SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AFHANDLING a3v~han2dliŋ (a`fhandling Weste), r. l. f. (m. Sahlstedt); best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. af föreg. — särsk. mer l. mindre konkret.
1) motsv. AFHANDLA 3.
a) [jfr t. abhandlung] (numera bl. jur. o. dipl.) (gm l. efter förhandling åvägabragt) öfverenskommelse; uppgörelse; aftal; beslut; kontrakt. Han .. (har icke) till Arbogha afhandlingh .. samptyckie velett. Carl IX i HSH 18: 360 (1597). Hoos thenna contract och affhandling .. haffwa (nedanskrifna personer) warit tilstädes. A. J. Gothus Thes. 3: 85 (1619). Edeliga afhandlingar. 2 RARP 3: 443 (1723). Wil man med annan bolag lägga ..; tå skal afhandling ther om skrifteliga ske. HB 15: 1 (Lag 1734). De flesta afhandlingar allmogen emellan afgjordes (fordom) muntligen. Tegnér 4: 402 (1826). (Kvinnan) kan .. (ss. omyndig) icke göra någon laglig afhandling. Agardh Stat. II. 1: 277 (1854). Genom denna fred afträdde Danmark .. Norge till Sverige; men .. Norrmännen (ville) icke .. godkänna en sådan afhandling. De Geer i 3 SAH 1: 120 (1886). — skrift, som innehåller öfverenskommelse, aftal, beslut o. d.; dokument, aktstycke. Som sees af afhandlingen, vprättad åhr 1432. Peringskiöld M. Upl. 83 (1710). RB 7: 1 (Lag 1734). Man finner ännu afhandlingar, hvarigenom Invånarne uti Venedig .. erhöllo .. vidsträckta friheter. Schröderheim Rob. 1: 39 (c. 1794). Genom smicker och löften blidkades de upproriska. Bref och afhandlingar från denna tid vittna om konungens skenbara förtrolighet med .. en af anförarne (jfr 2). Geijer II. 2: 184 (1832). jfr: Skriftlig afhandling om köpet upprättas. Schrevelius 2: 100 (1847, 1857). — jfr FREDS-, KÖPE-, VÄNSKAPS-, ÄKTENSKAPS-AFHANDLING.
b) (†) företag, som förutsätter öfverenskommelse; transaktion. De .. afhandlingar och föreningar, som egenteligast kallas Spel. Berch 65 (1747). — jfr LÅNE-, PENNINGE-AFHANDLING.
2) (numera föga br.) motsv. AFHANDLA 4: underhandling, öfverläggning, förhandling; stundom närmande sig 1. (Polackerna förvandlade) sine Afhandlinger .. j Smädeskriffter och skälssordh. RARP 1: 39 (1627). Stå i a(fhandling) .. Vara under a(fhandling). Weste (1807). Inlåta sig i afhandling .. om stillestånd. Trolle-Wachtmeister 1: 210 (1809). (Stortingets) afhandlingar ske för öppna dörrar. Ekelund Fäd. II. 2: 194 (1831). Det kom .. icke ens till några underhandlingar rörande fredsvilkoren, emedan hela afhandlingen strandade på en fråga rörande formen. Carlson Hist. 1: 34 (1855). — skämt. Tvenne fruntimmer (sitta) .. inbegripna i en djup och allvarsam afhandling. Carlén Repr. 581 (1839).
3) [jfr ä. t. abhandlung; jfr äfv. lat. actus] (†) större afdelning af dramatiskt arbete; akt. Brutus, Sorgespehl, Skrefven Uti Fem Afhandlingar. C. W. Cederhielm (1739, boktitel). Klemming Dram. litt. 117 (boktitel fr. 1781). — jfr HANDLING.
4) (numera mindre br.) motsv. AFHANDLA 5: behandling, utredning, framställning (i tal l. skrift). Textens afhandling i en Predikan. Lind (1749, under abhandlung). At ingå uti en vidlöftig .. afhandling om Bruks styrsel och hushållning, vore vida öfver min förmåga. Tessin Bref 2: 288 (1755). Bonsdorff 115 (1833). — (†) framställningssätt. At icke detta vidlyftiga arbete måtte blifva i afhandlingen för tort. Oelreich 8 (1755).
5) [jfr d. afhandling, t. abhandlung] skrift (ngn gg tal), som (i sht på ett objektivt o. grundligt sätt samt med en viss utförlighet) behandlar l. utvecklar ett ämne; uppsats. En afhandling om handel. Widegren (1788). De smärre afhandlingar, som samlingen af Kellgrens skrifter förvarar. Stenhammar 296 (1798). Vi hafva, på vårt språk, en liten mästerlig afhandling .. öfver dessa två orden (frihet, jämlikhet). Leopold 3: 106 (1797, 1816). Den sällsyntaste delen af all talekonst ligger i ämnets förståndiga utredande, och i detta .. sammanhang emellan tankarna, ifrån början till slutet, som gör att det förtjenar heta en Afhandling (yttradt med tillämpning på predikningar). Dens. 3: 342 (1801, 1816). En predikan är ett Religions-tal stäldt till Åhörare, och skiljer sig dermed från en Theologisk Afhandling, bestämd för Läsare. Ödmann Anv. t. pred. 5 (1807, 1812). Ett tal för tillfället kan ej vara en afhandling, och jag har varit nödsakad att mera antyda än utveckla mina tankar. Tegnér 5: 345 (1824). — särsk.
a) skrift, som söker på vetenskapligt sätt (fullständigt) utreda ett (vanl. mera begränsadt) ämne: dissertation. En akademisk, en lärd afhandling. Uppsatsen har växt ut till en riktig afhandling. Hvad jag här upteknat, (är) mera .. en samling af särskilda anmerkningar, än ordentelig afhandling. Ihre Förel. 6 (1745). (Linnés) afhandlingar så väl öfver vexternes blomningstid, som löfsprickningen. Fries Utfl. 1: 223 (1843). (föga br.) om större verk: Svenska språkets lagar. Kritisk afhandling af Johan Er. Rydqvist. (1850, boktitel). — särsk. om skrift, afsedd för vetenskapligt prof; i sht om disputation. Utgifva, spika, försvara, ventilera en afhandling. Opponera på en afhandling. (Den sökande) vare skyldig att .. præsidera för af honom utgifven afhandling eller Theser i den vetenskap, hvaruti befordran sökes. Försl. t. skolordn. 1817, s. 44. — jfr DISPUTATIONS-, DOCENT-, DOKTORS-, GRADUAL-, LEKTORS-, LICENTIAT-, PROFESSORS-, PROFÅRS-, PROGRAM-, PRÄSTMÖTES-, SYNODAL-AFHANDLING m. fl.
b) (nästan †) ped. uppsats. Korrta Latinska afhandlingar eller så kallade Chrior. Försl. t. skolordn. 1817, s. 6.
6) den hufvuddel af predikan, uppsats osv., som innehåller den egentliga utvecklingen af ämnet. Genom bruket hafva en Predikans Delar blifvit bestämde till Inledning, Afhandling och Tillämpning. Ödmann Anv. t. pred. 39 (1807, 1812). Atterbom 1: 93 (1824, 1854). Afhandling i inskr(änkt) bet. .. kallas uppsatsens hufvuddel, hvars ändamål är att gifva en följdriktig och, efter uppsatsens syftemål, fullständig utveckling af .. ämnet. Sundén o. Modin Sv. stil. 6 (1871).
Ssgr: (1) AFHANDLINGS-BESLUT. (†) Effter som .. sielffue Affhandlings Beslwtet vthwijser. Mandata Sigismundi H 4 a (1596).
(5 b) -BOK. (†) Lärjungarnes tema- och afhandlings-böcker. J. A. Dahlström i Tidskr. f. lär. 1846—47, s. 84.
(1) -INSTRUMENT. (†) om skriftlig köpehandling. Örebro läror. årsber. 1875, Bil. s. 21 (cit. fr. 1748).
(5 a) -LATIN310~02. Atterbom Minnest. 2: 280 (1840).
(5) -STIL~2. Mönster i afhandlings-, tal- och brefstil. Lärov.-komit. 1884, 2: Bil. B, s. 92.
(4) -SÄTT~2. E. F. Runeberg Præs. i VetA 1760, s. 5. Hvarje art af Vitterhet .. är fördeld i hundrade olika .. grenar, som alla begära et olika afhandlings-sätt. Kellgren 3: 277 (c. 1780). Atterbom Siare 5: 150 (1849).
(5) -TON~2. (föga br.) De (utländska orden) blifva .. oundvikliga, så snart stylen sänker sig till afhandlings-tonen. Leopold i SAH 1: 212 (1796).
(4 l. 5) -VIS~2. adv. De .. ämnen, som .. (recensionen) mer afhandlingsvis än i recenserande egenskap vidrör. Geijer I. 4: Förord (1822).
(4, 5) -ÄMNE~20. SP 1779, s. 30. Såsom afhandlings-ämnen på det lärda språket kunna äfven antecknas Philologie .. med mera. Melanderhjelm i VittAH 9: 20 (c. 1805). Lundell (1893). särsk. (nästan †) till 5 b: Claëson 1: 325 (1858).
Spoiler title
Spoiler content