SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ANNÄS, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[af AN, prefix2, o. NÄS; jfr nor. annes, isl. andnes]
(†) framskjutande näs l. udde. Vthi hafwet äro många grunder, banckar, sandreflor, vddar och annäs. Hiärne Anl. 392 (1706). jfr: Förhoppnings annäset (dvs. GodaHoppsudden). Därs. 313.
Spoiler title
Spoiler content