SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
ARFVEDEL ar3ve~de2l (a`rfvedel Weste), numera sällan (o. bl. i bet. 1) ARFSDEL ar3vs~de2l, äfv. 4~1, l. ARFDEL ar3v~de2l, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(arf(f)- Ef. 5: 5 (NT 1526), RA 1: 680 (1560), Handb. 1811, s. 82, B. E. Malmström 6: 177 (1840; i vers). arfs- Nehrman Gifterm. 179 (1747), Heinrich (1814), Oscar II Skr. 1: 92 (1859, 1886; i vers). arffwa-, arffua- Luk. 20: 14 (NT 1526), O. Petri Klost. F 3 b (1528), Dens. Handb. B 3 a (1529). arfve- (arffue- osv.) 4 Mos. 35: 8 (Bib. 1541), Lex. Linc. (1640, under diatheca), Ps. 1695, 74: 1, Tegnér 2: 183 (1840; i vers), SAOB (1870; jämte arfdel), Handb. 1894, s. 139, Odhner G. III 2: 367 (1896). arf(f)wo-, arffuo- Mark. 12: 7 (NT 1526), Ps. 1536, s. 9, Tob. com. F 4 a (1550), Lagerström Bunyan 3: 149 (1744))
Etymologi
[fsv. arfdel; jfr d. arvedel, t. erbteil, holl. erfdeel; af ARF, sbst.1 I 1 (se särsk. anm. till ssgrna), o. DEL. — Formen arfvodel har uppstått under påverkan af EGODEL]
1) (i eg. bet. numera mindre br.) = ARFSLOTT 1; jfr ARF-PART. Mark. 12: 7 (NT 1526). Såå warda och monga trwghade j closter på thet the andre som jgen äre skole fåå teste större arffuadel. O. Petri Klost. F 3 b (1528). Tå skall .. skiftas .., så att barnen må weta theras rätta arffwedeel både i löst och fast. Lagförsl. 313 (c. 1606). Lott må man och kasta Arwedelar emillan. Rudbeckius Kon. reg. 269 (1616). Arfvingarnas intygande eller qvittobref, at the fådt theras arfsdel. Nehrman Gifterm. 179 (1747). Sedan .. I. H. .. genom döden aflidit .., så har .. en liten arfsdel .. tilfallit afl(idne) Lieutenantens .. P:s .. Barn. PT 1758, nr 67, s. 4. De kommo så om sams, att skifta boet och taga hvar sin arfvedel. Sv. folks. 180 (1844). — oeg. o. bildl. Tapperhet .. har varit vårt folks ädlaste arfvedel. Geijer II. 1: 39 (1825). Alla dessa tusental af marter, / Som äro köttets arfvedel. Hagberg Shaksp. 1: 345 (1847). Flit och håg äro redan två goda arfvedelar. Sv. ordspr. 34 (1865). Entusiasmen .. är ungdomens arfvedel. Ahrenberg Vår landsman 73 (1897).
2) (i biblisk o. religiös stil)
a) = ARFSLOTT 2 a. Hwar och en (af Israels släkter) effter hans arffuedeel then honom tilskifft warder skal giffua Leuiternar städher. 4 Mos. 35: 8 (Bib. 1541; öfv. 1893: arfvedel).
b) = ARF, sbst.1 I 6 b; jfr ARFSLOTT 2 b. Ingen bolare .. haffuer arffdeel vthi Christi och gudz rike. Ef. 5: 5 (NT 1526; öfv. 1883: arfslott). Deelactughe .. j arffdelen medh helghonen j liwset. Kol. 1: 12 (NT 1526; Bib. 1541: the helighas arffuedeel j liwset). Botin Hem. 2: 105 (1756, 1789). O Christe! / Ack! låt mig ej gå miste / Om arfvedelen min. Ps. 1819, 373: 5. Den himmelska arfvedelen. Schartau Pred. 24 (1823). De saligas arfvedel i himmelen. Handb. 1894, s. 139 (Handb. 1811, s. 82: arfdel).
c) = ARF, sbst.1 I 6 c α o. β. Herre, Herre, förderffua icke titt folck och tin arffuedeel. 5 Mos. 9: 26 (Bib. 1541). Tin (dvs. Guds) arfwedeel öfwerfallen är / Af the grymma hedningars hähr. Ps. 1695, 74: 1. Du (Gud) vill ju förlåta oss vår missgärning och synd och taga oss till din arfvedel. 2 Mos. 34: 9 (öfv. 1893; Bib. 1541: arffgodz). jfr (med tillämpning på sv. folket): O Gud! var dino folke god, / Din arfvedel bevara! Ps. 1819, 305.
Ssgr: (2 c) ARFVEDELS-FOLK300~2. Juslenius (1745).
(2 c) -LAND~2. Amos 7: 4 (öfv. 1898).
Spoiler title
Spoiler content