publicerad: 1912
DIET die4t (die´t Weste; rimmande med fet Grubb 262 (1665); jfr stafningen djet Möller (1790, 1807)), r. (m. Sahlstedt, Weste, Öhrlander o. Leffler (1852), Sundén (1885) m. fl.; f. Dalin (1850), Kindblad (1870), Lundell m. fl.); best. -en; pl. (föga br.) -er (Dalin Arg. 2: 21 (1734, 1754), Sv. Merc. 1: 600 (1756)). Anm. I ä. tid förekommer ordet stundom med lat. böjn., t. ex.: Genom rätmättig Diœtam. L. Paulinus Gothus Likpr. ö. O. Erici 18 (1615).
Ordformer
(I ä. tid ofta skrifvet diæt. diett Carl IX Calend. 55 (1588). diét P. J. Bergius Intr. i VetA 1758, s. 67, Hedin Handb. f. läk. 1, 317, 320 (1796, 1797), Cederschiöld Ordl. (c. 1847). diête Säfström Banquer. I 2 b (1753). diät Sv. Merc. 1: 600 (1756), Thorild 4: 167 m. fl. st. (1795), V. F. Palmblad i Sv. litt.-fören. tidn. 1837, sp. 41, Schück Sv. lit.-h. 1: 94 (1885) m. fl.; djet Möller (1790, 1807). dieta B. Olavi A 2 b (1578; s. 72 a i best. anv.: Dieten); diæta L. Paulinus Gothus Pest. 77 a (1623; samma s. i best. anv.: diæten))
Etymologi
[jfr t. diät, eng. diet, fr. diète (enstafvigt), af lat. diæta, af gr. δίαιτα, af oviss härledn.]
1) [jfr ä. t. seine diät taugt nicht, ä. eng. each day our diete shall be mery & solase, fr. pourvu que je sois exact à la diète qu'ils m'ont ordonnée, lat. sola diæta curari, gr. ἀνειμένῃ τῇ διαίτῃ ἐς τὸ τρυφερώτερον μετέστησαν] (i sht med., numera mindre br.) lefnadssätt (för så vidt tanken är fäst vid dettas betydelse för hälsa o. sundhet); lefnadsordning. För then skul skal man icke göra een hastig och bråd förandring medh een oskickeligh dieta, som man brukat haffuer, vthan långsamligha wänia sigh ther ifrå. B. Olavi A 2 b (1578). (Det) plägar .. ock så tilgå, at then siuka icke håller then Diæt och Ordinantz widh Maat, Drick, Lucht (dvs. luft), Werma, Köld, etc. som honom aff Läkiaren föresatt är. Elimæus Likpr. ö. Trautzich B 1 a (1617); jfr 3. När tu tigh kenner frisk, och Siukdom tin sigh sachtar, / Tenck ey, thet fåfängt är tu tin Diæt seen achtar. Palmcron Sund. sp. 404 (1642); jfr 3. Igenom godh Diets hållande medh Maat och Dryck, älskande, Wrede, och slijke Gemöthets bewekelser. Fuhrman Alm. 1658, s. 38. Vid brunsdrickandet gjör mineralen något, men diæten det mästa. Linné Diet. 2: 132 (c. 1750). Första Thesis blef nu den: / Om med moraliteten / Enligt är för Bacchi män / Att ändra om dieten. Bellman 4: 66 (1791). Regelbunden diet. Cavallin (1875). Vi (anse) det rent af höra till sund diet för hvarje barn, af hvad börd och samhällsställning det än må vara, att på ett eller annat sätt taga del i kroppsligt arbete. A. Sandström i Verdandi 1884, s. 19. Helsosam .. diet. Hahnsson (1888). Läran om dieten i detta ords vidsträcktare bemärkelse eller hvad som nu kallas dietetik och hälsovård. A. O. Lindfors (1907) hos Linné Diet. I. — (numera föga br.) Man ser at någon förer en oordentelig diæt, dricker städse starcka rus, och hafver så lefvat i alla sina dagar. Rydelius Förn. 242 (1721, 1737). Om barnet skal må väl, bör hon (dvs. amman) föra en god diæt. Rosenstein Barns sjukd. 5 (1764, 1771). — (†) hygien. Det är ej en ringa sak uti Diæten at, om man vil anlägga en byggning, utvälja et rum dertil, som är tjenligt och hälsosamt. Linné Diet. 2: 42 (c. 1750).
2) [jfr eng. he maintained the same abstemious diet] vanlig ordning med födan (mat o. dryck) med hänsyn till dess betydelse för hälsa o. sundhet, matordning; kosthåll. Föra hög diet, lefva på fin, kraftig o. riklig föda (med vin o. spirituosa). Föra låg diet, lefva på mindre kraftig o. riklig föda, särsk. med mer l. mindre fullständigt uteslutande af köttmat. Thet pläghar ock skee, at en bliffuer löslijffuat, och får bukreff ther aff, at man blandar allahanda maat tilhopa, vthi maltijdhen, skal för then skul Dieten corrigeras, och bruka itt rett ordentligit skick vthi maat och dryck. B. Olavi 72 a (1578). Carolus .. höll ingen godh diet, utan lefde öfwerflödeligen. Consist. acad. Abo. ä. prot. 2: 70 (1656). Godh diæt, giör fager och feet. .. (dvs.) Dhen som måttelig äther och dricker, han behåller en helsosam Kropp och godh färga. Grubb 262 (1665). Otijdigh diæt giör Läkiaren hårdh. Därs. 658. Vidare sade Patienten, at han vore van, at supa 3 supar om dagen, och frågade, om han får beholla samma diæt? hvarpå drängen (-kvacksalfvaren) svarade, at 3 supar voro ingen ting. Linné Vg. 101 (1747). Den spisordning eller diæt, som våra sinnen och ledamöter gifva anledning til. Browallius Præs. i VetA 1747, s. 12. Den sjuka bör .. vara i rörelse och föra en god diét, hvilken bör bestå i gröna rätter af spenat, syra, morötter, sparris, rättickor, kål af alla slag, silleri, lök, pepparrot, o. s. v. Hedin Handb. f. läk. 320 (1796, 1797); jfr 5. Denna besynnerliga diet (att börja måltiden med brännvin o. smör o. ost). Gosselman S. o. N. Amer. 2: 123 (1833). Han hade .. inrättat sin diet helt annorlunda, än andra af allmogen, och mådde deraf väl. Perdén Kitunen 25 (1834). Man talar om fel emot dieten, om sund och ohelsosam äfvensom om hög och låg diet, och man afser dermed egentligen födans mängd och beskaffenhet jämte öfriga förhållanden, hvilka stå i samband med matens förtäring och smältning. NF 3: 1176 (1880). En svårare åkomma, hvilken han genom en strängt reglerad diet lyckades, om ej häfva och öfvervinna, dock mildra. Sander i 3 SAH 4: 102 (1889). — jfr SVÄLT-, UTSVÄLTNINGS-DIET m. fl. — särsk.
a) (†) med tanken speciellt fäst vid tiden för måltidernas intagande: matordning. The (dvs. indianerna) lefwa allenast af hiortekiött ... Äro eljest mykit swinachtige: holla ingen diæt: vtan ibland mitt i natten kunna the stiga vp, koka, och äta på backan, ther the äro. A. Sandel (1714) hos Swedberg Amer. 54.
b) (†) regler l. föreskrifter för dieten. (Med anledning af drottning Kristinas sjuklighet på grund af ’otidigt ätande') Befaltes att Medici skulle .. författa skriffteligen een viss diet och den så väll H:s K. Maij:tt som Regeringen præsentera. RP 5: 75 (1635). I et annat Rum såg jag friska Barn skapas til Veklingar och Siuklingar genom Mödrarnas .. piunkande: Här var intet annat än Mediciner, Droppar, Pulfver, Essencer, Soppor, Dieter, Läckerheter, Insvepande, Ömkande, Qvillrande, Smekande, etc. Dalin Arg. 2: 21 (1734, 1754).
c) mer l. mindre bildl. (jfr 3 slutet, 5 slutet). Då Sverige med förminskade tillgångar ej ändrat sin diet. Geijer I. 4: 84 (1822; med afs. på den efter storhetstidens slut bibehållna mångfalden af ämbeten). Om samhällskroppen icke är i samma tillstånd nu som då (dvs. då 1734 års lag antogs), så fordras också nya lagar och en förändrad diet. W. F. Dalman i Ad. prot. 1834, 5: 217. Han (dvs. v. Rotteck) är en af de tusende, som tro, .. att man .. icke behöfver någon sedlig och moralisk diät, intet annat ankare i nöden .. än detta universal-medel (dvs. folkfriheten). V. F. Palmblad i Sv. litt.-fören. tidn. 1837, s. 41. Han .. underkastade sig onaturlig, ofta vidrig andlig diet. Strindberg Hafsb. 70 (1890). — jfr SJÄLS-, SKOL-DIET.
3) [jfr t. diät halten, eng. he was put to his diete, to keep or take diet, fr. mettre un malade à la diète, observer une diète rigoureuse] pregnant: (af hälsoskäl) efter vissa grunder (med hänsyn till såväl födans beskaffenhet som mängd, till tiden för måltidernas intagande m. m.) strängt reglerad ordning för en persons intagande af näring, i allmänhet innebärande sträng återhållsamhet i fråga om mat o. dryck l. begränsning till lättsmält föda; ofta närmande sig bet.: svältkur. Jag skall ge er några pulver, och så får ni lof att hålla diet för framtiden, inte äta fett och salt, inte dricka punsch, inte röka för mycket. Läkaren har föreskrifvit l. ordinerat mig diet. (För hufvudvärk) Skola inga Läkedomar brukas vthan rätt en ordentligh Diet, eller leffuerne med maat och dryck. B. Olavi 10 a (1578); jfr 2. 14 (maj) begynte iagh att hålle diett. Carl IX Calend. 55 (1588). Det är lätt at bota, allenast vid mitt förordnande Diæten i akt tages. Frese Sedel. 65 (1726). Holla streng diet, To keep strict diet. Serenius (1741). Motion och diæt lära altså vara den förnämsta medicin. M. N. Nordenström (c. 1770) i Norrl. saml. 79. En stark .. kroppsbyggnad, länge förd diet och ovanlig munterhet tycktes lofva högre ålder. Sv. lit.-tidn. 1816, Bih. sp. 23. Han grånade för tidigt / och var sjuk och höll diet. Tegnér 2: 310 (1820). Patienternas befrielse från den så besvärliga dieten. Hartman Husläk. 7 (1828). Uti sjukdomar är nödvändigt att föra diet. Collin Ordl. (1847). Äfven hos de råaste folk pläga diet, kylande drycker, bloduttömningar och afledande retning på huden användas .. uti de flesta hetsiga sjukdomar. Dahlberg Osiander 1 (1865). Kjellén Nat. saml. 78 (1902, 1906). jfr: Diet .. fasta. Pfeiffer (1837). — jfr DIABETES-, FEBER-, SJUK-, TORR-, VECKO-, ÖFVERGÅNGS-DIET m. fl. — bildl. (jfr 2 c, 5 slutet). Hade vi ifrån Wexiö fått hålla en sträng diet med naturens läckerheter, så fingo vi rågadt bord straxt vid inträdet i Blekinge. Törneros Bref 1: 282 (1827). Att .. öfverflytta all skatt och tunga på bevillningen, eller, som är detsamma, sätta högsta makten på diet för dagen. Geijer I. 7: 285 (1829).
4) [jfr motsv. anv. i t.] (†) konst(en) l. vetenskap(en) l. lära(n) om ett riktigt anordnande af diet(en) i bet. 1, 2 o. 3, dietetik; arbete som behandlar denna vetenskap. Efter deras utsago, som ofta brukat Brunnar och förstodo sig väl på diæten. Dalin Arg. 1: 215 (1733, 1754). De practiske Vetenskaper: Antiquiteter, Historie, .. Natural-Historie, Pathologie, Materia medica, Diæt, Medicin, Oeconomie och Handaslögder. Linné Mus. reg. XXIV (1754). Bland de få och nyare Diäter, som jag har mig bekanta, lärer .. Joh. Gottl. Krügers Diät oder Lebens-Ordnung, som utkom i Halle 1751 på 1567 s. i 8 vara den bästa. Sv. Merc. 1: 600 (1756). Denna (läkare-)konsten var .. blefven så vidlyftig, at man måste fördela den i tre delar, af hvilka den första kallades Dieten, eller den, som föreskrifver lefnads-reglorne. Rönnow Præs. i VetA 1774, s. 12. Hedin Handb. f. läk. 1 (1796, 1797). jfr: Diet för tobaksrökare. Wahrman Kilian (1808, 1820; boktitel; t. Diätetik für Tabaksraucher).
5) [jfr eng. kept in prison with coarse and thin diet, gr. αἱ ὑγραὶ δίαιται πᾶσι τοῖσι πυρεταίνουσι ξυμφέρουσι] i sht med. daglig näring l. föda l. kost (då denna betraktas ss. ngnting enhetligt o. särsk. då tanken fästes vid dess beskaffenhet o. verkan); kosthåll. Full, födande, kraftig, stark diet, med kött, ägg, köttsoppa o. d. Mager, sparsam, svag diet, utan kött. Diæten förändrar oändeligen mycket inbyggarena i et Rike; en Norländisk Lapp lefver endast af kött, Fisk och Fogel, blir deraf liten, mager, lätt, vig. Linné Sk. 154 (1751). Folkets tarfveliga diét och mindre vekliga upfostran och lefnadssätt. P. J. Bergius Intr. i VetA 1758, s. 67. Holländska Skepsfolkets diet bestod mäst af starkt födande mat. Thunberg Resa 1: 7 (1788). Här (dvs. i ifrågavarande sjukdom) fordras .. stärkande medel, jämte en vegetabilisk diét och rödt vin. Hedin Handb. f. läk. 317 (1796, 1797). Diæten var blandad, dock mest bestående af fisk. G. Wahlenberg i VetAH 1807, s. 141. (I vissa fall) straffas fången med förminskad diet och mörk cell. Geijer I. 6: 138 (1839). Endast kalla bad och förknappad diet användas för de oroliga (sinnessjuka). Snellman Tyskl. 327 (1842). Isynnerhet beskärmade man sig deröfver, att han .. ställt deras magar på knapp diet. Castrén Res. 2: 115 (1845). Försök öfver dietens inflytelse på magen. F. Holmgren i Ups. läk.-fören. förh. 1867—68, s. 118. Lefva på hög diet, låg diet. Cavallin (1875) [jfr föra hög, låg diet under 2]. Inskränka sin diet. Dens. Benedikts klosterregler föreskrefvo en diet på fisk, frukter och grönsaker. Rydberg Kulturh. förel. 5: 67 (1887). Bruket af koksaltvatten fordrar ingen bestämd kurmässig diet. E. G. Johnson i Med. mån.-revy 1896, s. 367. Sättas på mager diet. Auerbach o. Blomqvist (1906). Åsnan utmärkes för .. anspråkslöshet med afseende på dieten. 2 NF 12: 172 (1909). — särsk. motsv. 3: sjukkost. Schück (1854). G. Dalin (1871). — jfr BLOD-, FRUKT OCH BRÖD-, KÖTT-, MJÖLK-, SOPP-, TORRSKAFFNINGS-DIET m. fl. — bildl. (jfr 2 c, 3 slutet). Til äfventyrs torde den grekiska Litteraturen mera hafva närt hans första ungdom, och en sådan diet kan ej blifva frugtlös. Litt.-tidn. 1796, s. 503.
Ssgr: A: DIET-FEL03~2. (dietæ- Fåhrée) fel i dieten. J. Fåhrée (1808) hos Quennerstedt I Torneå o. Umeå 2: 22. Dietfel, såsom missbruk af starka drycker .., starkt kaffe, ymnig eller starkt kryddad mat. Hartman Husläk. 18 (1828). Reglen för bondens diet var ”ät så mycket du kan” och han begick aldrig med vett och vilja något dietfel. Lovén Folkl. 10 (1847). Rossander Disqué 150 (1897). särsk.
a) bildl. [jfr 2 c, 3 slutet] Det är förgäfves, att hon (dvs. skolan) bjuder idel stärkande medel, när dagens ton genom ständiga dietfel gör dem fruktlösa. Tegnér 3: 423 (1838).
b) [jfr språkprofven från Tegnér o. Wieselgren under DIETETISK] (i sht förr) eufemistiskt om missbruk af starka drycker. Orsaken till denna sorgliga vexling var hvad man med en euphemism, hvars lämplighet väl kan ifrågasättas, kallar för ett diätfel. S. Cavallin i Handl. om prestm. i Lund 1870, s. 13. —
-FORM~2, pl. -er. Den absoluta mjölkdieten är en af de vid en mångfald sjukdomar mest använda dietformerna. 2 NF 6: 370 (1906). —
-FÖDA~20, sbst. Under högsommaren äter han (dvs. stockholmaren) kanske på alphyddan på Marstrand, till och med midt inne i Paris, hos Champeaux, så vida han ej måste nöja sig med dietföda i Karlsbad. Lundin N. Sthm 54 (1887). —
-KUR~2. sjukdoms behandling gm en noga ordnad diet, utan att egentliga läkemedel därunder begagnas. (Patienten var) utan hopp att genom itererade försök med Mercur eller Diæt-cur blifva hulpen. J. P. Westring i VetAH 1814, s. 254. Den s. k. Bantingska dietkuren. Ups. läk.-fören. förh. 1865—66, s. 12. För mer än 40 år sedan införde han (dvs. dr Tappeiner) friluftsbehandling och .. dietkurer (i Meran). SD 1896, nr 19, s. 2. —
-LÄRA~20. dietetik (se d. o. 1). Grunderna för Diet-Läran. Pontin Anv. t. valet af läkem. 1 (1816; rubrik). (Linnés) dietlära är en encyklopedi, en kulturhistoria på medicinsk basis. A. O. Lindfors (1907) hos Linné Diet. I. —
-REGEL~20. i sht i pl. Bestämda dietreglor. Hartman Husläk. 29 (1828). Atterbom Siare 5: 134 (1849). —
-SEDEL~20. Däraf följer, att en dietsedel, som ger önskad viktreduktion, t. ex. hos en i lugn och ro lefvande dam, skall taga alldeles för hårdt på en person med ett rörligt, verksamt lif och tvärtom. 2 NF 6: 370 (1906).
B (†): DIETÆ-FEL, se A.
C (†): DIETS-MEDICIN. jfr DIET-KUR. För det tredje, ärna de (dvs. G. Lohreman o. U. Hiärne) en Diæts Medicin at inrätta och anställa ..; alt til den ändan, at Patienterne, särdeles de, som intet kunna fördraga Medicamenter, med blotta Diæten af spis och särskilde drycker beqvämligen måga kunna botas och hjelpas til hälsan. P. J. Bergius Intr. i VetA 1758, s. 141 (i handl. fr. 1692). Diéts-Medicine. Därs. s. 140.
Spoiler title
Spoiler content