publicerad: 1898
ANALYS an1aly4s, r. (f. Dalin); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af t. o. fr. analyse, af gr. ἀνάλυσις, upplösning, utredning, förklaring]
Anm. Under 1700-talet o. in på 1800-talet brukades den gr.-lat. formen analysis (P. Elvius i VetAH 9: 83 (1748; i bet. e), Wallerius Tankar 40 (1776; i bet. a α), P. J. Hjelm hos Angelini Enc. 2: 191 (1804; i bet. a α), Conv. lex. (1821)); i best. anv. utan slutartikel (H. Nicander hos Gjörwell Enc. 58 (1781)); pl. -lyses (Retzius Miner. 9, 11 (1795; i bet. a α)).
eg.: upplösning l. sönderdelning af ngt sammansatt l. kompliceradt gm särskiljande af dess enkla moment; med dylik upplösning förbunden undersökning. — särsk.
a) naturv. o. tekn. Rydberg Varia 1: 94 (1894). Mikroskopisk analys. Ekenberg o. Landin 773 (1894). jfr FRÖ- samt SPEKTRAL-ANALYS. — särsk.
α) kem. o. tekn. sönderdelning (o. undersökning) af sammansatt kropp l. ämne; bestämmande af ett sammansatt ämnes (enkla) beståndsdelar. Kemisk analys. Kvalitativ, kvantitativ analys. Kemien undervisar .. om sättet att skilja beståndsdelarna ifrån hvarandra, och erhålla dem hvar för sig, hvilken förrättning kallas Analysis .. Förrättningen att sammansätta kroppar, kallas Synthesis, och utgör ett bevis på analysens riktighet. P. J. Hjelm hos Angelini Enc. 2: 191 (1804). Ändamålet med dessa analyser (af organiska ämnen) är att bestämma ej allenast hvilka oorganiska element det organiska ämnet innehåller, utan också antalet af dessas atomer. Berzelius Kemi 4: 16 (1827); jfr ELEMENTAR-ANALYS. Analys af gasformiga kroppar är en gren af den analytiska kemien, som i synnerhet på senare tider vunnit stor utbildning. Cleve i NF 1: 676 (1876). (Landtbruksinstitutens) laboratorier äro .. skyldiga att efter taxa utföra analyser .. för jordbrukets behof. E. Arrhenius Därs. 8: 599 (1884). Scheele .. var .. antagligen redan (1765) mästare i analysen. Wieselgren Bilder 312 (1886). Rosenberg Oorg. kemi 8 (1888). — (mindre br.) åtföljdt af prep. på l. å. Berzelius Kemi 2: 440 (1812, 1822). Analyser å bröd. Ekenberg o. Landin 119 (1894). — konkretare. Som exempel på några såpors sammansättning må .. anföras vidstående analyser. Ekenberg o. Landin 900 (1894). — jfr BLÅSRÖRS-, GAS-, JORD-, MJÖLK-, ÖL-ANALYS m. fl.
β) fys. undersökning af en (i viss mån) sammansatt (natur)företeelse. Analys af ett ljud, en ton. — särsk. om upplösning af ljuset i dess prismatiska beståndsdelar. Analys af en ljusstråle, af solljuset.
b) språkv. o. ped. undersökning af l. redogörelse för en språklig produkt (en sats, ett uttryck, en form osv.) med hänsyn till dess beståndsdelar, bildningssätt, funktion osv. Grammatisk analys. Sträng analys af hvarje form. Tegnér 3: 300 (1827). Dalin (1850). Satsen är det ursprungliga, de särskilda orden äro något sekundärt, endast frukter af grammatikerns analys, en analys, hvilken, liksom anatomens, blott kan ske på lik. Claëson 1: 219 (1858). Richert Kons. ljudl. 329 (1866). — jfr FORM-, SATS-, SPRÅK-ANALYS.
c) utredning l. (kritisk) undersökning af en (skriftlig l. muntlig) framställning, ett konstverk o. d. med afs. på (hufvud)innehåll, uppkomst, syfte osv. Recensenten lämnade en grundlig kritisk analys af skådespelets innehåll. Metrisk analys af en dikt. Geijer I. 3: 54 (1810). Försök till analys af de serskilda beståndsdelarne i Mose böcker. (1866; boktitel). (Den allmänna musiklärans) praktiska syfte är analys af musikverk. Wegelius Mus. 1: 1 (1888). Jag vill till slut gifva en analys af figurgrupperingen (på taflan). Rydberg Varia 1: 175 (1893). jfr MÖNSTER-ANALYS. — [jfr fr. analyse d'un ouvrage] (föga br.) konkretare: sammanfattning af dispositionen i ett litterärt arbete; (innehålls)öfversikt. Den analys .. af l'Esprit des Loix, som är bifogad Montesquieus äreminne. Rosenstein 1: 101 (1787).
d) undersökning af en företeelse l. ett förhållande på själslifvets område o. d. gm återgående till dess särskilda moment l. dess principer; i sht filos., motsatt SYNTES. Biberg 1: 312 (c. 1820). Den äldre naturforskningen .. med sin djupa analys af själens förmögenheter. Fries Utfl. 1: 43 (1843). Vid den analys K(ant) .. underkastar sinligheten visar det sig, att den kunskap, som är oss gifven, består af två väsentligen olika element. Bendixson i NF 8: 199 (1884). jfr SJÄLF-, SJÄLS-, VERKLIGHETS-ANALYS. — särsk.
α) i bild, stundom närmande sig c. Rosenstein 3: 83 (1787). Med analysens fackla dagar (dvs. belyser) han (dvs. Leopold) det .. Schellingiska systemets dunkla irrgångar. Enberg (1831) hos Leopold 4: XXXIX.
β) log. Analys af ett begrepp (dvs. utredning o. angifvande af de särskilda bestämningar, som tillsammans utgöra dess innehåll); jfr BEGREPPS-ANALYS. Höijer S. skr. 2: 166 (1799). Genom analys (upplösning) af satser återgår .. eller uppstiger (man enl. den analytiska metoden) till sjelfva Principen (Grundsatsen). Afzelius Log. 57 (1839, 1864). Ribbing Log. 33 (1861, 1879).
e) mat. matematisk undersökning enl. den analytiska metoden, dvs. medelst räkning. P. Elvius i VetAH 9: 91 (1748). Fogelmarck Satser ur algebraiska analysen 61 (1866). — särsk. i uttr. den högre analysen. Hill Gentagne funct. 47 (1838). Lindelöf An. geom. 152 (1864).
Spoiler title
Spoiler content