bacill | SAOB | svenska.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1898

BACILL basil4, r. (l. m.); best. -en; pl. -er.

Etymologi

[jfr t. o. fr. bacille, eng. bacil, bacillus, af senlat. bacillus, dimin. af lat. baculus, en sidoform till baculum, staf; med afs. på bet.-utvecklingen jfr BAKTERIE]

I. [jfr t. bacillen (pl.)] (fordom) ped. i pl.: ett slags små stafvar afsedda till underlättande af räkneoperationer; räknestafvar. NF (1876). jfr G. Dalin (1871).

II. [Ss. ett särsk. släkte af bakteriernas familj uppställdes Bacillus af tysken Cohn (1872)] i sht naturv. o. med. individ af ett klyfsvampsläkte, så kallad på grund af sin form; stafbakterie; i populärt uttryckssätt om de (stafformiga) organismer som äro upphof till ett stort antal smittosamma sjukdomar; bakterie, mikrob. I blodet hos mjeltbrandsjuke (iakttogos af Davaine m. fl.) egendomliga, ytterst små stafformiga organismer, s. k. bacteridier eller baciller, konstant förekomma i oerhörd mängd. R. Fries i Eira 1878, s. 179. (De i koleralik funna bakterierna) voro stafformiga, alltså ”baciller”. F. Björnström i NF 8: 1017 (1884). De nybildade bacillerna uppätas af de hvita blodcellerna. Wallis Bakt. 48 (1888). (Klyfsvamparna kunna vara) aflånga, stafformiga, då vi, i fall de äro korta kalla dem bakterier och om de äro längre baciller. Dens. i Ill. hels. 564 (1889). Stafbakterierna l. bacillerna .. visa betydande variationer i längd. Dens. i NF 19: 516 (1895). Spetälskans .. bacill. Dens. Därs. 539. Det finns många oupptäckta baciller ännu, som plåga mänskligheten. F. Hedberg i Ny ill. tidn. 1897, s. 91. jfr: (skämts.) Ändå vågar man hoppas, att något skall inträffa, som kan döda krigsbacillerna. GHT 1897, nr 38, s. 1. — jfr DIFTERI-, FÖRRUTTNELSE-, HÖ-, HÖNSKOLERA-, INFLUENSA-, KOLERA-, KOMMA-, LEPRA-, LUNGSOTS-, MJÄLTBRANDS-, MUSSEPTIKEMI-, RAUSCHBRANDS-, ROTS-, SPETÄLSKE-, STELKRAMPS-, TETANUS-, TUBERKEL-, TUBERKULOS-, TYFOID-, TYFOIDFEBER-, TYFUS-, ÖDEM-BACILL m. fl.

Ssgr (till II): BACILL-ART03~2. Wallis Bakt. 104 (1888). —

-DÖDANDE~200, adj. SDS 1894, nr 536, s. 2. —

-FORM~2. Flygge Bakt. 122 (1884). —

-FRI~2. GHT 1896, nr 77 B, s. 1. —

-FÖRANDE~200, adj. GHT 1896, nr 77 B, s. 1. —

-HALTIG~20. Wallis Bakt. 27 (1888). —

-KLUMP~2. Flygge Bakt. 122 (1884). —

-KOLONI~002. —

-KULTUR~02. renodling af baciller. —

-MASSA~20. Sundberg Mikrob. 68 (1892). —

-SPOR~2. Sundberg Mikrob. 4 (1892). —

-STAF~2. Wallis Bakt. 21 (1888).