publicerad: 2023
ÖNSKA ön3ska2, v. -ade (Filipp. 4: 1 (NT 1526: önskadhe, p. pf.) osv.), förr äv. -er, -te, -t, -t (Psalt. 122: 6 (öv. 1536: Wnsker, pr. sg.), Messenius Sign. 18 (1612: önskte, ipf. sg.), Hammarberg Herdinn. 30 (1741: önskte, ipf. sg.)). vbalsbst. -AN (se avledn.), -ANDE, -NING (OxBr. 5: 21 (1613) osv.); -ARE (se avledn.).
Ordformer
(undsk- (v-) 1531–c. 1618 (: undskan). unsk- (v-, w-) 1526–1669 (: unskans). vunsk- (w-) 1527–1537 (: vunskeliga). öndsk- (-nn-, -dsch-, -tzk-) 1561–1653. önsk- (-sch-)1526 osv. ösk- i avledn. 1701 (: öskan))
Etymologi
[fsv. yskia, öskia, önsk(i)a; motsv. fd. yskje, ønske (d., nor. bm. ønske), fvn. ýskia, œskja (nor. nn. ynskje, ønskje, nyisl. æskja), mlt. wünschen, mnl. wenscen, wonscen, wunscen (nl. wensen), fht. wunscen (mht. wunschen, wünschen, t. wünschen), feng. wȳscan (eng. wish); till det sbst. som föreligger i fvn. ósk, mlt. wunsch, mnl. wonsc, wunsc, fht. wunsc (mht., t. wunsch), feng. wūsc, wȳsc, alla med bet.: önskan, i avljudsförh. till den bildning som föreligger i sanskr. vāñchati, önskar, till roten i VÄN, sbst.]
hoppas på att (ngt) skall erhållas l. uppnås l. inträffa l. gå i uppfyllelse l. förverkligas; särsk. med mer l. mindre framträdande inslag av att sådan förhoppning är orealistisk; äv. i fråga om att ge uttryck för sådan förhoppning (särsk. med den mot vilken sådan viljeyttring riktas angiven med prep.-fras inledd med av, förr äv. till); särsk. dels samordnat med begära, dels med inf. ss. obj., ofta utan inf.-märke, närmande sig anv. ss. hjälpverb; äv. dels med personobj., dels med indirekt obj. (se f), dels abs. (se h), dels oeg. l. bildl., med sakligt subj.; förr äv. dels i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., närmande sig l. övergående i bet.: omtyckt, älskad, dels med obj. ersatt med prep.-förb. (se g). Etta i Vasastan önskas hyra. Önska livet ur ngn. Uppnå önskat resultat. Vittnet önskar skydd av polisen. Mine käre och önskadhe brödh(e)r. Filipp. 4: 1 (NT 1526). Endogh adt een part här och wäl finnes såsom thedt vnske och begäre. HH XXXIII. 1: 228 (1562). (Han) önskte till gudh han måtte änu engång få tala wid farkiär. Ekeblad Bref 1: 144 (1652; rättat efter hskr.). Wi hade .. gierna önskadt, at thenna Lag wid thetta åhrets ingång strax kunnat wid alla Domstolar komma i bruk. Lag 1734, Stadf. s. 3 (1736). Thujor och cypresser önska stundom litet gödsel. Abelin VTr. 68 (1903). Finlands ställning i dagens läge är klar. Vi önskar stå på sidan om de storas konflikter. FinT 1955, s. 6. Jag önskar så att det hade varit annorlunda, börjar hon snyfta, flickan. Jörgensdotter BergDöttrar 362 (2009). — jfr BORT-, FÖR-ÖNSKA o. HÖGT-, O-ÖNSKAD m. fl. samt LÅNGE-, REVOLT-ÖNSKANDE m. fl. — särsk.
a) i sådana uttr. som önska inget annat l. hellre l. högre än (osv.); jfr HELLER, adv. II 1 a. Att the intet annet aff hiertet begäre och öndsche, en att (osv.). HH XXXIII. 1: 109 (1561). Hans Maj:t önskade .. intet högre, än at sådant måste lända til fredens och rolighetens befästande i Norden. Nordberg C12 1: 109 (1740). Hon önskar inget hellre än ett maktskifte i Vita huset. NorrtT 3/11 2020, s. 10.
b) i sådana uttr. som det är l. vore att önska att (osv.), det är l. vore önskvärt att (osv.). Thet wore at önska, thet månge icke ännu höllo råd, emot froma och oskyldiga menniskior, lika som thesze Prester emot Jesum. Spegel Pass. 37 (c. 1680). Det är att önska att kommunen klargör hur alternativet till ”avvecklad verksamhet” ser ut. VestmLT 1/3 2021, 2: 19.
c) i sådana uttr. som lämna intet l. åtskilligt l. mycket o. d. övrigt l. över att önska (se LÄMNA, v.2 II 1 b, ÖVRIG 3 slutet β).
d) i konditional bisats, i förb. med substantiviskt pronominellt så, i sådana uttr. som om så önskas l. om du så önskar (jfr SÅ, adv. osv. I 2 e ε β'). Priserne är i Förtekning utsatte och lämnas Resp. Köpare, om så önskas, en a tvänne månaders Credit. MariestWeckobl. 8/4 1820, s. 4. Du har .. rätt att testamentera kvarlåtenskapen till henne om du så önskar. SvD 17/4 2021, Näringsliv s. 12.
e) med objektivt predikativ. Ange om ni önskar något som tillval. De önskar henne som chef. Jag önskadhe fuller hvars och ens huffvudh så skickatt vara som jag menar mitt vara. AOxenstierna 7: 617 (1632). Väderleken kunde ej önskas gynnsammare. Atterbom Minn. 452 (1818). Ämnen som önskas svårförbränneliga. Ekenberg o. Landin 297 (1890). Till den grad bortkommen kände han sig, att han önskade det hela ogjordt. Geijerstam LycklMänn. 30 (1899). Vi kunna t. ex. anteckna vissa frågor, som vi önska besvarade. Rudin OrdUngd. 3: 17 (1899, 1903).
f) med indirekt (äv. refl.) obj.: (mer l. mindre intensivt l. varaktigt) vilja att (ngn (l. ngt), äv. man själv) vederfars l. får (ngt, särsk. ngt gott); särsk. liktydigt med: tillönska (särsk. i uttr. för hälsning l. välgångsönskan); äv. med direkt obj. ersatt av dels adverbiell bestämning (se α), dels predikativ (se β); äv. dels med det indirekta obj. ersatt med prep.-uttr. (se γ), dels med underförstått indirekt obj. (se δ). Hon önskar sig en hund som sällskap. Allom och huar och en besynnerligha som thenne min scriffuelse läsande eller hörandes warda, wunskar jach Olauus Petri .. Nådh och fridh. OPetri 1: 153 (1527). Hoo är then som .. vnskar sich få see godha daghar. Psalt. 34: 13 (öv. 1536). Iagh lät min munn icke synda, så at han vnskadhe .. (fiendens) siäl ena banno. Job 31: 30 (Bib. 1541). Någon gång kunde man önska både komposition och stil mer klarhet och enkelhet. Geijer I. 8: 150 (1836). Jag skulle önska min lilla Constance att med tiden få ett hår sådant, som mamsell Lenoirs. Almqvist AmH 1: 188 (1840). Allan önskade Julius lycka till. Jonasson Hundraår. 57 (2009). Syskonen .. tog med sig sin mamma .. till leksaksbutiken för att titta efter julklappar som de ska önska sig av tomten. Barometern 7/10 2019, s. 20. — jfr BORT-, FÖR-, LYCK-ÖNSKA m. fl. — särsk.
α) med det direkta obj. ersatt av adverbial bestämmande det indirekta (särsk. refl.) obj. Önska ngn dit pepparn växer. (Han) önskedhe dem wtt ath sloos med siich. BtFinlH 2: 43 (1545). (Hon) önschar honom vthi sin famn. Asteropherus 70 (1609; uppl. 1909). Huru illa och obetencksamliga giör tu, som igenom fasliga eder önskar tig diefwulen i wold? Swedberg Cat. 440 (1709). Helena hade åtskilliga skäl att önska sig till Stockholm. Vallquist HNyblom 146 (1987).
β) med det direkta obj. ersatt av objektivt predikativ bestämmande det indirekta (särsk. refl.) obj. Jach hafuer sielfuer vnskat migh bortkastat j frå Christo för mina brödh(e)r skul. Rom. 9: 3 (NT 1526). En ädel planta kan ju icke trifvas / I torr och fattig jordmån, – helt naturligt / Skall hon med glädje önska sig förflyttad. Wulff Petrarcab. 228 (1905). Modern har vid ett tillfälle önskat honom ofödd. DN 19/10 1984, s. 40.
γ) med det indirekta obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av åt, äv. på l. över; särsk. i fråga om hälsning l. välgångsönskan. Att Hr Thomas hade .. önskat eeld af himmelen på alla grannarna. ConsEcclAboP 495 (1661). Seen stemme alle inn, ett Lustigt frögderoop, / Och önsken godt åth them, som bundne är i hoop. CupVen. B 3 b (1669). Jag en qvinna, dertill ung och känslig, / Väl kan öfver honom ondt ej önska. Oscar II I. 2: 91 (1859, 1886). Petros hade .. önskat god natt åt den unge föreläsaren. Rydberg Ath. 121 (1866).
δ) med underförstått indirekt obj.; särsk. (o. numera i sht) i fråga om hälsning l. välgångsönskan. Att kl. 4 om morgonen (på nyårsdagen) skulle man vara klädd att önska nyår hos de förnämsta. Tersmeden Mem. 1: 69 (c. 1790). Då hade Steyner skrattat och klappat honom på axeln och önskat lycka till. Gustaf-Janson ÖvOnd. 61 (1957). Därefter gav mig Berenice ett strålande vackert leende och önskade god morgon. Östlund Cheyney BeskPill. 60 (1959).
g) (†) med obj. ersatt av prep.-förb. inledd av efter, ngn gg äv. för l. till. Effter större delen så constanter heller önskar effter penningar, synes lijkt, att .. det måtte .. gode skäl finnas i saken. Annerstedt UUH Bih. 2: 127 (i handl. fr. 1670). Hon önskar till att se sin käraste åkk wän. LejonkDr. 83 (1689). At, som de såge, det publicum wore så mycket hågade för en Swensk Theatre, så kunde de derwid hafwa deras goda utkomst jämte den hedren at wara de första inrättare af en sak, effter hwilken nationen så länge önskat. 2Saml. 4: 184 (1738). Ingen kan för dess höga ägares beständiga wälgång önska mer ifrigt mer upriktigt än jag. HH XXXII. 2: 136 (1784).
h) abs. Bettre är äga, än önska. SvOrds. A 4 a (1604). Är thet godha borta, så längtar .. (människan) ther effter, önskar, spår wäl, häfftelighen trängtar. Schroderus Comenius 363 (1639). Önska och se sin önskan fullbordad, tycktes wara en Honom tilerkänd rättighet. Tessin Bref 2: 86 (1754). Detta är mera at önska än förmoda. SvMerc. 1763, s. 589 (1761).
i) adjektiviskt, ss. förled i ssgr (se ÖNSKE-DAG, -FÖRE, -SITS m. fl.): som är just så l. sådan som l. vad man önskar; som uppfyller alla önskningar man kan ha (på det som anges i efterleden); idealisk.
j) adjektiviskt, ss. förled i ssgr betecknande ngt konkret (se ÖNSKE-BRUNN, -HATT m. fl.): som anses kunna uppfylla önskningar.
k) (†) i p. pr., vanl. slutande på -s, i gerundivisk anv.: som man tillbörligen l. med rätta l. gärna önskar, önskvärd l. önskad; särsk. i uttr. (ngt) vore önskande(s). Wore fast bätter och önskandes, att Swenske wille sättia sijn macht till hoopa, och göre endrechteligen thenne Danske Tyranner motstond. Svart G1 10 (1561). Att een önschande och oförwijteligh frijdh måtte warda upprettat emillan Sweriges Crono och Ryssen. RA II. 2: 133 (1617). Han ståår nu .. haffuandes thet önskande Barnet Jesum i sin famn. Haraldi Kylander B 3 b (1630). I förledit åhr sende Drottningen af England en Prest til at omwenda allenast the Hedningar i Newyorek och Albanien. Önskande woro, at ock någor kommo thit. Swedberg Amer. 56 (1732). — jfr SJÄLV-ÖNSKANDES. — särsk. i uttr. till önskande(s) (jfr TILL I 14 b γ). Såsom i gemen vore til önskandes, at inge skriffter måtte genom trycket uti dagsliuset framkomma, utan at then, som är thertil auctor, låter sit namn tilsätjas. 2RA 1: 170 (1720). Thet wore til önskandes, at Frankrike icke blefwo et nyt Exempel, som besannar hwad här sades. Richardson Krigsv. 2: 194 (1741). LBÄ 44–50: 10 (1801).
l) ss. vbalsbst. -ning; om förhållandet l. handlingen att önska; äv. (o. numera nästan bl.) konkretare, om enskilt fall av önskande; särsk. med bestämning angivande vari önskandet består, dels inledd av prep. om, dels bestående av inf.-förb. l. att-sats; i sht i pl., särsk. i uttr. fromma önskningar (se FROM 9 b β); äv. i speciellare anv.: välgångs- l. lyckönskning (särsk. i fråga om lyckönskning vid helg o. d., i ssgrna JUL- o. NYÅRS-ÖNSKNING); jfr ÖNSKA, sbst., ÖNSKAN, ÖNSKE-MÅL. Få sina önskningar uppfyllda. De anställda fick rätta sig efter hennes önskningar. Thz Gudh hafuer bereedt them som honom älskar, kan ingen här affräckia medh hoppet, .. effter thet öffuergåår alt begäär och önskning. Phrygius HimLif. 88 (1615). (Ståthållaren gjorde på adelns) wegner Landtmarskalken en synnerlig gratulation, med Önschning att dhe längre motte hafwa hafft honom vthi dehres sambqwembder till dehres förman. RARP 1: 68 (1628). Bär fram till nåd. cousine vår samfäldta respect och emottag våra önskningar för hela ditt hus. 2Saml. 9: 48 (1799). Likväl är det riksens ständer förbehållet att yttra anmärkningar mot allmänna ekonomiska anstalter samt önskningar om förändringar deruti. Järta 1: 52 (1809). Solsken och vår utgjorde .. (den dödssjukes) enda jordiska önskning. Atterbom Minnest. 2: 357 (1824). Det är säkerligen mer vanligt att .. (den som äger en byggnad) önskar vidmakthålla och bevara det värdefulla han äger men finner ekonomiska svårigheter att genomföra sina önskningar. Rig 1953, s. 7. De känner sig hämmade i sina önskningar att förädla sina områden. AB 7/4 2021, s. 19. — jfr LYCK-, OLYCKS-, VÄL-, VÄLGÅNGS-ÖNSKNING. — särsk. i hövlighetsfras (särsk. i inledning av brev) o. d.; förr särsk. i förbindelse med näst (jfr NÄST, adv. II 7 d) l. välmåga (jfr VÄLMÅGA a β). Näst mykin vällmåghes önschningh och een flijttigh tackseijelse för bevijste vällgärninghar. OxBr. 5: 21 (1613). Min tienstvillige helsningh, mycken lyckes och välmåges flitighe önskningh. OxBr. 12: 406 (1624). E. Excellence kan jag näst önskning till edt lyckesampt och frögdefulldt nytt åhr .. oförmähltt eij låta, adt (osv.). OxBr. 11: 276 (1643). Näst .. innerligh önskningh att Gud den alldra högste (osv.). VDAkt. 1674, nr 235.
Särsk. förb.: ÖNSKA BORT10 4. önska att avlägsna (ngt (l. ngn)) l. att (ngt (l. ngn)) inte existerar o. d. Sen andre önskat bort alt thet i Biblen står. Runius (SVS) 2: 60 (1706). Vi skulle icke ens önska bort hans vilda öfverdrifter, ty äfven de höra med till karaktäristiken af honom och hans tid. Sylwan SvLit. 320 (1903). Det enda man skulle kunna önska bort (dvs. från monumentet) är taket av zinkplåt. Böök ResSv. 142 (1924). jfr bortönska. —
ÖNSKA IGEN10 04. önska (ngt (l. ngn)) tillbaka. Offta önskas det igen som tillförende bort kastades. Celsius Ordspr. 11: 708 (c. 1710). —
ÖNSKA SIG BORT10 0 4. till f α: önska att komma l. ta sig bort (från (äv. till) ngt (l. ngn)). Bautastenius, förtviflad öfver nutiden och dess förderf, önskar sig bort från den, till en framtid, som han tror bättre skall skatta hans värde. SthmFig. 1846, s. 213. Det är i sådana stunder som man kan önska sig bort till sydligare breddgrader där det fortfarande finns sol, värme och varma vatten. SundsvT 16/10 2021, s. 4. —
ÖNSKA SIG TILLBAKA10 0 040. till f α: önska att komma l. ta sig tillbaka (till ngt (l. ngn)). Om derföre Rouszeaus resultater äro riktiga, och menniskan bör önska sig tillbaka i desz äldsta råhetstillstånd – det är en oafgjord fråga. SP 29/1 1805, s. 3. —
ÖNSKA TILLBAKA10 040. önska att få (ngt (l. ngn)) tillbaka; jfr önska igen, önska åter. En omild, som förer ett språk, liknande det i de lyckligtwis förflutna Tidehwarf, som den förnuftige icke önskar tillbaka. GbgAlleh. 16/9 1807, s. 2. —
ÖNSKA ÅTER10 40. önska (ngt (l. ngn)) tillbaka. Jag längtar till min barndoms dal tillbaka / Och önskar åter dess försvunna fröjd. Böttiger UngdM 67 (1830).
Ssgr (Anm. Utöver de nedan anförda ssgrna betecknande att ngt är just så som l. vad man önskar (jfr i) föreligger ett stort antal mer l. mindre tillfälliga sådana här ej anförda ssgr): A (numera bl. i ssgn -värd): ÖNSK-STOL, se B. —
ÖNSK-VÄRD. som man önskar skall föreligga l. vara förefintlig l. närvarande l. komma till stånd l. ske; som är just vad l. så som man önskar; särsk. i sådana uttr. som (framgå) med (all) önskvärd tydlighet (se tydlighet 3); numera nästan bl. i positiv; särsk. negerat, i sådana uttr. som icke l. inte önskvärd, mer l. mindre liktydigt med: inte (längre) önskad l. välkommen; jfr värd, adj. 2, 4, o. önskans-värd, önsklig. Det är inte säkert att en annan lösning ens varit önskvärd. En strängare kontroll vore önskvärd. Efter detta misstag förklarades han icke önskvärd. Äfwen det muntraste lynne kan ej alltid bibehålla detta lyckliga sinneslugn, som är den dödliges mest önskwärda lott. CarlstT 6/4 1811, s. 3. Att årsmötet bestämde sig för det senare, var troligen riktigast och för Walter själv önskvärdast. ZTopelius i Konstnärsbrev 1: 34 (1853). (Trollstaven ger) en önskvärd förevändning för många nödvändiga rörelser (hos trollkonstnären), som annars skulle förefalla tafatta och onaturliga. Hoffmann NutidMagi 1: 4 (1882). Att hans altartaflor och andra historiebilder icke voro önskvärdt lättsålda. PT 6/3 1906, s. 3. Humorn .. är en högst önskvärd .. krydda i livsanrättningen. Hellström Malmros 243 (1931). Det är nog vi som ska åka hem. Vi är tydligen inte önskvärda här. Bredow BaraInte 31 (2009).
Avledn.: önskvärdhet, r. l. f. om förhållandet l. egenskapen att vara önskvärd; särsk. i sg. best. o. med efterföljande bestämning som utgörs av prep.-fras inledd med av l. inf.-förb. l. att-sats; jfr önsklighet. Ända från barndomsåren hade han ej kunnat föreställa sig någonting, som i önskvärdhet öfverträffade lifvet af en ”kyrkoherde på landet”. Atterbom Minnest. 2: 151 (1853). Jag framhöll önskvärdheten, att de, som icke ville bifalla förslaget, .. ville förena sig om några modifikationer. De Geer Minn. 2: 233 (1892). Med hänsyn till det kritiska läge, som .. genom de vidtagna åtgärderna inträtt på Åland, fäste svenska regeringen .. uppmärksamhet å önskvärdheten av ålandsfrågans snabba avgörande. Höglund Branting 2: 313 (1929). Vi (bör) nog också hänvisa till att en fondemission ej sällan motiveras med önskvärdheten att anpassa aktiekapitalet efter omsättningens utveckling. Pokorny Aktier 79 (1957).
B: ÖNSKE-BARN. (önske- 1762 osv. önsko- 1712) [fsv. oskabarn, u(n)skabarn] om (i särskilt hög grad) efterlängtat o. önskat barn; äv. (till i) om barn som är just så som man önskar; äv. bildl. (jfr barn I 7). (Företaget) går honom lyckeligen til enda, som wore han ett önsko barn, och Gudz vtkorade. Swedberg SabbRo Föret. § 4 (1712). Han var troligen icke något önskebarn, allra minst som konkurs föregått hans födelse. Strindberg TjqvS 1: 4 (1886). När kabinettet Hackzell efter långa födslovåndor kom till världen, var det förvisso intet önskebarn. SvD(A) 16/8 1944, s. 9. Det är svårt för många föräldrar när deras barn är alltför olika dem själva. Kanske har man inom sig ett önskebarn som man vill att barnet skall leva upp till? Tara 2015, nr 14, s. 61. särsk. om dotter o. son utgörande enda barnen till samma föräldrar (l. förälder); numera nästan bl. i pl. Ihre (1769). Det märkliga med hans morföräldrar var att de bara hade två barn, önskebarn, en pojke och en flicka. Hedberg GalnH 72 (1971). —
(j) -BRUNN. om brunn l. källa l. vattenfyllt kärl o. d. vid vilken resp. vilket (skämts. framförd) önskning (gjord samtidigt som mynt kastas i vattnet) föreställs kunna gå i uppfyllelse. AB 6/2 1862, s. 2. Du kan slänga en peng i önskebrunnen på Westerlingska gården och önska dig något inför det kommande året. SödermNyh. 31/12 2013, s. 23. —
(i) -DAG. dag som är just så som man önskar. Heidenstam Dikt. 92 (1895). Det blir en strålande dag utan ett moln – en önskedag för en bergklättring. TurÅ 1911, s. 212. —
-DRÖM. dröm (se dröm, sbst.1 2 b) rymmande stark önskan efter ngt; högsta önskan; särsk. med bibet. av att en sådan dröm är orealistisk; äv. om föremål för sådan dröm. Kleen Kvinn. 209 (1910). Styckets önskedröm om en mecenat av Thomas Hopes slag gick i uppfyllelse. 3SAH 50: 55 (1940). Den fulla hemkänslan vid Vättern var en önskedröm, någon verklighet blev den inte. Björck HeidenstSek. 79 (1946). Önskedröm vid Medelhavet (säljes). SvD(A) 20/11 1968, s. 28.
Avledn.: önskedrömma, v.; jfr önske-tänka. Försök inte att inbilla er, att han är förälskad i er utan se den bittra sanningen i ansiktet: han är inte en smul kär i er. Önskedröm inte längre om den där unge pojken. SvD(A) 14/7 1943, s. 10.
önskedrömmare, m.//ig. Man behöver ingalunda betecknas som önskedrömmare, om man anser, att en lösning av landsbygdens arbetsproblem heter moderna bekvämligheter och praktisk köksutrustning. SvD(A) 23/1 1944, s. 9. —
-FULL. (numera bl. tillf.) full av önskningar l. längtan (jfr full, adj. 1 i, 2 a); förr äv.: önskad. Såsom .. denne Riksdag hafwer sin önskefulla och gladeliga fullbordan; så will Kongl. Maj:t hafwa Riksens Ständer .. i nåder .. hemförlofwat. HC11H 5: 115 (1672). Hans ståtliga figur, hans vackra ansikte och vinnande umgängessätt gåfvo de unga damerna anledning att kasta önskefulla blickar på honom. GHT 1901, nr 280 B, s. 3. —
(i) -FÖRE. före som är just så som man önskar. På vägarna är riktigt önskeföre. VestmLT 12/1 1884, s. 2. —
(j) -GRÄS. i ä. folktro, om gräs som bands samman till krans o. d. samtidigt som önskning(ar) gjordes; särsk. i förb. med sådana verb som binda, knyta; jfr -krans, -ring. GbgAB 30/7 1915, s. 6. När molnen göra kvällens stjärnor blinda, / och skogens brus är sång till flydda vårar, / då är det tid att önskegräsen binda. Västerb. 1924–25, s. 201. Flickorna fick gärna dröja en stund .. och de kunde sitta vid källan .. och knyta önskegräs. Ekelund Sillanpää Silja 246 (1931). —
(j) -HATT. hatt som föreställs ha förmåga att uppfylla önskning(ar). Om I skrifwit (berättelsen om) Fortunatus, hade han eij haft behof en önske-hatt, at fara i ett ögnebleck öfwer hela werlden. Gyllenborg Vill. 24 (1721). —
-KONSERT. En nyhet är att den sista konserten har karaktären av en önskekonsert, till vilken publiken själv får välja programmet. DN(A) 7/10 1926, s. 10. —
(j) -KRANS. jfr -gräs. Bruno och Birger trakterade turvis damerna med deklamation .. medan Erik underhöll dem med att af grässtrån binda ”önskekransar”. Jolin Affäll. 381 (1869). —
(i) -LAND. land som är just så som man önskar. Hellas blir (vid slutet av 1700-talet) jämte Italien romantikens önskeland. Bergstedt Samh. 38 (1902). —
-LISTA. lista med önskningar (särsk. om sådan (av barn skriven) lista över önskade julklappar l. födelsedagspresenter o. d.); äv. bildl. (jfr lista, sbst.2 a); jfr önsknings-lista. En skoningslös razzia efter dylika bedrägeriers upphofsmän .. får tills vidare stå på allmänhetens önskelista. PT 1879, nr 69 B, s. 3. Det är ju inte långt kvar till jul, han går säkert omkring och skriver milslånga önskelistor. Knutsson Kjærstad JagBrödWalker 72 (2009). —
-LÄGE. jfr läge 4 b, 6. DN 1894, nr 9125 B, s. 1. Det är inget önskeläge med dagens inflation, höga elpriser, högre räntor och en förväntad lågkonjunktur. VestmLT 3/11 2022, s. 15. —
-MODUS. (numera bl. tillf.) språkv. modus (se d. o. 3) som anger önskan, optativ. Delbrueck antog .. optativens grundbegrepp vara önska, .. denna önskemodus hade sedan genom viljeuttryckets försvagande antagit betydelsen af möjlighet. ÖfversFilolSällskLdFörh. 44 (1890). —
-MÅL. enskilt fall av specificerad l. tillkännagiven önskan l. önskning; särsk. med bestämning angivande vari önskningen består (särsk. bestående av dels att-sats l. inf.-uttr., dels prep.-uttr. inlett av om); jfr -mål (se sp. M 1795) o. önsknings-mål. Kunde vi blott få tolerancen i våre lärares mun, hvad säger jag?, i deras hjerta, det vore et önske-mål för en uplyst Regent. HH XXXII. 1: 94 (1779). Det var .. länge ett önskemål att kunna utbyta denna trassliga och invecklade stålberedningsmetod. Kruhs UndrV 204 (1884). Gruppens önskemål om övernattning och kanske en bit mat. Jonasson Hundraår. 69 (2009). Jag kan förstå önskemålet att man vill ha någonting att göra. EskilstKurir. 11/5 2022, s. 12. —
(i) -PRIS. pris (se pris, sbst.3 I 1) som är just så lågt som man önskar l. som är så (orealistiskt) lågt att man bara kan önska sig det. Understundom öfverensstämma .. (prisuppgifterna i prislistan) med de pris, som värkligen betalas, men i regeln torde man kunna kalla dem för ”önskepris”. BörsT 1889, nr 36 A, s. 2. Koppla av i Karpaterna. Bli alpsolsbrun och pigg till önskepris. DN(A) 12/1 1964, s. 36. —
-PROGRAM. särsk. om program (se d. o. 2) i radio l. TV med ett innehåll som bestäms av publikens önskningar; ngn gg äv. till i o. motsv. program 4. På det socialistiska önskeprogrammet stå .. ögonblickligt återupptagande och genomförande (av lagen). VL 15/11 1897, s. 2. Egentligen är det ett önskeprogram och man kan förstås hoppas att ännu flera lyssnare hör av sig med sina önskningar. NorrkpgT 20/9 2016, s. B6. —
-RING. särsk. till j: ring som föreställs kunna uppfylla ägarens önskning(ar); jfr -gräs. (Flickorna) sutto bredvid hvarandra, .. sysselsatta att binda ”önskeringar” af grässtrån. BohuslT 22/4 1864, s. 2. —
(i) -ROLL. jfr roll, sbst.1 2. SvD(A) 22/1 1901, s. 4. Ann-Marie var i full fart med repetitionerna på Höststjärnan .. där hon hade en fullkomlig önskeroll. Siwertz Fribilj. 194 (1943). —
-SATS. språkv. sats (se d. o. 10) som uttrycker önskande; jfr önsknings-sats. Nordvall Modersm. 15 (1863). Särskilda uttryck för önskesatsen äro presens konjunktiv .. samt hjälpverbet må. Beckman SvSpr. 201 (1904). —
(i) -SITS. om belägenhet l. situation l. ställning o. d. som är just sådan som man önskar (särsk. i fråga om kortspel (jfr sits, sbst.1 1 d)); jfr -stol. DN(A) 14/5 1958, s. 10. Det tycks numera vara en TV-journalistisk önskesits att få folk med oförenliga åsikter att gräla offentligt om riktigt upprörande saker. DN 31/1 1992, s. B10. —
(i) -SON. son som är just så som man önskar; förr äv. [upptaget ss. litterärt lån från fvn. óskasynir, pl.] speciellare, i pl., om enhärjar. (Till Valhall) församlas de ädle och utkorade hjältar, hvilka Oden bjudit hem till sig. De kallas enhärjar eller ock Odens önskesöner (adoptivsöner). Wisén Oden 54 (1873). (Han) var en önskeson, snäll och glad. AB 15/1 1985, s. 11. —
(i) -STOL. (önsk- 1765. önske- 1765–1843) (†) önskesits; särsk. i uttr. sitta på önskestol. Den ena olyckan kommer på den andra. Hwart han wänder äller tager sig före, olyckas. En annor sitter på önskstohl. Linné 88 (1765; uppl. 1968). Knorring Torp. 1: 136 (1843). —
-TÄNKA. [möjl. retrograd bildning till -tänkande] ägna sig åt önsketänkande; jfr önskedrömma. Tidningarna önsketänka inte, men de slå fast att .. (utrikesministerns) turkiska resa förbättrat Englands situation. DN(A) 2/3 1941, s. 6. —
-TÄNKANDE. om handlingen att (självbedrägligt) tänka fram (orealistiskt optimistiska) önskningar. Arbetet 27/9 1930, s. 12. Tidigare skulle jag genast ha vetat om ordet var fantasi eller ett utslag av önsketänkande .. , eller om det faktiskt tillhörde verkligheten. Knutsson Kjærstad JagBrödWalker 388 (2009). —
(i) -VÄDER. väder som är just så som man önskar. Väderleken fortfar att vara hvad landtmannen kallar önskeväder, solsken och regn om hvartannat. AB 13/6 1839, s. 2. Det var önskevädrens vinter. Martinson Nässl. 51 (1935).
C (till l; numera bl. tillf.): ÖNSKNINGS-LISTA. önskelista; äv. bildl. Argus 1827, s. 165. Brita skulle skriva sin önskningslista till julen. Lindqvist Herr. 87 (1917). —
-MÅL. önskemål (jfr -mål (se sp. M 1795)); äv. (med anslutning till mål, sbst.5 5, 6) mål för ngns önskningar. (En kasernbyggnad) skall, efter hvad jag hört sägas, vara ett önskningsmål för hvarje arkitekts ärelystnad. SP 19/11 1828, s. 1. De wid denna riksdag från Rikets Ständer till Kongl. Maj:t öfwerlemnade önskningsmål i afseende på den ekonomiska lagstiftningen. Ekelund 1FädH II. 2: 218 (1831). —
-ORD. i pl.: ord (se ord, sbst.2 3) uttryckande önskan om välgång o. d.; äv. i sg., om enskilt ord (l. uttr.) uttryckande önskan (jfr ord, sbst.2 4). Uppå Hans Graf / .. Sättie wij desse Önsknings-Ord. / Säll den sin Lijfztijd så på Jorden genomgår / Att han i ewighet i Himlen har nytt åhr. Brobergen 196 (1704, 1708). Efter önskningsorden Ack! att; O! att, brukas imperfectum optativi. Boivie SvSynt. 69 (1826). —
-SATS. önskesats. Satser få .. namn, efter någon viss beskaffenhet, såsom: .. Utrops- eller Önskningssatser: Måtte det lyckas! Enberg SvSpr. 248 (1836). —
-VIS, adv. i form av l. ss. en önskning. SvLittFT 1838, s. 538. Fruktlös blir legostadgans önskningsvis uttryckta förutsättning, att husbonde lärer sörja för tjenstehjon, som varit från trettionde året i hans bröd. Frey 1850, s. 421.
D (†): ÖNSKO-BARN, se B.
Avledn.: ÖNSKA, r. l. f. [fsv. yskia, onska] (†) önskan; särsk. dels i sådana uttr. som ngns hjärtas önska, dels i hövlighetsfras (särsk. i inledning av brev) (särsk. i förb. med näst (jfr näst, adv. II 7 d) l. välmåga (jfr välmåga a β, önska, v. l slutet)); ngn gg äv. dels om föremål för önskan, dels i speciellare anv.: välgångs- l. lyckönskan (särsk. i ssgn jule-önska). Tu haffuer giffuit honom hans hiertas vunsko. Psalt. 21: 3 (öv. 1536). Näst all välmoges öntzkie och en flitigh sampt tienstvilligh tacksäielse för all gunstigh förfordring och alla välgerninger, som E. H:tt hafver gunstelighen oss altidh bevist. OxBr. 12: 431 (1618). Men efter du visat dig hederlig vän, / Så skall jag ock gifva dig önskor igen, / Stalloxar i mängd, som Lund har lagrar, / Att du och din boskap aldrig magrar. BL 7: 285 (c. 1800). Alla önskor faller inte i taskan. Holm Ordspr. 381 (1964). —
ÖNSKAN, r. l. f. [fsv. yskian, vnskan] särsk. (o. numera bl.) konkretare, om enskilt fall av önskande, önskning (se önska, v. l); särsk. i sådana uttr. som enligt (äv. efter) ngns önskan, uppfylla ngns önskan (jfr upp-fylla 5), from önskan (se from 9 b β), ngns sista önskan, ngns yttersta vilja (jfr sist, adj. I 1 c), förr äv. ond önskan, illvillig önskan (jfr ond 17 c); särsk. med bestämning angivande vari önskan består, dels inledd med prep. om (äv. efter), dels bestående av inf.-förb. l. att-sats; särsk. i hövlighetsfras (särsk. i inledning av brev) (förr särsk. i förb. med näst (jfr näst, adv. II 7 d) l. välfärd l. välmåga (jfr välmåga a β, önska, v. l slutet)); äv. dels om föremål för önskan (se slutet), dels i speciellare anv.: välgångs- l. lyckönskan (särsk. i ssgrna brud-, jul-, nyårs-önskan); jfr önska, sbst. Han uppfyllde hennes önskan att få en roll i filmen. Önskan om l. efter självbestämmande. Enligt den avlidnes önskan får brevet öppnas först om femtio år. Then welsignelse som tinom fadher och minom föräldrom loffuat är, gåår mechteligha effter theras önskan som höghe äro j werlde(n)ne. 1Mos. 49: 26 (Bib. 1541). Samma dag tiltalade Erland Glasmestare Hustrw Britam Erick Bentssons effterleffuerska för ond önskan, nemliga, at hon hade öndskat at the mötte tugga bödelen och then i galgan henger, som tala om henne, för thet the om henne tala. BtSödKultH 12: 16 (1591). Näst all lycklig välfärdz och velmågos önskan .. är iagh förorsakat E. Exell:tz yterlighare at bemödha om Lisebet Pederdotters .. ärende. OxBr. 12: 132 (1643). Härhos har jag äran att sända den lilla uppsatsen öfver Bonstetten, med önskan att den måtte skänka läsaren någon del af det nöje, som författaren rönt vid att återgå till dessa anteckningar. 3SAH LXIII. 2: 3 (1855). Hans .. sista önskan är att begravas i Växjö. SmålP 12/12 2022, s. A4. jfr slut-, väl-, välgångs-önskan. särsk. om föremål för önskande, särsk. (o. numera bl., ngn gg) i uttr. uppnå (förr äv. ernå (se ernå 2 a) l. få l. vinna (jfr vinna, v.2 3 b γ ε') sin önskan, uppnå l. komma i besittning av det önskade. Får iagh min önskan ey den liufligeste blomma / Hwadh gör iagh längre här nu åhr och tijder fleer. Skogekär Bergbo Wen. 95 (c. 1650, 1680; uppl. 1993). De vunno sin önskan, men de vunno ock mera än de önskade. Schönberg Bref 2: 331 (1778). Det hade icke stannat blott härvid, om Rådsherrarnes bittra fiender upnått all sin önskan. Schönberg Bref 3: 167 (1778). Se, Inger sofver så lugnt och godt, / sin önskan nyss väl i famn hon fått. Hallström Sagodr. 45 (1910).
Ssg: önskans-, förr äv. önskan-värd, adj. önskvärd. Det wore önskan wärdt at (osv.). Runius (SVS) 1: 271 (1713); möjl. ej ssg. Om Kongl. Senaten samtykt til de i Swerige warande Ryszars och Sachsers lösgifwande, hwilket önskanswärdt war. MStenbock hos Loenbom Stenbock 4: 180 (1765). Om den speculativa Dogmatiken will i sin helhet framträda i wårt fädernesland, anser jag det önskanswärdt, att den .. går öppet och polemiskt til wäga. SKN 1842, s. 253. —
ÖNSKARE, m.//ig. (numera bl. tillf.) om den som önskar ngn (äv. sig) ngt; förr äv. om ord uttryckande önskan. Giese Sprachm. 1–3: 200 (1730). Lysander. Må sömnen all sin ro och frid dig gifwa! Hermia. Och hälften af din önskan önskarns blifwa! Hagberg Shaksp. 1: 32 (1847). jfr lyck-önskare. —
ÖNSKLIG, förr äv. ÖNSKELIG, adj.; adv. -a (Linc. Ddd 6 b (1640), Cellarius 132 (1729)), -en (Schroderus Os. III. 2: 340 (1635), Östergren (1971)), -t (Lucidor (SVS) 90 (1672; uppl. 1997) osv.). (önsk- 1649 osv. önske- 1537–1945) [fsv. yskelika, vnskelika (adj.), yskeliker, önskeligh (adv.)] (numera bl. ngt ålderdomligt) önskad l. önskvärd; som är (just) vad l. så som man önskar; särsk. dels om fred, dels om slut l. utgång o. d., dels i sådana uttr. som det vore önskligt (att l. om osv.); förr äv. dels: omtyckt l. älskad, dels allmännare: utomordentlig l. gynnsam o. d. OPetri 4: 350 (1537). (Låt oss) höghelighan beklaghe thenne wår önskelighe och högdtberömlighe Konungz hastigha frånfall. Rudbeckius 4Pred. D 4 a (1634). Gåfwe Gudh att .. (saken) till een önskeligh sluutt komma kundhe. BrinkmArch. 1: 124 (1657). (Sedan Gud) hafwer täcktz .. wälsigna Rijket med en önskelig Fred. Schmedeman Just. 367 (1664). Den 22 mars seglade jag ifrån Fayal med en frisk, önsklig vind. Bladh o. Hornstedt 170 (1785). Det vore önskligt att dessa undersökningar bleve mera kända och uppskattade av allmänheten. DN(A) 3/8 1944, s. 11. — jfr hög-, lyck-, o-, väl-önsklig m. fl. särsk. ss. adv.: på önskvärt sätt l. vis. Vthi thetta Åhret affgick igenom Dödhen then fromme .. Hertigh Ludwig aff Würtemberg .. sedan han berörde Hertigdömme vthi fem och tiugu Åhr medh stoor Försichtigheet önskelighen hade regerat. Schroderus Os. III. 2: 340 (1635). Så wardt, Gudi ähra, wårt Prestamöte genom Gudz bistånd wel hullit och önskeligen endat. Swedberg Påminn. § 1 (1712). Ett belysande exempel är Elias Canetti .. , där romanen Förbländningen .. hör till de moderna klassikerna, men vars övriga författarskap framstår som mer än önskligt tunt. KvällsP 27/7 2001, 2: 2.
Avledn. (numera bl. ngt ålderdomligt): önsklighet, r. l. f. önskvärdhet; i sht med bestämning inledd med prep. av angivande vad som är önskvärt. SvBiet 20/10 1843, s. 2. Särskildt påpekas önskligheten af en förbättrad skogsskötsel, af kanaliseringsarbeten, af folkökningens främjande (m. m.). Schybergson FinlH 2: 145 (1889).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content