SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1916  
DISPONENT dis1pωnän4t, äfv. -po-, sällan -på-, m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d., holl. o. t. disponent]
person som disponerar.
1) (sannol. tillfälligt, †) motsv. DISPONERA 3 b; om person som författar l. har författat dispositioner; bl. anträffadt om författare af predikoutkast. Ingen Tysk Disponent kan mäta sig med vår berömde Ödmann, hvilkens .. Prediko Utkast äro mönster af klarhet, ordning, precision och religiös anda. Sv. lit.-tidn. 1816, sp. 475.
2) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (numera knappast br.) motsv. DISPONERA 5 b; om person som sköter l. förvaltar ngt; särsk. med prep. af. Recommendation til ombemälta Stipendii vederbörande Herr Disponent. Växiö domk. akt. 1781, nr 256. (Jarlen är) disponent af den effektiva makten. Geijer I. 6: 29 (1839).
3) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.; bet. är eg. ett specialfall af 2] person som i ägarens l. ägarnas ställe har ledningen af ett (större) företag (i sht af industriell l. kommersiell natur); numera kanske oftast om ledaren af o. företrädaren för ett industriföretag, grundadt på aktiebolag; med prep. för l. öfver, förr äfv. af; jfr FAKTOR, FÖRVALTARE; i Finl. äfv. om person som handhafver förvaltningen af o. uppsikten öfver gård i stad, uppbär hyrorna osv.: vicevärd. Välbemelte Herr Major, såsom dels ägare och dels Disponent af Säfsiö Bruk. Växiö domk. akt. 1792, nr 553. Hur det än ginge för sjelfva bolagen, så bure det sig ändå alltid för bolagens disponenter eller verkställande direktörer. Blanche Bild. 3: 22 (1864). Disponent af (godset) Hedenlunda. Anrep Ad. kal. 1869, s. 342. Vilja flere tillsammans utrusta fartyg, .. ega (de) jemväl utse en hufvudredare eller disponent för förvaltningens handhafvande. FFS 1873, nr 20, s. 7. Aktiebolag, där .. disponenten mången gång eger blott en mycket ringa, om ens någon, del i företaget. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 376 (1893). (Fabrikens) tekniske disponent. NF 19: 187 (1895). En liten karamellsfabrikör med två pigor, som knåda sockerdeg, kan ju ståta som disponent. Högberg Utböl. 1: 115 (1912; skämts.). — jfr BRUKS-, BRYGGERI-, FABRIKS-, GRUF-, GÅRDS-, MASUGNS-, SÅGVERKS-DISPONENT m. fl.
Ssgr (till 3): A: DISPONENT-BEFATTNING103~020. (disponents-) Tamm Sammans. ord 89 (1900). —
-BOSTAD~02 l. ~20. (disponents- Tamm Sammans. ord 89 (1900)) GHT 1896, nr 278 A, s. 1. Lagerlöf Holg. 2: 348 (1907). —
-DIREKTÖR~002. (N. N.) är utsedd till Aktiebolagets disponentdirektör med ensam rätt att teckna dess firma. PT 1895, nr 67 A, s. 4. (Lyda under ett bolag) flera industriella verk och anläggningar med sina disponenter och förvaltare, såsom fallet är i Norrland .., kallas .. hufvudchefen eller ledaren af det hela disponentdirektör, en titel, som isynnerhet användes, då han tillika är ordförande inom styrelsen. Fliesberg Handb. f. köpm. I. 1: 94 (1897). PT 1914, nr 254 B, s. 1. —
-GÅRD~2. ofta benämning på disponentens bostad vid en bruksegendom; jfr -BOSTAD. PT 1911, nr 17 A, s. 2. —
-LÖN~2. (disponents-) Tamm Sammans. ord 89 (1900). —
-PLATS~2. Edgren Kamp. f. lyck. 55 (1887). —
-REDARE. [jfr språkprofvet från 1873 under DISPONENT 3] (i Finl.) benämning på den af redarna i ett rederiföretag hvilken blifvit utsedd att fungera som företagets ledare, hufvudredare; jfr REDERI-DISPONENT. FFS 1870, nr 17, s. 74. —
-VILLA ~20, sbst. jfr -BOSTAD. Lagerlöf Holg. 2: 346 (1907).
B: DISPONENTS-BEFATTNING, -BOSTAD, -LÖN, se A.
Spoiler title
Spoiler content