SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1916  
DISSEKERA dis1eke4ra, äfv. dis1i-, i Sveal. äfv. -e3ra2 (∪ ∪ ‵ ∪ L. M. Enberg i Försl. t. SAOB (1850)), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, DISSEKTION (se d. o.); jfr DISSEKANT, DISSEKTOR.
Ordformer
(dissecera Rosenstein Comp. 5 (1736), G. Dalin (1871; jämte dissek-) m. fl.; dissequera Acrel Chir. händ. 199 (1759, 1775), Gynther Conv.-handlex. (1846) m. fl.; disseqvera Berzelius Kemi 6: 142 (1830; förmodl. tryckfel för -qu-); dissikera Förh. v. sv. läk.-sällsk. sammank. 1863 64, s. 153; dissiquera Sv. lit.-tidn. 1818, sp. 432)
Etymologi
[jfr holl. disseceeren, dissequeeren, t. dissecieren, eng. dissect, fr. disséquer, af lat. dissecare, sönderskära, söndersåga, dissekera, af dis-, itu, isär (jfr DI-), o. secare, skära (jfr SEKANT, INSEKT, SAX, SÅG)]
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (i sht i fackspr.) metodiskt uppskära o. sönderdela (en organism, särsk. död djur- l. människokropp l. del däraf, äfv. växt l. växtdel) för att blotta o. studera de inre organens byggnad; äfv. med. om operativt ingrepp hvarvid man går till väga ss. vid dissektion; äfv. abs.; jfr ANATOMISERA 1. Dissecerade Kroppar. Rosenstein Comp. 6 (1736). Jag .. begynte å nyo dissequera i hårdheten morgon och afton, altid i en jemn linea längs emot hanken. Acrel Chir. händ. 169 (1759, 1775). På Anatomiesalen i Lund .. dissecerade (jag) Musklerne på en 60 års man, som hängt sig. A. H. Florman i VetAH 1810, s. 179. Jag hade så nära fått dissecera för tomma väggar. Dens. Bref t. Retzius 12 (1825). Murmeldjuret .. kan (under vintern, då det ligger i dvala) disseqveras lefvande utan att vakna. Berzelius Kemi 6: 142 (1830). Dissekera en planta, en ört, en blomma. L. M. Enberg i Försl. t. SAOB (1850). Huru bör man dissekera? Clason (1885; boktitel). — i bild. Förf. finner .. under sin värdighet att vidare dissequera denna missbörd(, som recensentens beskyllningar utgöra). Sv. lit.-tidn. 1819, Bih. sp. 29. Religionens heliga, lefvande gestalt .. dissekeras och anatomiseras och sönderhackas till husbehof för den systematiserande logiken. Tegnér 5: 306 (1823). — jfr BORT-, SÖNDER-, UPP-DISSEKERA.
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] mer l. mindre bildl. (jfr 1 slutet): noggrant (o. kritiskt) undersöka l. skärskåda l. rannsaka (ngt) under särläggande af de enskilda momenten, analysera (se ANALYSERA c); särsk. om dylik undersökning af själslifvet l. yttring däraf; ofta med mer l. mindre klandrande bibet. o. då särsk. för att framhålla att undersökningen förlorar sig i detaljer (med risk att hufvudsaken tappas bort); jfr ANATOMISERA 2. Sv. lit.-tidn. 1818, sp. 432. Författaren intränger i menniskohjertats innersta skrymslor och dissekerar dess hemligaste känslor med den skickligaste anatoms skarpa blick och erfarenhet. Frey 1847, s. 381. Den .. i skönliteraturen framträdande ifvern att dissekera och gissla sedliga och sociala felsteg. P. A. Gödecke i Nord. tidskr. 1883, s. 335. Med omutlig sanningskärlek har han dissekerat sitt eget lif i sina skildringar. Fin. biogr. handb. 1100 (1898). Det tunga, dissekerande, vetenskapliga tänkandet. Ahrenberg Män. 3: 210 (1908). Dissekerandet af de inkomna förslagen och föreburna motiven. A. Quennerstedt i Karol. krig. dagb. 10: XXVIII (1914). — jfr UPP-, UT-DISSEKERA.
Särskilda förbindelser:
DISSEKERA BORT1010 4. jfr BORT-DISSEKERA.
DISSEKERA SIG IN1010 0 4 l. 1040 resp. 1032 0 4. till 1: gm dissekerande öppna sig väg in (i l. till ngt). Jag skulle hafva önskat att utifrån dissekera mig in till bråckkanalen och noggrannare undersöka den. Förh. v. sv. läk.-sällsk. sammank. 1862—63, s. 121. Därs. 1863—64, s. 153 (om operativt ingrepp).
DISSEKERA SÖNDER1010 40. jfr SÖNDER-DISSEKERA; i sht till 2. Den principen, att ett innanläsningsstycke bör .. dissekeras sönder så mycket som möjligt. Ped. tidskr. 1908, s. 463. Ett nyktert förstånd, som ständigt dissekerar sönder känslan, utan att kunna komma till klarhet om den. Lamm Oxenstierna 153 (1911).
DISSEKERA UPP l. OPP1010 4. jfr UPP-DISSEKERA.
1) till 1. Dissequera up en ny del af Nerven. Vet.-handl. f. läk. I. 3: 13 (1794). Jag drömde i natt att jag helt lugnt dissekerade upp bröstmusklerna på Adolphe. Strindberg Vid högre rätt 192 (1899).
2) till 2. Att dissekera upp småttingarnes föreställningsförråd. J. Bager-Sjögren i Ped. tidskr. 1898, s. 310.
DISSEKERA UT1010 4. [jfr eng. to dissect out] särsk. till 2; jfr UT-DISSEKERA. Öman Ungd. 103 (1889). Det blir .. ofta mycket svårt att (i det begynnande 1800-talets litteratur) dissekera ut den gamla franska klassicitetens andel och den nya greciserande neoklassicismens tillskott. Blanck Nord. renäss. 194 (1911).
Ssg: DISSEKER-KNIF103~2. nästan bl. [jfr DISSEKERA 2] i bildl. anv.; jfr DISSEKTIONS-KNIF. Han petade i mitt inre med sin dissekerknif för att rikta sin menniskokunskap. Benedictsson Ber. o. utk. 242 (1888). Lugn och beherrskad var .. (Jakob Sverdrup) i besittning af en logisk dissekerknif, som aldrig förfelade sitt mål. AB 1899, nr 133, s. 3.
Spoiler title