SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1909  
BILDAD bil3dad2, p. adj.
Etymologi
[efter t. gebildet, eg. p. pf. till bilden (se BILDA, v.1)]
1) om yttre form l. gestalt; jfr BILDA, v.1 2 o. 3. — jfr JÄTTE-, LIK-, MISS-, OM-, SKÖN-, SPÄD-, VÄL-BILDAD m. fl.
a) utan adverbiell bestämning.
α) (†) som har en viss form l. gestalt. Så går thäd mäd wår Kropp; han är en bildad mull. Columbus Bibl. v. B 4 b (1674); jfr BILDA, v.1 2.
β) [jfr fr. figuré] herald. om sol o. måne tecknade med människoanleten. Solen som plägar skiftevis med spetsige och flammande strålar afmålas .., och Månen, än hel, än half ..: bägge två kallas bildade, då menniskio-ansikten der i synas. Uggla Herald. 76 (1746). Granfelt Vapenb. 4 (1889).
b) [jfr motsv. anv. i t.] med adverbiell bestämning: som har så l. så beskaffad form l. gestalt, formad på det l. det sättet; i sht om människokroppen o. dess delar, särsk. anletsdragen, samt naturföremål. Änskönt de öfriga delarne i hennes ansigte icke varit så makalöst väl bildade .., så hade dock blott hennes oförlikneliga ögon allena bordt skaffa henne namn af en skönhet. Ågren Gellert 48 (1757). Den bäst bildade panna. Kexél 2: 9 (1781). Fantastiskt bildade klippblock. G. Meukow i Sv. jägarförb. tidskr. 1865, s. 152. Höijers .. anletsdrag .. voro ovanligt väl bildade. Nyblæus Forskn. I. 2: 351 (1875). Munnen stor, men skönt bildad. Rydberg Ath. 21 (1876).
2) [jfr motsv. anv. i t.] om själsodling; jfr BILDA, v.1 6 o. BILDNING 5 samt KULTIVERAD, ODLAD, UPPLYST. — jfr OBILDAD.
a) [jfr motsv. anv. i t., tidigast uppvisad från Herder] om individers l. vissa folklagers (relativt höga) själsodling.
α) i besittning af bildning (se d. o. 5 b β); i sht i besittning af den bildning som är utmärkande för (individer af) samhällets högre klasser (i motsats till allmoge o. arbetare); upplyst. De bildade klasserna. Den bildade allmänheten. Bildade hem. Högt bildade personer. Jag .. söker at nyttja hvarje tillfälle, at i flera afseenden blifva bildad. Litt.-tidn. 1796, s. 136. (Månne lärdom hos kvinnan tjänar) dertill, att tjäna den bildade, kan hända lärde, Maken under lediga stunder till ett angenämt sälskap ..? Hasselroth Campe Faderl. råd 38 (1798, 1804). De så kallade bildade klasserna i samhället. Geijer I. 5: 41 (1810). Bildade menniskor. Därs. 102 (1811). (Det uttal) som allmänt brukas i de bildade sällskaps-kretsar, der man ej inblandar en eller annan landsorts dialekt. Moberg Gram. 10 (1815). (Den promoverade återvänder till hemmet) nu en bildad man, / med mästerbrefvet och med segerkransen. Tegnér 2: 204 (1820). (J. G.) Oxenstjerna har .. fört en liten dagbok, som ögonskenligt visar huru den bildade världens språk under årens gång öfvat sitt inflytande på skaldens uttryckssätt. E. H. Tegnér i 3 SAH 6: 404 (1891); jfr γ. Pauli tal (i Apg. 17) är ställdt till bildade hedningar, till de lärde i Aten. Rudin Ord t. ungd. 3: 2 (1899, 1903). (Den som på ett rätt sätt studerar o. tillägnar sig humaniora) han skall bli en bildad människa och i stort som smått visa sig såsom sådan. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 256 (1900; i öfv. från Herder). De svenskar, som ha gått igenom högre skolor och läst mycket, och som äro, hvad man kallar, ”bildade”. Cederschiöld o. Olander Sv. spr. 2 (1904). Jag vet, att jag inte .. har samma sätt och hållning som unga karlar, hvilka växt upp i ett bildadt hem. PT 1906, nr 38, s. 3. Någon är bildad i samma mån som hans olika förmögenheter äro odlade. Larsson Bildn. 3 (1908). (Schevket pascha) är .. typen för en ridderlig, förnäm och fint bildad turkisk officer. PT 1909, nr 107 A, s. 2. Bildad, färdig för lifvet och dess uppgifter, är .. en människa icke i den mån hon har kunskaper utan i den mån som en själfständig, genomgripande, harmonisk utveckling af hennes krafter och anlag gått för sig. SDS 1909, nr 312, s. 3. — jfr ALLMÄN-, BOK-, FACK-, FIN-, FOLKSKOLE-, GENOM-, HALF-, HEL-, HÖG-, HÖGSKOLE-, KONST-, KRIGS-, RÄTTS-, SEMINARIE-, SJÄLF-, SKOL-, SPRÅK-, UNIVERSITETS-BILDAD m. fl. — särsk.
α') i (mer l. mindre) substantivisk anv.; nästan bl. i best. form l. med pronominell bestämning. Allmogen förstår mig ej, och för de bildade är jag icke bildad och modern nog. Tegnér Bref t. Wingård 18 (1831). Scyther och Thracer, hvilka ansågos såsom barbarer, afskydde af alla bildade. Tranér Anakr. 203 (1833). Personer, som .. göra anspråk på en plats bland nationens högt bildade. Vinterbladet 1853, s. 85. De bildades smak föll i dessa skådespel tillsamman med massans. Lysander Rom. litt. hist. 282 (1858). Franska böcker (voro) hela 1700-talet igenom .. de bildades käraste läsning. A. Noreen hos Schück o. Lundahl Läseb. 1: 13 (1901). Folket kan stå etiskt högre än de bildade, ej därför att det saknar kultur, men därför att det gått fritt från kulturens utväxter och förkonstling. Vasenius Harmoni 204 (1908). Ledigt och otvunget samtalsspråk, sådant det brukas i de mera bildades krets. Cederschiöld Spr. i spr. 1: 14 (1909).
β') med (adverbiell) bestämning angifvande viss gren l. art l. riktning af bildning. (Prof. Kolmodin) anses vara Universitetets mest classiskt bildade man. I. Hwasser (1832) i Förh. o. upps. 21: 53. Den Grekiskt bildade Philo. Agardh Theol. skr. 1: 34 (1842, 1855). En vetenskapligt bildad och snillrik man. H. Lilljebjörn Hågk. 2: 4 (1867). Hvarje litterärt bildad person. H. Schück (1904) hos E. C. Tegnér V. skr. 1: IX. Juridiskt bildade advokater. Cronholm Minnesbl. 163 (1908). En logiskt bildad person. Larsson Bildn. 23 (1908).
γ') (föga br.) om förädladt känslolif. Det, som man kallar odladt förstånd och bildad känsla, (har) hos ganska många visat sig såsom oförstånd och brist på sann, naturlig känsla. L. Stenbäck (1837) hos Aspelin Stenbäck 117. Ett godt och bildadt hjertas rörelser. B. E. Malmström 7: 401 (1845).
β) som vittnar om l. är ett uttryck för bildning. Bildade fina seder. Hasselroth Campe Theophron 193 (1794, 1802). Hvad man kallar bildadt umgängesvett. Hwasser V. skr. 1: 62 (1852). Bildadt umgängessätt. Cavallin (1875). Vid sådana tillfällen kommer det till pass att ha en bildad konversation. De Geer Lillie 35 (1880). Ett hela det menskliga lifvet omfattande bildadt föreställningssätt. C. Y. Sahlin i Ped. tidskr. 1900, s. 6. jfr: En bildad, af förnufts-nödvändighet genomträngd frihet. Biberg 1: 26 (c. 1814).
γ) i uttr. bildadt språk (jfr b β) o. d., om de bildade klassernas (se α) språk; vårdadt språk, riksspråk. Den bildade prosan (är) alltid rythmisk. V. F. Palmblad i Phosph. 1811, s. 496. Dialekterna böra (enl. Max Müller, Richert m. fl.) .. komma till heders gentemot det bildade riksspråket. Noreen Spr. stud. 1: 153 (1885, 1895). Bildadt, men ledigt och otvunget .. samtalsspråk. Cederschiöld Skriftspr. 41 (1897, 1902). Med tiden har det (bildade) svenska skriftspråket kommit att på flera sätt skilja sig från det (bildade) svenska talspråket. Cederschiöld o. Olander Sv. spr. 2 (1904).
b) om allmän (nationell) kultur l. civilisation; jfr BILDNING 5 c.
α) om folk, nationer o. d.: i besittning af högre kultur, civiliserad. Hvarje bildad nation. Atterbom Philos. hist. 109 (1835). Omfattar icke kristna församlingen hela den bildade verlden ..? Tegnér 4: 192 (1837). Alla bildade folk göra sig nu redo att begå det säxhundraåriga minnet af den store mannens födelsedag. F. A. Wulff i Finn 1903, s. 41.
β) (föga br.) i uttr. bildadt språk (jfr a γ), om språk som talas (l. talats) af en bildad (se α) nation, kulturspråk. Jag känner för min del i intet bildadt språk en mera naturlig, enkel, jag vill nästan säga patriarkalisk syntax än den homeriska. Tegnér 4: 356 (1828). (Berättelsen om de holländska polarfararnas öfvervintring har) utgjort föremål för otaliga bearbetningar .. på snart sagdt alla bildade språk. Nordenskiöld Vega 1: 238 (1880).
Spoiler title
Spoiler content