SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
CIVIL sivi4l (civi´l Weste), adj.; -are (vanl. bl. i bet. 4 o. 5). adv. -T.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. civil, af lat. civilis, (med)borgerlig, af civis (med-)borgare (jfr vidare med afs. på etymologien HJON); jfr sv. dial. (Skåne) sivil, sevil, främmande, obehörig (jfr 6 c α)]
A) i allm.: som gäller l. hänför sig till l. utmärker osv. (förhållandena mellan) medborgarna i ett samhälle.
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.; utgångspunkten för denna bet. är det lat. civilis i förb. jus civile, borgerlig rätt, statsrätt (i motsats till naturrätt), privaträtt (i motsats till offentlig rätt), hvilket uttr. under medeltiden äfv. användes om den världsliga rätten i motsats till den kanoniska (jfr CIVIL-LAG 2) o. i nyare tid stadgat sig som beteckning för den allmänna privaträtten (se CIVIL-RÄTT 1)] jur. som gäller l. hänför sig till l. berör de enskilda samhällsmedlemmarnas allmänna förhållanden till hvarandra; motsatt KRIMINELL. — särsk.
a) i uttr. civilt mål l. ärende o. d., mål l. ärende osv. som gäller rättsförhållandena mellan de enskilda samhällsmedlemmarna; jfr CIVIL-MÅL, -ÄRENDE 1. Är dedh een Civil saak, dhå hålles Rättegången i Paulunet (dvs. öfverbefälhafvarens tält). Krigsart. 1621, § 143 (möjligen ssg). Saker som .. äre Civil eller Criminal. Privil. ang. bergsbr. 1649, 3: § 48 (möjligen gm elliptisk stympning af CIVIL-SAK(ER), resp. KRIMINAL-SAK(ER)). Stor-Cantzleren i England .. är den högste domhafvande i civile mål. Serenius (1734, under chancellor). Civila ärender. Schröderheim Rob. 1: 73 (c. 1794). Antalet balanserade civila mål är .. (i Norges Höiesteret) i stadigt stigande. 2 NJA 1904, s. 24.
b) [jfr fr. code civil] i uttr. civil lag l. balk (i en lag) o. d., civillag l. balk i civillag osv. Civila Lagar .. tjena at slita de emellan Samhällets Ledamoter upkommande tvister om eganderätten. Boëthius Nat. sed. 156 (1782). Den Civila Lagboken. Linköpingsbl. 1800, nr 1, s. 2 [öfv. af fr. code civil]. De civila Balkarne (i 1734 års lag). G. Lindgren i Sv. litt.-fören. tidn. 1837, sp. 317. Den Eganderätt, hvar och en .. genom formation, aftal o. s. v., förvärfvat, skyddas af Lagen, som i detta hänseende är Civil lag. Snellman El.-curs 2: 87 (1840). Bergh Vår styr. 2: 23 (1889).
c) allmännare: som gäller l. hänför sig till l. berör osv. civila mål l. ärenden osv. l. civil lag osv.; ofta närmande sig bet.: civilrättslig. Criminal-Sessionerna skola, på samma sätt som de Civile, hållas för öpna dörrar. GT 1788, nr 25, s. 1. Civil lagfarenhet. Wikforss (1804, under civilrechtsgelartheit); jfr CIVIL-LAGFARENHET. De äldste Lagarne skiljde ej emellan en civil och criminel myndighets ålder. Nordström Samh. 1: 102 (1839). Der egendomsgemenskap mellan äkta Makar existerar såsom en civil följd af äktenskap. Olivecrona Lagb. gift. 3 (1851). Civil rättegång. NF 3: 384 (1879); jfr CIVIL-PROCESS. Civil åverkan. Trygger Komm. t. rättegångsb. 12 (1902). — särsk.
α) i uttr. civil arrest.
α') (numera mindre br.) arrest på egna rum (i motsats till inneslutning i allmänt häkte, i högvakt l. fästning osv.); jfr ARREST 3 c, CIVIL-, HUS-ARREST. Han (dvs. öfverste Görtz) kom så i Civil arrest. Nordberg 1: 701 (1740). Weste (1807). Dalin (1850). Kindblad (1868).
β') [i denna bet. är namnet öfverfördt från α' i sammanhang med en i de allmänna häktena företagen fördelning af arrestanterna på olika lokaler] (förr) den afdelning af allmänt häkte som förvarade personer som icke eg. voro brottslingar, ss. duellanter, bysatta osv. (i motsats mot den kriminella arresten, dvs. den afdelning som förvarade de egentliga brottslingarna); bysättningshäkte. I staden Gäfle funnos (mot slutet af 1700-talet) en civil och tvenne kriminella arrester i nya rådhuset. Wieselgren Sv:s fäng. 307 (1895).
β) (i Finl., numera föga br.) i uttr. civil fånge, fånge som undergår enkelt fängelsestraff; motsatt STRAFF-FÅNGE. De, som undergå enkelt fängelse eller fängelsestraff .., pläga kallas ”civila fångar”. Ber. om tillst. i Finl. fäng. 1866, s. 224.
2) [jfr lat. dies civilis, annus civilis, eng. civil day, civil year] (numera föga br.) som gäller (l. beräknas osv.) i den allmänna sammanlefnaden, borgerlig; särsk. motsatt ASTRONOMISK, i uttr. (den) civil(a) tidräkning(en), civil dag, civilt år. Corvin Styrm. 33 (1756). Et Borgeligit eller Civilt År, består af flere eller färre Dagar, alt efter hvart och et Lands bruk. Chierlin Sjöm. 84 (1777). En stor del folkslag börja den civile dagen vid midnatt. Melanderhjelm Astr. 2: 66 (1795). Astronomiska år och Civila år. Bredman Astr. 282 (1845). Civila tidräkningen. Därs. 283. jfr: Pendelur, som uti det civila samhället vanligen brukas. Melanderhjelm Astr. 2: 129 (1795). — (†) folklig, populär; vanlig. (De gamle) skilde emellan det civila, det mythiska och det fysiska sättet att betrakta guda-läran. Geijer II. 1: 227 (1825; efter motsv. anv. af lat. civilis hos Augustinus).
3) [efter fr. civil i uttr. état civil] (bl. i ssgr) som hänför sig till l. gäller den ställning en person intager i förh. till familjeinstitutionen; se nedan CIVIL-REGISTER, -REGISTRERING samt CIVILSTÅND 1.
4) [jfr lat. civilis, (eg.: sådan som det anstår en romersk medborgare) höflig, vänlig, samt motsv. anv. i fr. o. ä. eng.] (numera föga br.) hyfsad, bildad, civiliserad; belefvad, höflig, artig. I Österbotten .. är ett gudfruktigt, civilt, idkesamt, troget och godt folk. P. Brahe (1639) hos Nordmann P. Brahe 118. Sendebudhen ähro, nähr man wärderar dem såsom kompne vthur Muskow, tämelig civile. A. Oxenstierna Bref 4: 266 (1646). The orter, der the (dvs. de studerande unga ädlingarna) tillijka medh studierne måge wänia sigh wedh civilt Omgenge. RARP 4: 249 (1649). Framfarandes då han kommer i Erlig Mans Huus .. så plumpt, som den der alldrig ibland civilt folk haar wistas. Växiö domk. akt. 1696, nr 84. För Hr bijskopenss Civila bref .. takar iag honom på dätt aldhratiänstligaste. Därs. 1699, nr 391. Sahlstedt Dict. ps.-sv. (1769). Andersson Frem. ord (1845, 1857). G. Dalin (1871).
5) [jfr motsv. anv. i t.] (numera föga br.) om pris: ”hygglig”, måttlig, rimlig, billig, facil. Vore gott man kunde bliffva honom qvitt för ett civilt prijss. RP 3: 275 (1633). Hela Samlingen utgör 50 Portraiter, och säljes för det civilaste pris som vara kan. SP 1779, s. 802. God Barbaris-Saft på Bouteiller, til civilt pris. GT 1788, nr 19, s. 4. Weste (1807). Dalin (1850; angifvet ss. hvard.).
B) som tillhör l. är utmärkande för l. hänför sig till den stora massan af medborgare i ett samhälle i motsats till vissa särskilda grupper inom detsamma; borgerlig.
6) motsatt MILITÄR o. i därur härledda bet.
a) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] om styrelse o. förvaltning, ämbeten, tjänster o. d. samt ämbets- o. tjänstemän: icke militär o. vanl. därjämte, i sht förr, icke ecklesiastik. Konungen .. kastade gärna förtroendet till de nybakade, isynnerhet i civile mål (dvs. ärenden). HSH 7: 207 (c. 1750). Civila embeten. Därs. Regeringens Civile grenar. Publ. handl. 5: 2937 (1750). Riksens civile och Militaire tjenster. A. Berch Bet. om inform.-verket 1769, s. 79. Civile Embets- och Tjenstemän. Circul. 29 juni 1798, s. 1. (Utom justitiestatsministern, statsministern för utrikes ärendena samt hofkanslern skall statsrådet bestå af) sex statsråd, hvaraf minst tre böra hafva tjent uti civila beställningar. RF 1809, § 5. Rikets civila och militära sysslor. Geijer I. 4: 96 (1822). Rikets högsta civila värdigheter. Därs. 100. Vår tid älskar talrika och stående arméer äfven i civil ämbetsväg. Tegnér 3: 266 (1826). Den civila tjenstebanan. SFS 1832, s. 394. Civila embetsverk och myndigheter. Därs. 1858, nr 15, s. 6. jfr: Hvad beträffar kännemärket på civile embets- eller tjenstemän, så torde man komma lättast ifrån saken med att säga, det såsom sådana räknas stundom de, hvilka ej äro militäre, stundom de, hvilka icke äro militäre eller ecklesiastike. Rabenius Förvaltn. 1: 177 (1866). — särsk.
α) (numera föga br. utom i Finl.) om icke militära tjänster o. icke militär personal vid armén o. flottan (i motsats bl. till de militära tjänsterna o. tjänstemännen osv., däremot innefattande de ecklesiastika), civilmilitär; jfr CIVIL-STAT 2. Samtelige vid Regementerne och Flottorne varande Civile Betjente, neml. Auditeurer, Commissarier, Regementsskrifvare, Munsterskrifvare, Regements- och Bataillons-Predikanter, Regements- och Bataillons-Fältskärer med flere. Circul. 22 nov. 1793, s. 2. Tj.-regl. 1858, 1: 78. Vissa civila beställningar vid armén. SFS 1861, nr 26, s. 3. Finl. statskal. 1901, afd. 460.
β) om vissa afdelningar (af militära styrelser, ämbetsverk o. d.) som handlägga vissa icke rent militära ärenden; jfr CIVIL-AFDELNING 1, -BYRÅ, -DEPARTEMENT 1; särsk. i uttr. (det) civila departementet (af arméförvaltningen), benämning på det af arméförvaltningens fyra departement som har att handlägga ärenden som röra aflöning, förvaltning, kontroll, bokslut o. d. SFS 1865, nr 50, s. 8. Sv:s statskal. 1904, afd. 85-89.
γ) (†) i fråga om statens inre styrelse o. förvaltning samt statsämbetsmän, styresmän i allm. En rätt civil betiänt kan här (dvs. af Josef) en afbild taga / Och effter des figur (dvs. förebild) sin handel skicklin laga. Achrelius Vitt. 375 (1692). Rikets usla tillstond .., så i militairiskt, som financielt och civilt afseende. HSH 7: 194 (c. 1750).
b) i mindre eg. anv.; om sak: som hänför sig till l. tillhör l. utmärker civila ämbeten, tjänster o. d. l. civila ämbets- o. tjänstemän; särsk. i följ. uttr.: Civilt boställe, boställe som innehafves af en civil ämbets- l. tjänsteman; jfr CIVIL-BOSTÄLLE. SFS 1834, nr 37, s. 2. Det civila indelningsverket, (det förr i Sv. brukliga) systemet att aflöna civila ämbets- o. tjänstemän medelst boställen. Forssell Hist. 1: 59 (1869). Civil uniform, civiluniform. SPF 1839, s. 256. H. Lilljebjörn 1: 13 (1865). Civil ämbetsexamen, (förr) examen för inträde i rikets civila ämbetsverk; jfr CIVIL-EXAMEN. SFS 1832, s. 394. Därs. 1859, nr 8, s. 1.
c) allmännare: icke militär. — särsk.
α) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] om person: som icke tillhör militären; äfv. (hvard.) med afs. på annan sluten o. uniformerad kår (t. ex. poliskår): som icke tillhör kåren; ofta i substantivisk anv. (jfr CIVIL, sbst.1). Egare af bruk, militärer såväl som civila. Almqvist Tre fruar 1: 30 (1842). Civil och militär täflade att betyga konungen sin trohet. E. G. Geijer (1847) enl. Kindblad. Det civila ståndet. Dalin (1850). Fredliga medborgare samt äfven medborgarinnor togo parti för den ena eller den andra af de fiendtliga skarorna, för ”militären” eller för de ”civila”. Lundin G. Sthm 594 (1882). En och annan civil hade .. försökt att trotsa det allmänna bruket (näml. att mustascher buros blott af militärer). De Geer Minnen 1: 51 (1892). Konstapeln Johansson nedlåter sig ibland att föra ett stilla meningsutbyte med sina civila medmänniskor. Puck 1903, nr 50, s. 6.
β) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] om sak; vanl. i mindre eg. anv.: som hänför sig till l. tillhör l. utmärker civila personer. Militära och civila utmärkelsetecken. Rydqvist Resa 42 (1838). Den civila ridhästen. Noring Husdjurssk. 93 (1841). (K. XII) ådagalade lika aktning för civila förtjenster som för de krigiska. Beskow K. XII 2: 117 (1869). Nu fingo de en stund förut anlända civila båtarna med skeppshandlare och andra affärsmän lägga till. Melander På långtur 14 (1896). — särsk. [jfr fr. courage civil] (numera föga br.) i uttr. civilt mod, moraliskt mod. Stundom erfordras mera styrka till det civila mod, som med lugn uthärdar juridiska argumentationer, än till det militäriska, som sätter ett tappert och trotsigt bröst emot fiendens kulor och krut. Almqvist Am. H. 1: 150 (1840).
γ) [jfr motsv. anv. i t.] i utvidgad anv.
α') om dräkt o. d.: som icke utgör l. tillhör uniform (l. annan tjänstedräkt); jfr CIVIL-KLÄDD. Den Civila, Medborgeliga eller Allmänna Svenska Nationella Mans-Kläde-drägten. Sv. nat. mansdr. A 1 b (1778). Personer finnas, som i en civil frack tro sig allting tillåtet. Wallmark Resa 54 (1819, 1832). En civil klädesmössa. Almqvist Amor. 7 (1839). Officer får utom tjensten .. nyttja civila kläder. Tj.-regl. 1858, 1: 149. Tvenne civilt klädda karlar. Blanche Bild. 3: 18 (1864). Bröstbild en face, civil dräkt. Sander i 3 SAH 10: 252 (1895). — stundom allmännare, om vanliga l. dagliga l. egna kläder, i motsats till (reglementerade) sådana som bäras t. ex. af patienter på ett sjukhus l. i en dårasyl osv. l. af en skådespelare vid uppträdandet i en roll som fordrar kostymering, l. i motsats till sportdräkt o. d.; stundom närmande sig bet.: privat. Den från räddningsanstalten afvikne gossen var klädd i civila kläder. Sedan packade hon ihop (skådespelerskan) Liahs civila kläder i ett bylte. Lundquist Smink 56 (1887). Östberg Hjulridt 117 (1897).
β') (hvard., mindre br.) om person (som vanl. bär uniform): civilklädd. En civil polis. Strindberg N. rik. 51 (1882). Dens. Ensam 17 (1903).
δ) i uttr. civil arrest, se 1 c α α'.
ε) [jfr nylat. architectura civilis, fr. architecture civile] (i fackspråk) i uttr. civil arkitektur, civil byggnadskonst, husbyggnadskonst (i motsats till befästningskonst); jfr CIVIL-ARKITEKTUR, -BYGGNADSKONST. Fortifications-vetenskapen .. var (under 1500-talet) blefven, til sina förnämsta grunder, skild ifrån Civile Architecturen. Arbin Præs. i VetA 1773, s. 14. Lärobok i ”civil” byggnadskonst. Tekn. tidskr. 1893, A. B. s. 25.
7) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] (†, jfr dock slutet) motsatt KYRKLIG; stundom: världslig (i motsats till andlig). Detta war en civil orsak; föllier nu den Theologiska eller Andeliga. Dijkman Ant. eccl. 205 (1703). En ogudachtig wåldswerckare .. giörs embets- och ähro-lös, råkar liksom i ett Civilt band (dvs. bann) eller excommunication. Sahlstedt Hofart. 131 (1720). — särsk. [jfr t. civile ehe, fr. mariage civil] (fullt br.) i uttr. civilt äktenskap, civiläktenskap. Bih. t. riksst. prot. 1862 63, XI. 1: 493. De Geer Minnen 2: 234 (1892).
8) (numera föga br.) motsatt JURIDISK; särsk. om person: som icke är jurist. Jag (är) jurist eller civil karl, allt som Gud och lyckan gynnar mig. C. Livijn (1804) hos Hjärne Dagen f. drabbn. 117.
9) boktr. i fråga om boktryckeriverksamhet o. dess utöfvare o. d.: som icke hänför sig till l. gäller l. befattar sig med osv. sättandet l. tryckandet af tidningar. Civila boktryckerier. Progr. f. sv. typogr.-mötet 1886, s. 8. Civilt tryck. Sv. typograftidn. 1888, s. 84.
10) [bet. utvecklad i sv.] (hvard., skämt., föga br.) eg.: som icke intager ngn särställning l. framskjuten ställning; vanlig, enkel, tarflig. Familjens sjetteklassist sitter i förmakets soffa, gungstol eller bästa emma .., medan andäktiga föräldrar med hopknäppta händer sitta omkring på små civila stolar. Hedenstierna Fru W. 218 (1890).
Ssgr: CIVIL-AFDELNING03~020.
1) till 6 a β: afdelning (af ett militärt ämbetsverk) som handlägger civila ärenden; särsk. benämning på den af de fem afdelningarna af marinförvaltningen som har att handlägga ärenden som gälla förvaltning, uppbörd o. d.; jfr -DEPARTEMENT 1. SFS 1877, nr 52, s. 2. Därs. 1896, nr 61, s. 2.
2) till 9: afdelning (af sätteri l. tryckeri l. sättar- l. tryckarpersonal) som sysselsätter sig med civila arbeten. Sv. typograftidn. 1902, s. 14.
(6 a) -AFRÄKNINGSKONTOR(ET)~01002. (förr) benämning på den afdelning af kammarkollegium som sysselsatte sig med de civila förvaltningsgrenarnas räkenskaper; motsatt MILITIE-AFRÄKNINGSKONTOR(ET). Sthms stads cal. 1782, s. 27. Lagerbrings Hist. 1: 144 (1796).
(1 c) -AKTION. (†) rättegång i civilmål. Schmedeman Just. 1119 (1687).
(6 c) -ANSTÄLLNING~020. anställning i civil tjänst (af militär, särsk. uttjänt sådan). G. Hedengren i Ill. mil. revy 1898, s. 77. —
-ANSTÄLLNINGS-KOMMISSION—010~102. kommission för anskaffande af civila anställningar åt uttjänta militärer. PT 1899, nr 137, s. 3.
(6 c ε) -ARKITEKTUR~1002. jfr -BYGGNADSKONST. Brunius Resa II (1839). NF 4: 152 (1880).
(1 c α α') -ARREST~02. (numera mindre br.) Hvad! du vill då ej hörsamma, / Det din chef befalla må! / Nå, så tag mig den, anamma, / Du civilarrest skall få. C. F. Dahlgren S. arb. 2: 203 (1842). Meurman (1846).
(6 a, c) -BEFATTNING~020. De lärda språken .. voro (fordom) oumbärliga äfven för statens högre civilbefattningar. Tegnér 3: 239 (1824).
(6 c α) -BEFOLKNING~020. Henriksson Tyskl. 126 (1901).
(6 a) -BEFÄLHAFVARE~00200 l. ~02100. person som har högsta ledningen af den civila förvaltningen inom ett visst landområde; jfr -CHEF 1, -GUVERNÖR. Schybergson Finl. 2: 121 (1889).
(7) -BEGRAFNING~020. begrafning som försiggår utan prästerligt biträde o. utan kyrkliga ceremonier. Civilbegrafning .. är genom lag medgifven i Frankrike. NF (1879).
(6 a) -BETJÄNING. (†) = -STAT 1. Möller (1790). Weste (1807).
(6 a) -BETJÄNT, pl. -e l. -er. [efter t. civilbedienter] (†) civil ämbets- l. tjänsteman. HSH 31: 197 (1664). Så Civil- som Militair-Betiente af Ridderskapet och Adelen. Stiernman Riksd. 1968 (1686). Stats- eller Krigsman, Präst- eller Civilbetjent. Alströmer Præs. i VetA 1745, s. 34. Weste (1807). särsk. till 6 a α: civilmilitär ämbets- l. tjänsteman. Carl XI i Hist. handl. XVIII. 2: 46 (1688). Cirkul. 22 nov. 1793, s. 2.
(6 b) -BOSTÄLLE~020. civilt boställe. SFS 1900, nr 4, s. 2.
(6 c ε) -BYGGNADSKONST~002. [jfr t. civil-baukunst] jfr -ARKITEKTUR. Tekn. tidskr. 1896, A. A. s. 61.
(6 a β) -BYRÅ~20 l. ~02. särsk. sedan 1881 benämning på en viss af de (två l. tre) byråer i hvilka hvart o. ett af arméförvaltningens fyra departement är indeladt. SFS 1881, nr 24, s. 1. C. O. Nordensvan Handb. 1: 12 (1882, 1890). Sv:s statskal. 1904, nr 85-89.
(6 a) -CHEF~2.
1) (mindre br.) = -BEFÄLHAFVARE. Wieselgren Vår samt. 177 (1877, 1880). I Österbotten .. förblef v. Kindermann både militär- och civilchef intill våren. Schybergson Finl. 2: 122 (1889).
2) (i fråga om finländska förh.) (icke officiell) benämning på chefen för senatens civilexpedition. —
-CHEFS-PORTFÖLJ(EN)—0~02. (i fråga om finländska förh.) till -CHEF 2.
(6 a) -DEPARTEMENT(ET)~0102.
1) (förr) till 6 a β: benämning på den afdelning af krigskollegium som hade att handlägga administrativa, ekonomiska osv., men icke rent militära ärenden; jfr -AFDELNING 1. Sthms stads cal. 1806, s. 10.
2) sedan 1841 namn på det af de sju (sedan 1901 åtta) regeringsdepartementen som har att handlägga ärenden rörande landtregeringen samt kommunala, kommunikations-, hälsovårds-, försäkrings- m. fl. frågor, äfvensom alla andra civila ärenden som icke på grund af särskilda bestämmelser tillhöra annat departement. Stats-Departementen skulle .. lämpligen kunna generelt benämnas sålunda: Justitiæ-, Utrikes-, Landtförsvars-, Sjöförsvars-, Civil-, Finance- samt Ecclesiastike-Departementen. BtRprot. 1834, 3: nr 48, s. 4. SFS 1841, nr 40, s. 3. Bergström öfvertog civildepartementet. De Geer Minnen 2: 104 (1892).
(6 b) -EXAMEN~020. (förr) examen för inträde i rikets civila ämbetsverk. Geijer I. 4: 76 (1822). De för civilexamina föreskrifna svenska och latinska skrifprof. Wisén i 3 SAH 4: 126 (1889).
-EXPEDITION~0002 l. ~0102. särsk.
1) till 1 c: benämning på den afdelning af en hofrätt som handlägger civila mål. Sv:s krigs- o. civilcal. 1800, s. 4. Finl. statskal. 1901, afd. 24, 41, 61. Sv:s statskal. 1904, afd. 74, 75, 76.
2) till 6 a: under åren 17191808 benämning på den afdelning af K. M:ts kansli som hade att handlägga civila (tidtals äfv. ecklesiastika) ärenden; officiellt kallad inrikes civil-expedition(en). Rüdling 306 (1731). Kongl. Inrikes Civil-Expeditionen. IT 1791, nr 3, s. 2. Rosenstein 1: 254 (1797).
3) (i fråga om finländska förh.) till 6 a: sedan 1869 benämning på den af de sex afdelningarna i senatens ekonomidepartement som har att handlägga alla sådana ärenden af civil natur som icke gm särskilda bestämmelser äro hänvisade till ngn annan afdelning. Expeditionerna (i ekonomidepartementet) komma framdeles att benämnas: Civil-Expeditionen, Finans-Expeditionen (osv.). FFS 1869, nr 15, s. 3. Finl. statskal. 1901, afd. 8.
(6 a) -EXPEKTANT ~002. (förr) person för hvilken fullmakt utfärdats på en ännu icke ledig civil tjänst. 2 RARP 5: 340 (1727).
-FÖRDELNING. enl. Dalin (1850) om den afdelning af en domstol som handlägger civila mål. Denna Dalins uppgift har emellertid ej kunnat bekräftas o. torde därför bero på ett misstag. —
(7) -FÖRMÄLNING~020. (föga br.) borgerlig vigsel. Journ. f. litt. o. theat. 1810, s. 328.
(6 a) -FÖRVALTNING~020. Civil-Förvaltningen i de conqveterade Provinserne af Svenska Finland. Åbo tidn. 1808, nr 30, s. 1. Rydqvist Resa 149 (1838). NF 19: 565 (1895).
(6 a) -GUVERNÖR~002. (i fråga om utländska, äfv. finländska förh.) provinsstyresman åt hvilken endast den civila (däremot icke den militära) förvaltningen är öfverlämnad; jfr -BEFÄLHAFVARE, -CHEF 1. Civil-Guvernören af Ryska Finland. Åbo tidn. 1808, nr 30, s. 1. Hvarje distrikt (i Portugal) har sin civilguvernör. Svedelius Statsk. 4: 426 (1869). Schybergson Finl. hist. 2: 298 (1889).
(6 b) -GYMNASIUM~0200. (i fråga om finländska förh.) gymnasium som afser att lämna den för blifvande civila ämbets- o. tjänstemän nödvändiga allmänbildningen; officiellt vanl. kalladt gymnasium för civil tjänstemannabildning. FFS 1862, nr 1, s. 4.
(7) -HISTORIA. (†) profanhistoria; motsatt KYRKO-HISTORIA. (I trivialskolans tredje klass läses) Civilhistorien den äldre och nyare. Förordn. f. schol. 1778, s. XXII. —
-INGENJÖR, se d. o. —
(1 c) -JURISDIKTION~0002. befogenhet att utöfva rättsskipningen i civila mål. Icke blott civil- utan ock criminaljurisdiction tillkom .. städernas Domstolar. Nordström Samh. 1: 333 (1839).
(1 c) -JUSTIS~02. (mindre br.) rättsskipning i civila mål; jfr -LAGSKIPNING. Civil- och Criminal-Justice. Biberg 1: 242 (c. 1820). Nyblæus Forskn. III. 2: 375 (1893).
(6 c α) -KARL~2. (hvard., numera föga br.) jfr -PERSON samt CIVILIST 1 b. Men vi, Civil-karlar, vi äro ju behaglige för könet? Envallsson Skom. 11 (1785). Weste (1807). Dalin (1850).
(6 c γ α') -KLÄDD~2. Rydqvist Resa 239 (1838). Lundin N. Sthm 16 (1887). Tj.-regl. 1889, s. 30.
-LAG~2.
1) [jfr t. civilgesetz] till 1 b: lag som afser att reglera de enskilda samhällsmedlemmarnas allmänna (familje- l. förmögenhetsrättsliga) förhållanden till hvarandra; äfv. kallad allmän civillag; motsatt FÖRFATTNINGS-, GRUND-, KOMMUNAL-, KRIMINAL-, KYRKO-, MILITÄR-, NÄRINGS-, SJÖ-LAG m. fl. RF 1809, § 87. Rikets civil- och kriminallagar samt det gällande rättegångssättet torde i flera mål böra ändras. Järta V. skr. 1: 51 (1809). De oekonomiska Lagarnes tillgodonjutande .. är för det medborgerliga lifvet af icke mindre vigt, än civillagens. Nordström Samh. 1: 93 (1839). Förslag till civil-, kriminal-, kommunal- och kyrkolagarnes förbättring. SFS 1894, nr 24, s. 15.
2) [jfr CIVIL, adj. 1 första stycket] i fråga om medeltida förh.: benämning på den romerska rätten. Roger Bacon .. utgöt sin vredes skålar öfver dem, som ägnade sina studier åt civillagen, grundvalen för den gibellinska statsrätten. Lidforss Dante III. 2: 45 (1903).
(1 b) -LAGBOK~02 l. ~20. [jfr t. civilgesetzbuch, fr. code civil] Svedelius Statsk. 3: 57 (1869). NF 3: 296 (1878).
(1 c) -LAGFARENHET~0200 l. ~0102, äfv. ~0002. [jfr nylat. jurisprudentia civilis, som i äldre tid användes äfv. i svenska arbeten, t. ex.: Inledning til then svenska iurisprudentiam civilem. Nehrman (1729; titel)] civilrätt; jfr TVISTEMÅLS-LAGFARENHET. Grunderna till Svenska Civil-Lagfarenheten. E. G. Bring (1817; titel). Schybergson Finl. hist. 1: 454 (1887).
(1 c) -LAGSKIPNING~020. lagskipning i civila mål; jfr -JUSTIS. Genom en godtycklig civillagskipning (upplösas) alla rättsförhållanden. Snellman Stat. 136 (1842). Dalin (1850).
(1 c) -LAGSTIFTNING~020. T. Säve i Ill. Sv. hist. 6: 140 (1881). Civil-, brottmåls- och processlagstiftningen. Rundgren i 3 SAH 2: 21 (1887).
(6 c) -LEDAMOT~002 l. ~200. civil ledamot (i vissa militära styrelser, i inskrifningsnämnd för värnpliktige o. d.). SFS 1865, nr 50, s. 13. NF 1: 485 (1875).
(2) -LIBER. (†) skålpund (vanlig vikt); jfr -VIKT. Berlin Farm. 1: 23 (1849).
(jfr 6 a) -LISTA~20. [jfr t. civilliste, fr. liste civile, af eng. civil list. Uttr. användes i eng. urspr. om förteckningen på de för den civila förvaltningen anslagna medlen, med inräknande af utgifterna för hofstaten; då den ena efter den andra af de civila förvaltningsgrenarna så småningom fick särskilda räkenskaper, kvarstod namnet till sist blott för anslagen till hofstaten. I sin nuv. bet. förekommer ordet i eng. redan i förra hälften af 1700-talet. Se Murray] (i fråga om sv. förh. först i senare tid) adm. o. statsv. medel som ur statskassan anslås till en regent för dennes o. hans familjs underhåll, för hofhållning o. representation osv. SP 1780, s. 221 (i fråga om engelska förh.). SC 2: 415 (1822; i fråga om spanska förh.). Ludvig Philips civillista var dryg. Tiden 1848, nr 164, s. 1. Landtmannapartiets .. försök att med anledning af tronombytet få konungens civillista något nedsatt misslyckades. De Geer Minnen 2: 143 (1892).
(6 c α) -LÄKARE~200. läkare som icke har anställning vid krigsmakten; motsatt MARIN- o. MILITÄR-LÄKARE. SFS 1891, nr 85, s. 4.
(6 c) -MILITÄR~002, sbst. civilmilitär person. NF 19: 246 (1895). PT 1902, nr 61, s. 3.
(6 c) -MILITÄR~002, adj. om person: som är anställd vid krigsmakten utan att vara krigsman (t. ex. om läkare, präst, auditör, intendent, förvaltare osv.); om sak (t. ex. befattning, uniform osv.): som innehafves af l. tillhör l. tillkommer osv. civilmilitär person. Tj.-regl. 1885, 1: 19. SFS 1893, nr 50, s. 2. Fästningens officerskårer och civilmilitära personal. GHT 1895, nr 281, s. 3.
-MILITÄR-PERSONAL—001~002. jfr -PERSONAL 1 o. -STAT 2. SFS 1893, nr 50, s. 17.
(jfr 6 a) -MINISTER~020. (icke officiell) benämning på statsrådet o. chefen för civildepartementet. AB 1865, nr 31, s. 2. Lagerstråle (kallades) till civilminister. T. Säve i Ill. Sv. hist. 6: 161 (1881; i fråga om ministerskiften 1862). Aldén Medb. 2: 71 (1884, 1896).
-MINISTER-PORTFÖLJ(EN)—010~02. Ner. alleh. 1896, nr 209, s. 2.
(6 a) -MYNDIGHET~002 l. ~200. om representant för den civila förvaltningen, ordningsmakten l. dömande makten. Tj.-regl. 1858, 2: 48. Justitiekanslern .. (påstod), att lagen tillät väl krigsmakten men icke civilmyndighet att använda våld till stillande af uppror. De Geer Minnen 1: 259 (1892). (föga br.) om viss, namngifven person. Landets båda högsta civilmyndigheter, .. Rålamb, president i Åbo hofrätt, och .. Kurck, landshöfding i Åbo län. Fryxell Ber. 14: 178 (1846).
(1 a) -MÅL~2. tvistemål; motsatt BROTT-MÅL. Schmedeman Just. 1177 (1687). 2 RARP 4: 151 (1726). Snellman Stat. 153 (1842). Det processuella förfaringssättet var (enl. våra gamla lagar) hufvudsakligen detsamma i civilmål och i brottmål. Wisén i 3 SAH 4: 206 (1889).
-MÅLS-NOTARIE—0~0200. vid domstol anställd tjänsteman som har till åliggande att i civilmål föra protokoll samt biträda ss. domare o. ledamot i rätten; jfr -NOTARIE samt BROTTMÅLS-NOTARIE. Sv:s statskal. 1900, nr 514. —
-MÅLS-SESSION—0~02. SvD(L) 1904, nr 6, s. 3.
-NOTARIE~0200. (numera icke officiell benämning) = -MÅLS-NOTARIE. SvT 1852, nr 168, s. 2. FFS 1881, nr 5, s. 12. PT 1904, nr 1, s. 3.
(6 c α) -PERSON~02. (numera föga br.) civil person; jfr -KARL samt CIVILIST 1 b. Arnell Stadsl. 691 (1730).
-PERSONAL~002. särsk.
1) (numera föga br.) till 6 a o. c: civil personal; äfv. = -MILITÄR-PERSONAL. Fregattens samtlige befäls- och civil-personal. Skogman Eug. 2: 46 (1855).
2) till 9: civil personal (på ett boktryckeri). —
-PORTFÖLJ(EN)~02. (hvard.) civilministerportfölj(en) l. (i fråga om finländska förh.) civilchefsportfölj(en). Åt landshöfdingen i Halland, baron Alströmer, erbjöds civilportföljen. De Geer Minnen 2: 78 (1892).
(6 c γ α') -PORTRÄTT~02. porträtt som framställer en person i civil dräkt. —
(1 c) -PROCESS~02. [jfr nylat. processus civilis, som i ä. tid användes äfv. i sv. arbeten, t. ex.: Inledning til then svenska processum civilem. Nehrman (1751; titel)] (rättegång l.) rättegångsordning i tvistemål; vetenskap(en) om denna rättegångsordning; motsatt BROTTMÅLS-, KRIMINAL-PROCESS. Nordström Samh. 2: 604 (1840). Lärobok i Sveriges allmänna nu gällande civil-process. Schrevelius (1853; titel). SFS 1898, Bih. nr 6, s. 2.
-PROCESS-LAG—01~2 l. ~020. NF 5: 682 (1882).
-PROCESS-ORDNING—01~20. Därs. 8: 975 (1884).
(6 c β) -RANG. (i Finl., numera föga br.) rang som tillkommer civila personer, särsk. civila ämbets- o. tjänstemän; civil rang; motsatt militär grad. Dimitteringen af (kadett-)Corpsens elever såsom Officerare till krigstjenst, eller med civilrang till annan Statstjenst. SPF 1850, s. 266.
(6 a) -REGERING. (†) jfr -STYRELSE. Civil-Regeringen i fästningarna och landet, blifwer in statu quo. Nordberg 2: 328 (1740; i handl. fr. 1713).
(3) -REGISTRATION~0102. = -REGISTRERING. Tabellkom. ber. 18511855, s. 40.
(3) -REGISTRERING~0020. jfr -REGISTRATION. SD 1893, nr 278, s. 5.
(6 a) -RÄKENSKAPSKONTOR(ET)~00102. under åren 18351879 benämning på den afdelning af kammarrättens öfverrevisionsdepartement som reviderade de civila verkens räkenskaper. Linde Kam. 26 (1852, 1867).
-RÄTT~2.
1) [jfr t. civilrecht, lat. jus civile] till 1: sammanfattning af de rättsregler som röra de enskilda medborgarnas allmänna förh. till hvarandra: allmän privaträtt; vetenskap(en) om den allmänna privaträtten; jfr -LAG 1 o. -LAGFARENHET. Jur. arkif 2: 105 (1831). Lärobok i Sveriges allmänna nu gällande civil-rätt. Schrevelius (1844; titel). Adjuncten Schrevelius utnämndes (år 1844) till universitetets förste professor i Sveriges nu gällande civilrätt. Weibull o. Tegnér Lunds univ. hist. 2: 111 (1868). Civil-, närings-, finans- och kommunalrätt. SFS 1892, nr 80, s. 12.
2) (†) till 6 c: civil domstol; motsatt KRIGS-RÄTT. Publ. handl. 2: 1511 (1739).
-RÄTTSLIG~20. till -RÄTT 1: som tillhör l. har afseende på civilrätten l. som faller inom civilrättens område osv. Nordström Samh. 2: 729 (1840). De civilrättsliga bestämmelserna .. i våra gamla lagar. Wisén i 3 SAH 4: 206 (1889). Allmänna lagens civilrättsliga balkar. FFS 1892, nr 26, s. 1.
(1 a) -SAK~2. (numera föga br.) = -MÅL. Oxenst. brefv. 3: 232 (1631). Henel 1729 7 (1730). Svedelius Statsk. 2: 320 (1868).
(6 a) -STAT(EN)~2. (civile- Kungör. om pensioner 29 juni 1798, s. 2, Sv:s R:s ständers bevilln. 15 juni 1800, s. 38)
1) om sammanfattningen af rikets civila ämbets- o. tjänstemän; jfr CIVILSTÅND 2. 2 RARP 4: 306 (1727). H. Nicander i VetAH 1813, s. 161. Pensions-inrättning för Rikets Civil-stat. SFS 1826, s. 774. Civilstatens enke- och pupillkassa. NF (1879). Finska civilstatens enke- o. pupillkassa. Finl. statskal. 1901, afd. 900.
2) (numera föga br.) om sammanfattningen af vid krigsmakten anställda civilmilitära personer; jfr CIVIL, adj. 6 a α samt -MILITÄR-PERSONAL. PT 1758, nr 52, s. 4. Tj.-regl. 1858, 1: 124. 3) om viss grupp af civilmilitära personer vid flottan (innefattande auditörer, förvaltningstjänstemän m. fl.). Wrangel Sv. fl. bok 286 (1898). jfr Oscar II i VittAH 22: 22 (1859). 4) (†) budget för de civila förvaltningsgrenarna. Slötz (dvs. det beslöts) att skulle företagas (till behandling) medh första lägenheet ordinarie så civilsom krigzstaten. RP 5: 212 (1635).
(6 a) -STYRELSE~200. jfr -REGERING. SC 3: 78 (1822). 1669 uppgjordes i samråd med landtständerna en utförlig ordning för .. (Pommerns) kyrko- och civilstyrelse. Fryxell Ber. 14: 184 (1846). Arméebefälhafvaren .. var (icke) behörig att blanda sig uti landets civilstyrelse. Wingård Minnen 2: 37 (1846).
-STÅND, se d. o. —
(6 a) -SYSSLA. (†) = -TJÄNST. Geijer I. 4: 93 (1822).
-SÄTTAR-TARIFF—00~02. jfr -TARIFF. Sv. typograftidn. 1898, s. 31.
(9) -TARIFF~02. aflöningstariff för civil sättning o. tryckning. Därs. 1898, s. 2.
(6 a) -TJÄNST~2. civil tjänst. Rudbeck Bref 27 (1663). Mången Militair-betiänt är, som kunde blifva emploijerad til civiltiänster. 2 RARP 4: 147 (1726). Frälseståndet är .. det verldsliga tjenstemannaståndet så väl i krigs- som civiltjenst. Nordström Samh. 1: 377 (1839). Schybergson Finl. hist. 2: 411 (1889).
(6 a) -TJÄNSTEBANA~0020. Wieselgren Vår samt. 126 (1875, 1880).
(6 a) -TJÄNSTEMAN~002 l. ~200. civil tjänsteman. jfr Kungör. o. regl. ang. pensionsstat 29 juni 1798, s. A 2 a.
(9) -TRYCKARE~200. —
-TRYCKAR-TARIFF—00~02. jfr -TARIFF. Sv. typograftidn. 1898, s. 36.
(1 a) -TVIST. (†) = -MÅL. Siam 18 (1675).
(6 b) -UNIFORM~002. motsatt MILITÄR-UNIFORM (o. PRÄST-DRÄKT). DA 1825, nr 66, s. 3. De för Adeln fastställde uniformer .. måga bäras endast af de Finska Adelsmän, som icke äro berättigade till annan Civil-uniform. SPF 1839, s. 262. Hallström Sparfvert 22 (1903).
(jfr 6 a) -UTSKOTT~02, äfv. -20. (i fråga om förh. i Finl. 18091863) bl. i uttr. civil- och ekonomieutskottet, namn på ett utskott som valdes i landtdagen för att förbereda vissa ekonomiska o. andra civila ärenden. Schybergson Finl. hist. 2: 382 (1889). jfr: Civile och Oeconomie utskottet. Prot. i prästest. v. landtd. i Borgå 1809, s. 8.
(6 c α) -VETERINÄR~0002. veterinär som icke har anställning i armén. SFS 1894, Bih. nr 108, s. 3.
(2) -VIKT. (†) vanlig vikt (i motsats till medicinalvikt o. d.); jfr -LIBER. Ett skålpund civilvigt. Berzelius Kemi 4: 156 (1827).
(6 a) -VÄSENDE(T). (†) om den civila förvaltningen. Widekindi Krigsh. 443 (1671). Under Cammar-Expeditionen hörde hela Civil-väsendet. Nordberg 2: 445 (1740). Linné i Bet. om inform.-verket 63 (1769).
(2) -ÅR. (†) borgerligt år. Wårt civil år är 12 minut(er) större än det Astronomiske. Krook Alm. 1705, s. 23. Corvin Styrm. 34 (1756).
(7) -ÄKTENSKAP~002 l. ~200. äktenskap som afslutas inför en statens (l. kommunens) ämbets- l. tjänsteman, utan att för dess rättsliga giltighet ngn kyrklig handling erfordras: borgerligt äktenskap. Obligatoriskt, fakultativt civiläktenskap. Nord. tidskr. 1852, s. 22. Civiläktenskapet är der (dvs. i Holland) allmänneligt. BtRprot. 1862—63, XI. 1: 504. Under förlidet år ingingos inför härvarande magistrat 21 civiläktenskap. AB 1890, nr 5, s. 2.
-ÄKTENSKAPS-LAG—000~2. NF 2: 853 (1877).
-ÄNKA~20. (föga br.) änka efter civil ämbets- l. tjänsteman. Donation till förmån för fattiga Prest-, Civil- och Borgare-Enkor. DA 1824, nr 53, s. 8.
-ÄRENDE~200.
1) (numera föga br.) till 1 a: civilt ärende (ansökning, besvär osv.); fordom äfv. = -MÅL. Krigsart. 1621, § 137.
2) ärende som i statsrådet föredrages af chefen för civildepartementet. Administrativa Ärenden. Justitie-Departements-ärenden. .. Civil-ärenden. SvT 1852, nr 14, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content