SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1908  
BEÖNSKA, v., anträffadt bl. i p. pf. n. -at
Etymologi
[jfr t. bewünschen; se BE- o. ÖNSKA]
(†) önska, tillönska. Wij troligh måstom åstunda / Hwad här beönskat är. Dalius Gratul. B 1 b (1661). — jfr HÖG-BEÖNSKAD.
Spoiler title