947). —
-KAPITEL. (numera bl. tillf.) om favoritkapitel i bok; äv. om område l. ämne som ngn tycker särskilt om att fördjupa sig i; jfr kapitel, sbst.1 1 (a). (Hon) var snart inne på sitt älsklingscapitel, då hon fick berätta sina fordna triumpher. Tiden 15/9 1849, s. 3. Han läste hvar dag i bibeln och hade särskilda älsklingskapitel, som han prickade för. Geijerstam Grane 29 (1885). —
(1 d, f) -KATT. jfr -djur, -hund. KarlshAlleh. 16/4 1855, s. 1. Det var hans älsklingskatt och han kunde ej skilja sig från honom! Engström Hemsp. 137 (1921). —
-LEKTYR. favoritlektyr; jfr lektyr 3 o. -läsning. AB 24/4 1838, s. 1. Hans älsklingslektyr var .. de stora postorderfirmornas kataloger, de gav näring åt hans undernärda fantasi. Ekelöf Prom. 129 (1941). —
-LÄSNING. favoritläsning; jfr läsning a o. -lektyr. Hans älsklingsläsning är resebeskrifningar samt romaner. Bremer Grann. 1: 201 (1837). —
-MAT. jfr -föda, -rätt. PoetK 1819, 1: 38. Till kotletten ska det .. serveras potatis och .. där ligger jag mitt i prick vad det gäller älsklingsmat – jag njuter så gärna av potatis på alla de sätt. Land 2020, nr 37, s. 2. —
-NÖJE. jfr nöje 5. Botaniken hade förr varit hennes älsklings-nöje. Bremer FamH 116 (1831; uppl. 2000). —
-ORD. favoritord; jfr -uttryck. PT 9/9 1836, s. 3. Välfärd är svenska politikers älsklingsord. DN 22/10 2017, Kultur s. 4. —
-ORT. jfr -plats. PT 11/7 1837, s. 2. Att Dalarna är hennes älsklingsort går inte att ta miste på. FaluKurir. 11/8 2001, s. 9. —
-PLAGG. ÅboT 10/12 1845, s. 2. Några sätt att förlänga livslängden på ett älsklingsplagg är t ex att sy om jackan till en väst. RådRön 1988, nr 4, Bil. s. 15. —
-PLAN. (numera bl. tillf.) jfr plan, sbst.1 II 2. Medborg. 25/11 1830, s. 1. Platen (hade) såsom sjöminister låtit utarbeta sin älsklingsplan att organisera sjöförsvaret på två själfständiga kårer. De Geer Minn. 1: 279 (1892). —
-PLATS. favoritplats; jfr plats, sbst.1 2, o. -ort, -ställe, -tillhåll. Herr Brynolf satt uti en skuggrik, hög berceau, / Hans älsklingsplats då han i slottets trädgård gick. Ruda BrynÄfv. 88 (1828). —
-RÄTT. favoriträtt; jfr rätt, sbst.1 1, o. -mat. SP 5/1 1832, s. 2. En av hans främsta älsklingsrätter var levergryta. Martinson VägKlockrike 256 (1948). —
(1 (f)) -SKALD. jfr -författare o. favorit-skald. Nationens älsklingsskald utgaf första delen af sina samlade Skrifter. SP 15/4 1829, s. 1. Han kom ihåg en dikt av sin gamle älsklingsskald, Erik Lindorm, som just hette Huldran. Asklund BrödKlar. 61 (1962). —
(1 (f)) -SON. jfr -barn. SP 17/12 1825, s. 3. Han var äldste sonen, min farmors älsklingsson. Fredricson Res. 14 (1940). —
-STÄLLE. jfr ställe, sbst.1 I 1, 5, o. -plats. Jag skyndade att åter uppsöka mitt älsklings-ställe. PoetK 1819, 1: 8. Så upprepade .. scenens vänner från Gustafs tid, med aldrig slocknande värma, sina älsklingsställen ur Oden, Gustaf Vasa, Christina. 2SAH 35: 193 (1861). —
-SYSSELSÄTTNING. favoritsysselsättning; jfr -arbete, -göra. Redigerandet af Wisby Veckoblad (utgjorde) de senare åren Doktor Säves älsklingssysselsättning. PT 21/2 1837, s. 1. Bridge är välbärgade och sysslolösa damers älsklingssysselsättning i denna stad. Aurén ResMänn. 119 (1937). —
(1 (f)) -SYSTER. jfr -bror. Här, Laura! ha vi nu vår älsklings-syster, / Som från sin kustfärd återkommit hit. Atterbom LÖ 2: 6 (1827). —
-TANKE, förr äv. -TANKA. jfr tanke 1 h o. -idé. Bremer Nina 762 (1835). I företalet utvecklar Linné sina älsklingstankar om Guds underverk i de skapade varelserna. Lindroth SvLärdH 3: 184 (1978). —
-TEMA. om (återkommande) tema (se d. o. 1 (b)) som ngn i särskilt hög grad ägnar sig åt; jfr -ämne. Qvinnans emancipation är .. ett af författarinnans älsklingsthemer. Frey 1848, s. 439. —
-TES. Fyrbåken 3/1 1896, s. 3. Berättelsen åskådliggör också en annan Selma Lagerlöfs älsklingstes: vad man sår, får man skörda. 3Saml. 31: 81 (1950). —
-TILLHÅLL~02 l. ~20. jfr -plats. Crusenstolpe Mor. 6: 221 (1844). Blott undantagsvis träffar man på .. (svartmesen) och då oftast i tät granskog, som tycks vara hans älsklingstillhåll. FoFl. 1946, s. 85. —
-UTTRYCK~02 l. ~20. favorituttryck; jfr uttryck 3 b o. -ord. Fädernesl. 14/4 1831, s. 4. Har inte litet var av oss vissa älsklingsuttryck, som ofta komma igen i det dagliga talet? Cederschiöld Språk 1: 26 (1909). —
-ÄMNE. om (återkommande) tankegång l. ämne som ngn i särskilt hög grad ägnar sig åt; äv. om sådant skolämne; jfr -tema o. favorit-ämne. CarlscrVBl. 22/12 1821, s. 3. Hebreiskan var rektor Johnssons älsklingsämne och han försäkrade att detta språk var himmelrikets tungomål. ÅbSvUndH 62: 59 (1893). Han hade kommit in på sitt älsklingsämne. Lo-Johansson Kungsg. 224 (1935). —
-ÖRT. till 1 f: favoritört (jfr -blomma); förr äv. till 3: förgätmigej (se d. o. 1). (Lat.) Myosotis, (sv.) Älsklings-ört. Liljeblad Fl. 119 (1816). Brännässla är min älsklingsört, av den får man i sig alla vitaminer och mineraler man behöver. SträngnT 4/1 2012, s. 2. jfr grus-älsklingsört.
Spoiler title
Spoiler content