SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1920  
BORSTE bor3ste2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar; äfv. (numera bl. i Finl.) BORSTA, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
Etymologi
[fsv. borste; jfr d. børste, mnt. borste, t. bürste, äfvensom mnt. o. holl. borstel; afl. af BORST, sbst.1, sannol. under inflytande från t.]
1) verktyg bestående af en i allm. vid ett skaft l. en skifva af trä l. ben l. ngt annat lämpligt ämne fäst samling af borst l. dyl. (t. ex. tagel, rotfibrer, metalltrådar osv.) o. i sht afsedt för putsning l. rengöring från damm l. smuts l. för påstrykning af färg l. klister o. d. Schroderus Dict. 2 (c. 1638). Kläden twålas med Twåål, eller affsoopas med en borsta eller klädeqwast. Dens. Comenius 581 (1639). Svängda borstar. Uppf. b. 6: 549 (1874). Sedan han lagt borstar och kam ifrån sig tänkte han icke mer på hur han såg ut. Benedictsson Fru M. 338 (1887). — jfr BAD-, BON-, BORDS-, BUTELJ-, CYLINDER-, DAMM-, DISK-, FLASK-, FROTTER-, FÄRG-, FÖNSTER-, GLAS-, GRYT-, HATT-, HÅR-, KAKELUGNS-, KLOSETT-, KLÄDES-, LAMP-, LIM-, LIN-, MASKIN-, MUSTASCH-, MÅLAR(E)-, NAGEL-, PANEL-, RAK-, ROT-, RYKT-, SAMMETS-, SILFVER-, SILKES-, SKAFT-, SKO-, SKRUBB-, SKUR-, SKÄGG-, SOP-, SPÄNN-, STÅLTRÅDS-, TAGEL-, TAMBUR-, TAND-, TJÄR-, TVÄTT-, VAGNS-BORSTE m. fl. — särsk.
a) i sht förr (nästan bl. i Sthm) ss. skylt för kryddbod använd (långskaftad, cylindrisk) borste (kanonviskare). Hallström Vilsna fåglar 123 (1894). — jfr KRYDDBODS-, SKYLT-BORSTE.
Anm. till 1 a. Bruket af kanonviskaren ss. kryddbodsskylt antages leda sitt ursprung från ngn historisk tilldragelse; jfr SvD(N) 1920, nr 37, s. 8, nr 38, s. 9, nr 43, s. 8.
b) elektrotekn. på dynamoelektrisk maskin: (mer l. mindre borstliknande, af bleck, metalltråd l. kol bestående) släpkontakt som för strömmen till l. från ledningen. Tekn. tidskr. 1888, s. 100. Jernk. annal. 1896, s. 49. — jfr DYNAMO-BORSTE.
c) bildl., på djur l. växt: tofs l. samling af hår l. borst l. dyl. som liknar en borste. Marklin Illiger 72 (1818). Faun-apan .. igenkännes på en .. svart hårkrans, som på hjessan delar sig i två likt horn utstående borstar. NF 10: 1558 (1886). Ur .. (blomkronorna) trängde fram en liten borste af ståndare. Lagerlöf Länkar 138 (1894). — särsk. (föga br.) bot. kortgrenigt blomknippe som liknar en borste l. pensel. Borste, Blomtofs (Fasciculus) består af flera tätt förente, raka, och lika långa blommor. Fischerström 2: 119 (1780).
2) i namn på vissa växter som mer l. mindre likna en borste.
a) tisteln Cirsium heterophyllum (Lin.) All., borsttistel, brudborste, gullborste. Linné Västg. 235 (1747). Dybeck Runa 1845, s. 72 (från Dalsl.).
b) i ssgrna BERG-, KÄRLEKS-, RING-, VENE-BORSTE m. fl.
Ssgr (i allm. till 1; jfr ssgrna under BORST, sbst.1, o. BORSTA, v.2): A: BORST-AFDRAG~02, äfv. ~20. boktr. gm afklappning med borste taget aftryck (i sht korrekturafdrag). Tekn. tidn. 1871, s. 313.
-BINDNING. tillverkning af borstar; borstbinderi. SD(L) 1896, nr 449, s. 16.
(1 b) -BRYGGA. på dynamomaskin: anordning för uppbärande af borsthållare. Tekn. tidskr. 1901, M. s. 36.
-CYLINDER. tekn. med en l. flera borstar besatt cylinder; jfr -VALS. Pasch Årsber. t. VetA 1827, s. 93. Tekn. tidskr. 1874, s. 75.
-ETUI.
-FABRIK. Gotl. läns tidn. 1852, nr 46, s. 2. —
-FABRIKANT.
-FABRIKATION.
-FODRAL.
-GRAN. skogsv. gran som på grund af de öfre hufvudgrenarnas o. de gröfre sidogrenarnas täta o. korta förgrening liknar en borste. Skogsv.-fören. tidskr. 1909, Fackupps. s. 223.
-HÅLLARE, r. l. m.
1) till 1: borsthängare.
2) till 1 b: på dynamomaskin: maskindel som trycker ”borsten” (l. ”borstarna”) mot kollektorn. Tekn. tidskr. 1888, s. 100.
-HÅLLAR(E)-BRYGGA. till -HÅLLARE 2: borstbrygga. Tekn. tidskr. 1902, M. s. 56.
-HÄNGARE, r. l. m. ställning att hänga borstar på. —
-INDUSTRI. Uppf. b. 6: 547 (1874).
(1 b) -KOL. kol till ”borste” på dynamomaskin. —
-KÄPP. jfr -SKAFT. Dalin (1850).
-LIK, adj.2 (jfr sp. 3980) som liknar en borste. —
-LIKNANDE, p. adj.2 (jfr sp. 3980). —
-MAKARE. (numera knappast br.) borstbindare. Lind (1749; under borsten-binder).
-MATERIAL.
-MÖGEL. [jfr senlat. aspergillum, stänkborste, vigvattenskvast] mögelsvampen Aspergillus Mich., som liknar en borste. Nyman Bot. 227 (1864).
-SKAFT.
-SKIFVA. tekn. jfr -TRISSA. Almroth Karmarsch 568 (1839). Borstskifvor, hvilka bestå af ett slags på vanligt sätt bunden cirkulärborste, användes för finsmergling och polering af sätthärdade jernarbeten, såsom ljussaxar, eldsatser, trensarbeten m. m. Jernk. annal. 1846, s. 309.
-STOMME. jfr -TRÄ.
-TISTEL. tisteln Cirsium heterophyllum (Lin.) All., brudborste, gullborste, borste (se d. o. 2 a). Liljeblad Flora 278 (1792).
-TRISSA. (slip)trissa som i periferien är försedd med borste. Almroth Karmarsch 467 (1839).
-TRÄ. trästomme l. insättningsträ till borste. LAT 1871, s. 177. Borstträna levereras till fabriken färdigtillskurna i vederbörlig form. 2 Uppf. b. 8: 594 (1900).
-TYP. särsk. skogsv.: typ af grenar som är utmärkande för borstgranen. De olika grentyperna (hos granen) uppdelas i band-, plan-, borst- och kamtypen. Bot. notiser 1910, s. 195.
-VALS. tekn. med borstar beklädd vals (i allm. afsedd för transport- l. rengöringsändamål); jfr -CYLINDER. Pasch Årsber. t. VetA 1827, s. 93.
-VÄSKA. jfr -FODRAL. Freja 1885, s. 141.
-ÄMNE. material för tillverkning af borstar. Piassava (borstämne). SFS 1902, nr 134, s. 16.
B (†): BORSTE-VISP. borstliknande visp, viska. Risingh Landb. 46 (1671).
Spoiler title
Spoiler content