publicerad: 2023
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
(II 7 a) ÖVER-SAKKUNNIG~020. jfr sakkunnig a. FaluKurir. 29/4 1907, s. 1. Vår avsikt är lika litet som i tidigare professorsstrider att spela den tvivelaktiga rollen av s k översakkunnig. DN(A) 26/11 1957, s. 2. —
(II 1) -SAL. (numera bl. tillf.) sal (se sal, sbst.2 2) på övervåning; jfr -rum. Om Aftonen blef Fiolner ledder til Herberge uti then nästa öfwersal. Peringskiöld Hkr. 1: 14 (1697). —
(II 8 d) -SALIG. (numera bl. tillf.) om person: överlycklig (jfr salig 2); i sht förr särsk. i religiöst spr. (jfr salig 6); i sht förr äv. överfört, om ngt sakligt: synnerligen skön l. ljuvlig (jfr salig 4); jfr -säll. Salige äro the, och öffuersalighe, .. emedhan the gå egenom Dödhen in i Lijffuet. Wallius JEriksson 20 (1620). Så öfversaligt vandrar näppeligen något par genom porten till Elysén, som vi genom den lilla grinden in i trädgården. Kullberg Mem. 3: 194 (1836). Hvilken öfversalig anblick öppnade sig på den andra sidan om elfven! Palmblad Nov. 2: 68 (1841). —
(II 8) -SAMTAL~02 l. ~20. (förr) om telefonsamtal utöver det i abonnemanget fastställda antalet (vilket betingade en extra avgift). DN 1898, nr 10140 A, s. 2. 8,596 (telefon)apparater med begränsadt fri samtalsrätt .. jemte afgift för öfversamtal. BtRiksdP 1902, I. 3: nr 64, s. 47. —
(II 2 a) -SANDA, -ning. om flod l. vind o. d.: täcka l. begrava ((helheten av) ngt) med sand (jfr sanda 2 a); äv. (numera bl. tillf.) om person: påföra sand på ((helheten av) mossmark o. d.) (i syfte att förbättra jorden) (jfr sanda 1 b); äv. bildl.; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare. Altt vraket (av det strandade skeppet är) ifrån hvart annadt slagett och kopparen öfversandet, så att inthet hop ähr något att få igen. AOxenstierna 6: 2 (1631). Efter fullbordad utdikning följer tegarnes öfversandning. MosskT 1887, s. 204. Nu hotas ön af en ny öfversandning. TurÅ 1895, s. 186. Många vägar, som befolkningen användt i forna dagar, ha blifvit öfversandade eller stå i fara att öfversandas. SkogsvT 1908, s. 17. För henne var det som hände då översandat av senare ting. Edqvist Paradis. 128 (1956). —
-SATS.
1) (numera bl. mera tillf.) till II 1 (a), särsk. om överdel l. överbyggnad på dels möbel, dels bikupa (särsk. liktydigt med: skattlåda). Äfwen säljes en wacker, perlfärgad Skänk .. med öfwersats, så gjord, att man kan dela den till 2:ne Skänkar. SD 16/9 1843, s. 4. Att bereda bina större utrymme genom att förse kupan med öfversats eller krans. KalSvFolkskV 1902, s. 75. Under skattlådan (översatsen) används vågräta spärrgaller. Hansson Bisköts. 42 (1972).
2) [jfr t. obersatz] log. till II 1, 7 b, om den första o. mera grundläggande l. övergripande premissen i en logisk slutledning, motsatt: undersats; jfr sats 9 d o. före-sats, sbst.2 1, för-sats, sbst.3 1. Rydelius Förn. 395 (1737). Den försats, hvarur slutsatsen härledes, kallas öfversats .. ; den försats deremot, förmedelst hvilken slutsatsen härledes ur öfversatsen, kallas undersats. Tuderus Kiesewetter Log. 70 (1806).
3) (†) till II 8, om överskjutande penningbelopp; jfr sats 7. Annars förmodar iag gunsträttwisligen derföre blifwa förskont, hälst emedan domkyrkan, utom desse 10 d(aler) af öfwersattzen werkel. profiterat mer än 30 d(aler) s(ilver)m(yn)t. VDAkt. 1737, nr 116. —
(II 8) -SATURERA. (numera bl. tillf.) övermätta (se d. o. b (slutet)) (ngt); äv. abs.; i sht i p. pf. En klar gulgrön solution, som filtrerad blef, med tilslagen och öfversaturerad Spiritus Salis amoniaci, celadon färgad. VetAH 1754, s. 205. Då man .. ej gärna vill öfversaturera, stannar sackaratet i slammen. KemT 1906, s. 68. En översaturerad våg av låtar som handlar om att slå sig för bröstet och ägna verserna åt vilka vapen, droger och bilar man äger. GbgP 15/5 2020, s. 45. —
-SE, -else (numera bl. tillf., Dalin Arg. 2: 137 (1734, 1754) osv.), -ing (†, OxBr. 3: 207 (1630)), -ning (†, RARP 1: 101 (1629), Verelius 297 (1681)). [fsv. ivirsea; jfr d. overse, mlt. översēn, t. übersehen]
1) till II (1,) 2 c slutet: (uppifrån) se ut över l. betrakta ((helheten av) ngt, äv. ngra), överblicka l. överskåda; särsk. med avs. på dels plats l. område o. d., dels händelseförlopp o. d.; äv. närmande sig l. övergående i bet.: ha uppsikt över l. tillse l. övervaka (jfr se över 2) (i sht förr särsk. ss. vbalsbst. -ende, liktydigt med: överinseende l. tillsyn l. övervakning); äv. (utan klar avgränsning från 2) med mer l. mindre framträdande bibet. av granskande; äv. mer l. mindre bildl. (se särsk. slutet). Flere wore the dalekarlar / än Konung Göstaf ku[n]d’ öfwerse. PolitVis. 167 (c. 1650). Öfversten jempte regementzofficerarne (måste) sielfve öfversee .. att inttet onödigt bagage är vijd regementet. HT 1919, s. 105 (1708). Ehuru vi förgäta under vår vandring i tiden en stor del af den väg vi lagt till rygga, skole vi likväl ifrån evighetens höjder öfverse den från dess början till dess slut. Franzén Pred. 3: 105 (1843). Förutom boden och huset hade hon barnen och barnkammaren att öfverse. Carlén Skuggsp. 1: 91 (1861, 1865). På många håll i fjällen och skogen ser man rengärden, i hvilka renarna drifvas in för mjölkning och öfverseende. 2NF 15: 1197 (1911). Härifrån kunde man överse alla stränderna, som voro ganska omväxlande. Lagerlöf ChLöw. 139 (1925). Den bilden har inte ordningsvakten som översåg det hela. Han såg inte offret göra något annat än att försöka skydda sitt ansikte. HbgD 11/10 2019, s. B6. jfr o-översedd. särsk. (numera bl. ngn gg) i bildl. anv., utan (mera framträdande) tanke på synförnimmelse; jfr -blicka slutet. Bergklint MSam. 1: 184 (1781). Den, som ej klart öfverser det hela af en vettenskap, känner ej heller i egentlig mening dess elementer. Tegnér 5: 240 (1830). Hon öfversåg sin ställning och dess förhoppningar, tvifvel och utsikter. SocDem. 6/12 1905, s. 4.
2) till II 2 c slutet: se över (se se över 1) l. genomse (se d. o. 2) l. granska (ngt) (i syfte att förbättra detta); äv. närmande sig l. övergående i bet.: inspektera l. besiktiga (se särsk. a); särsk. med avs. på dels skriftlig handling (se b), dels räkenskaper o. d. (se c); förr äv. med avs. på grupp av personer (se d); numera i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr 1 o. -syna o. revidera I 1. Hwilcka privilegier och frijheeter, Wij grundeliga öffwersågo, ransakade och öffwerwogo. G1R 1: 234 (1524). Bleff .. på thetta Mötet .. Berengarij Meening öfwersedd och fördömd. Schroderus Os. 2: 583 (1635). Banco-Utskottet .. skal öfverse Banquens styrelse och tilstånd samt gifva föreskrifter om des förvaltning. RO 1810, § 32. Till att närmare öfverse försvarsväsendet i Finland ditskickades .. konungens adjutant öfverste Grönhagen. Odhner G3 1: 182 (1885). 1825–28 års kommitté till öfverseende af rikets allmänna undervisningsverk. BtRiksdP 1894, I. 2: nr 57, s. 8. En översedd och förbättrad olycksfallsförsäkring. DN(A) 8/5 1943, s. 8. jfr o-översedd. särsk.
a) med avs. på ngt sakligt konkret; särsk.: inspektera l. besiktiga; äv. dels närmande sig bet.: inventera, dels med mer l. mindre framträdande inbegrepp av lagning l. reparation (jfr revidera I 7). Få tänderna, skadorna översedda. När tu tå således haffuer öffuerseedt titt eghet hws, .. så gack wijdhare vth, och besee hwad fehl eller gåffuor på ferde äro vthi Kyrkionne. LPetri 1Post. I 2 a (1555). Alle skatte och Crone ägor, them bör hwart tridie år öfwersees. Lagförsl. 55 (1609). Den 15 December öfwersågs Husgeråds Cammarens Inventarii Pertsedlar och befants fölliande Pertsedlar wara aldeles borta. HusgKamRSthm 1754–55, s. 549. Uppbindningen måste noga vidmakthållas och ofta öfverses, i synnerhet efter hvarje storm, så att träden ej ryckas lösa. Abelin Frukt 151 (1902).
b) med avs. på dokument l. skriftlig handling o. d.: (i granskande syfte) läsa l. gå igenom, genomse (se d. o. 2 a) (jfr -läsa 2); äv. närmande sig bet.: censurera; särsk. i förb. med verb med bet.: rätta l. förbättra o. d. (äv. med inbegrepp av sådant rättande osv. (se α)). OPetri 1: 32 (1526). Så begäre wij nådeligen, att J samma Book öfwerse och oss der öfwer een wällgrundatt Censuram till handa skicke. HSH 14: 217 (1626). Att den Högloflige Regeringen hafwa öfwerseedt Mauritz Holsts Documenter och bewijs om sijn Adelige afkompst. RARP 3: 43 (1638). Thesza exercitia .. warda sedan publice i Scholan öfwersedde och förbättrade. Skolordn. 1724, s. 18. På thet irrige lärosatsers insmygande thess bättre förekommas må, skola alla Manuscripter .. öfwerses. Klemming o. Nordin 309 (i handl. fr. 1766). Att han varit den, som på justitiekanslerns begäran öfversåg och rättade inlagorna mot Anckarsvärd. MinnSvNH 11: 61 (1872). särsk.
α) med inbegrepp av rättande l. förbättring, ungefär liktydigt med: revidera (se d. o. I 2 (a), 3); jfr β. Boken har utkommit i en tredje, översedd upplaga. Befalning til Kyrkionnes personer .. at the samma Kyrkeordning först fliteliga skulle öffuersee, och sedan aff trycken lata vthgå. LPetri KO Föret. 15 (1571). Att erfarenheten snart gav anledning till rättelser och ändringar i detta utkast, som därför ytterligare översågs. Andersson MusSÅbo 48 (1940).
β) (numera bl. mera tillf.) ss. vbalsbst. -ende; äv. konkretare; äv. i anv. som motsvarar α; jfr -syn 1. Det sidsta är så wida färdigt, at det allenast ännu et litet öfwerseende behöfwer. UHiärne 2Anl. Förord (1702). En Fabel ang. revolutionen .. lämnades mig til öfverseende. Fischerström Dagb. 53 (1773). Lagkommissionen .. hade åter företagit arbetet med lagbalkarnes öfverseende. Schlyter JurAfh. 2: 250 (1835, 1879).
c) med avs. på räkning l. räkenskaper l. bokföring o. d.; jfr se över 1 a o. revidera I 6. Nær .. (köparens) quittentie war offu(er)seedt och ransakat, dømbd(es) han ffrij och quit ffor yt(er)lige(re) ept(er)tal om sa(m)me koper. OPetri Tb. 50 (1525). Herr Plomgren hemstälte .. om icke någre af herrar ledamöterne måtte förordnas att öfwersee Ståndets cancelliehandlingar och räkenskaper. 2BorgP 8: 40 (1742).
d) (†) med avs. på grupp av personer; särsk. med avs. på militär trupp l. besättning o. d., liktydigt med: mönstra (se mönstra, v.2 1 a, b). Här see wij jw, huru Gudh ingen straffer, för än han them öffuerseedt haffuer, hwilka han straffa wil. PPGothus Und. C 6 b (1590). Första söndagen i hvarje månad samlas allt inom garnisons-orten permitteradt manskap vid kasernen .. för att öfverses. TjReglArm. 1858, 1: 240.
3) (numera bl. ngn gg) till II 3 c slutet α′: inte lägga märke till l. uppmärksamma (ngt l. ngn), förbise; äv. närmande sig bet. dels (utan klar avgränsning från 4): bortse från l. lämna utan avseende, dels: se ned på l. ringakta; jfr se över 3. I werldz rike, ther mykit (av syndig art) bliffuer heemlighit, och mykit öffuerseedt. LPetri 2Post. 296 b (1555). Men hvar skall jag lägga .. (pappret), så at han snart blir det varse? På bordet? – Nej, där kunde det lätt öfverses och förkomma. Altén Landförv. 89 (1796). Att han ibland hopen icke en gång öfversett mig. Tegnér (WB) 3: 195 (1819). Att man .. öfversåg klasskillnadernas ingripande betydelse. Cassel SocPol. 18 (1902). Hur översedd och ironiserad än den franska landsorten varit av de tongivande parisiska kretsarna .. , så är den i varje fall för turisten så rik på historisk och målerisk omväxling .. att dess bekantskap är en upplevelse och ett äventyr. DN(A) 30/5 1937, s. 5.
4) [utvecklat ur 3] (utom i c, d, e numera bl. tillf.) ha l. visa fördragsamhet l. tålamod (se d. o. 2) med l. tolerans mot (ngt l. ngn); se genom fingrarna med l. låta passera; äv. mer l. mindre liktydigt med: förlåta; särsk. med avs. på fel l. brist o. d.; förr äv. dels: avstå från, dels: efterskänka (se a); äv. dels abs. (se b), dels med obj. ersatt av prep.-uttr. (se c); jfr 3 o. -skjula, -skyla 2 c o. se över 4. Then fatiige almoge, som snarth wiilther är medh sadhan lyngactiigh tall och vthlockan, haffwe vy naderliigh öffwerseth och ey wiille naghit straff öfwer thennom ther före skal gaa. SvTr. 4: 2 (1521). Thet är honom ärlighet at han odygd offuersee kan. Ordspr. 19: 11 (Bib. 1541). Thet skal beweka oss någorledes, att eenskylla och öffwersee wår nästes feel och brister. Bullernæsius Lögn. 281 (1619). Kallar någon annan oqwädins ord af hastigh ijfwer, och rättar sigh sedan, thå må thet förste gången öfwerses. Stiernman Com. 3: 857 (1671). Till skada för samlingen äro obestridligen dessa felaktigheter; men man öfwerser dem dock gerna för det myckna förträffliga som meddelas. SKN 1842, s. 44. Om hårlinierna blott sågo lika skarpa ut som en linie, graverad i koppar, så öfversåg man om de voro gråa och mjuka. Hasselquist Boktr. 128 (1905). särsk.
a) (†) i uttr. överse ngt med ngn, ha l. visa fördragsamhet osv. med ngn för ngt; särsk.: efterskänka skuld åt ngn. Owerseandis med honom aldelis hwes han ooss eller waara wener tiil thenne dagh emoth warit haffuer. G1R 1: 113 (1523). Atui aldrig wille begära någhen peninghen wtaff them j then betalningh wtan alstingis öffuer see med thom the gieldh. G1R 6: 64 (1529). Så skal Mannen .. låta sigh hennes (dvs. hustruns) tienst så wäl behagha, at han .. alla swagheetz feel öffuerseer medh henne. Botvidi Brudpr. 52 (1621, 1634). Jag, som aldrig skulle öfversett med mig sjelf något brott. Ritterberg Sall. 71 (1832).
b) i abs. anv. Iagh skal fylla alla the som j thetta land boo .. säger Herren, och skal hwarken skona eller offuersee, eller barmhertigh wara offuer theras förderff. Jer. 13: 14 (Bib. 1541). Jag hinner icke att renskrifwa detta bref. I brist war jag på papper, afskickar detta så slarfaktigt, hoppas Herr Pastorns wanliga kärlek öfwerser för denna gången. KyrkohÅ 1927, s. 327 (1842). Vi äro ju humana och upplysta människor; vi kunna ju förlåta och öfverse! Strindberg Drömsp. 213 (1902).
c) (fullt br.) med obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av med; jfr -stryka 1 a β. G1R 1: 273 (1524). Tu haffuer macht offuer all ting, och offuerseer medh menniskionars synder, at the sigh bätra skola. Vish. 11: 23 (Bib. 1541). Jagh hoppas min kiäre Syster öfverseer medh migh dheruti. Carl XII Bref 39 (1700). Med fylleri får icke öfverses, hvarken i eller utom tjensten. TjReglArm. 1858, 2: 115. Hon hade lärt sig att överse med det. Nesser FallG 324 (2003).
d) (fullt br.) i p. pr. i adjektivisk anv.: fördragsam l. tålmodig l. tolerant; äv. mer l. mindre liktydigt med: förlåtande; ofta överfört, särsk. om känsloyttring l. förhållningssätt o. d. Ett överseende leende. Serenius U 4 b (1734). Skulle jag ej vara öfverseende, då Ni så ädelt manar mig dertil? Björn FörfYngl. 10 (1792). Låtom då tanken på den öfverseende godheten hos Gud alltid bland menniskornas umgänge vara närvarande i vårt hjerta. Lehnberg Pred. 2: 287 (c. 1800). Han betraktar människornas lyten med en ironi, som än är vasst bitande, än överseende och medlidsam. Mjöberg Lb. 480 (1910). Redaktören skrattade överseende och lite elakt. Andersson EgenmFörf. 28 (2013).
e) (fullt br.) ss. vbalsbst. -ende (äv. (numera bl. ngn gg) -else): fördragsamhet l. tålamod l. tolerans; äv. närmande sig bet.: förlåtelse, i sht förr äv.: eftergivenhet l. underlåtenhet; särsk. i uttr. ha l. visa överseende med ngt l. ngn. Tilförende hafwa .. (biskoparna) igenom sitt försumligha öfwerseende tilstadt mångahanda Laster insmyga i Gudz Församling. Schroderus Os. III. 1: 112 (1635). Saknaden af den enas ädelmodiga öfwerseelse med den andra, den owelduga niten för Dygd och Rättwisa .. äro, tycks mig, rika ämnen för en Sedolärare. Dalin Arg. 2: 137 (1734, 1754). Då man med ljumt småleende visade sitt öfverseende ej blott med det onda, utan ock med det goda. Törneros (SVS) 4: 44 (1825). Jag ber om överseende, sade han, men jag måste göra några anteckningar. Sundman AndréeLuftf. 14 (1967). Som en mamma som har överseende med sin son som behöver sätta sig ner på trottoaren och skrika av sig lite på väg hem från dagis. Sundström VLycklFolk 126 (2009).
Avledn. (till 1; numera bl. tillf.): översebar, adj. överskådlig; särsk. om (fram)tid; jfr överblickbar. ÖresundP 7/8 1894, s. 2. Med hänsyn till de ytterst ogynnsamma transportbetingelserna kan de knappast inom översebar tid få något värde för den internationella virkesmarknaden. De Geer SvNatRiked. 1: 90 (1946). —
(II 1) -SEGEL. (i sht förr) segel överst på mast; jfr -bramsegel. Rajalin Skiepzb. 188 (1730). Skepet .. var redan så långt ute i siön, at ej mera än öfver-seglen kunde synas. Brelin Resa 70 (1758). —
-SEGLA, -ing; -are (se avledn.). särsk.
1) i sht sjöt. till II 2 b, 4, med avs. på annat (mindre) fartyg: segla på (se segla på 1) (o. i sank); äv. dels med avs. på person, dels (ibland svårt att skilja från 2) med avs. på fiskredskap o. d.; jfr segla över 3 o. kull-segla 2. Om öfwersegling eller den skada, som Skepp tilfoga hwarandra i Hamn eller öpen Siö. PH 5: 2977 (1750). En liten flicka överseglad och dödad. DN(A) 10/2 1913, s. 9. Barken .. blev en höstnatt överseglad i Nordsjön och vrak. Nylander Sjöfolk 1: 14 (1915). På en natt kan ström, överseglande båtar, sälar, valar och annat förstöra mångfaldiga garnlänkar. Hasslöf SvVästkustf. 177 (1949).
2) till II 3 c, med avs. på (distans över) hav l. sjö o. d.: segla över (se segla över 1); äv. utan obj., särsk. med adverbiell bestämning angivande plats över vilken l. varifrån l. dit seglingen äger rum; ofta ss. vbalsbst. -ing, särsk. konkretare; jfr 1. Widh Marstrandh, aldenstundh breeddhen thär ifrå til Skagen är eij större, än att hon widh pass i sex timar .. kan öfwerseglas. HSH 35: 389 (1671). I början af Junii månad öfverseglade han till Lifland. Hallenberg Hist. 5: 34 (1796). Arabernas geografer omtala .. huru deras skepp öfverseglade Kaspiska hafvet. 2VittAH 21: 101 (1843, 1857). Överseglingen från Teneriffa till Barbados hade tagit en tid av 15 dygn och 20 timmar. Hägg Örl. 247 (1943).
Avledn.: överseglare, r. l. m. särsk. (sjöt.) till -segla 2: översiktskort. Öfwerseglare öfwer Brasilianska kusterna, Cap Horn .. (m. m.) finnes till salu. HärnösP 20/10 1866, s. 3. —
(II 6) -SEGRA. (†) övervinna l. betvinga l. besegra (ngt); äv. med saksubj. Sielfa tijden, som all Wärden öfwersegrar. TRudeen (SVS) 11 (1693). Som weet min Siönheets Prackt med Högmod öfwersägra. Dahlstierna (SVS) 219 (c. 1696). Runius (SVS) 2: 11 (1699, 1724). —
(II 8) -SENSIBEL. överkänslig (se d. o. b); jfr sensibel 2 a. SvD(A) 3/10 1910, s. 9. Den översensibla människans slaveri under stundens stämningar. DN(A) 10/1 1960, s. 4. —
(II 8) -SERVERA, -ing. på restaurang o. d., med avs. på alkoholhaltig dryck: servera (se servera, v.1 2 c) l. utskänka i alltför stor mängd (särsk. (om ä. förh.) i fråga om sådan servering utöver lagstadgad ranson); äv. med avs. på person; i sht dels ss. vbalsbst. -ing, dels i p. pf. i adjektivisk anv., mer l. mindre liktydigt med: berusad. Överservering av spritdrycker, vilken maskeras genom föregiven lättgroggsservering. AB(A) 2/3 1937, s. 3. Tillsynen av att restaurangerna inte serverar alkohol åt minderåriga och inte överserverar de gäster som redan fått nog. DN 9/2 1990, s. D4. Det berättas om rejält överserverade gäster, om folk som suttit och sovit. NVärmlT 28/3 2020, s. 13. —
(II 8) -SEXUALISERA, -ing. i alltför hög grad l. stort mått ge (ngt) sexuell anstrykning l. sexuellt innehåll; företrädesvis dels i p. pf. i adjektivisk anv., dels ss. vbalsbst. -ing. Den översexualiserade atmosfären i (romanen) Kvinnogatan. SvD(A) 7/12 1930, s. 15. Hem och skola måste samarbeta för att motverka missförhållanden såsom nöjesindustrins översexualisering, ungdomens okontrollerade frihet, sena utevanor, liftningens urartning. PedT 1959, s. 14. —
-SEXUELL.
1) (†) till II 1 d: som är höjd över l. ligger bortom det sexuella; jfr sexuell 1, 2 o. kön-lös 1. Platos myt i hans Symposion, enligt vilken kärleken mellan man och kvinna beror av att de ursprungligen tillhört ett högre, översexuelt väsen, vilket sedan blivit splittrat i två hälfter, vilka alltjämt längta att återförenas. Liljedahl Norström 1: 371 (1917).
2) till II 8, särsk. om person: i (alltför) hög grad upptagen av l. fixerad vid det sexuella; jfr sexuell 2 a (β). En ung man, överspänd och översexuell. SvD(A) 4/1 1929, s. 8. —
(II 1) -SIDA. övre (uppåtvänd) sida (se sida, sbst. 7) (av ngt); äv. dels närmande sig bet.: framsida l. rätsida, dels motsv. sida, sbst. 13 (särsk. (numera bl. mera tillf.) i uttr. på översidan om (viss plats)); jfr -yta 1 o. ovan-sida, upp-sida. I thesze dagar lärer .. Rytteriet komma at stå i Byarne på öfwersidan om Brüggiske farten. PT 16/9 1712, s. 5. (Figuren) visar .. tydligt utseendet af öfversidan på en väfnad. Ekenmark Hb. 51 (1820). Vik remsan på längden i 3 delar, så fyllningen ligger på mitten. Man har då skarven på översidan. StKokb. 24 (1940). (Växten har) tjocka, på översidan vithåriga, på undersidan röda blad. Ekbrant VVRumsväxt. 126 (1955).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content