SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
DRICK drik4, r. l. m.; best. -en; pl. -er (†, Svart G1 81 (1561), Rudbeck Atl. 3: 373 (1698), Hallenberg Hist. 2: 629 (1790)) l. -ar (numera knappast br., Wivallius Dikt. 75 (1631), Säfström Banquer. D d 1 a (1754), Fryxell Ber. 1: 36 (1826)).
Etymologi
[fsv. drikker; sannol. (åtm. väsentligen) utveckladt ur DRYCK gm anslutning till DRICKA, v.; jfr d. drik]
1) (numera bl. ngn gg i poesi o. högre stil) = DRYCK 1; stundom abstraktare, öfvergående i bet.: drickande. Någre starcke dricker, anthen brennevijn, reensthvijn, miödh eller pryssing. GR 25: 473 (1555). (Här är ej) någett till Dricks. UrkFinlÖ II. 1: 123 (1593). Öfwerflödigheet i Maat och Drick. RelCur. 243 (1682). Dalin Arg. 1: nr 43, s. 7 (1733; uppl. 1754: dryck). Mjöd .. var våra förfäders drick. Linné Sk. 402 (1751). Carlén Skuggsp. 2: 57 (1865). Hungern visar väg .. / Till mat och drick i närmsta osteria. Wennerberg 1: 14 (1881). — jfr DÖDS-, HÄLSO-, LÄKE-, MJÖL-, MORGON-, PURGER-, STYRKE-, SÖMN-DRICK m. fl. — bildl. Gudh .. hugne .. denn, som sin maaka mist haffuer, och en sådana skarp och amper drick moste smaka. GOxenstierna (1631) i OxBr. 3: 235. Heidenstam Dikt. 207 (1895; i rim).
2) = DRYCK 2; numera nästan bl. ngn gg i uttr. en drick vatten. BOlavi 33 b (1578). Vthi een Drick kunde han kiöra vthi sig in moth een halff åhm Wijn. RelCur. 366 (1682). De hade hvardera en stor flaska och drucko som oftast sina duktiga drickar. Säfström Banquer. D d 1 a (1754). Vill du gifva mig en drick vatten ur källan? Topelius Läsn. 6: 192 (1884). — bildl. Du har varit en källa, ur hvilken jag då och då druckit en drick ren glädje. Wetterbergh FyraSign. 75 (1843).
3) (†) drickande af starka drycker; dryckenskap, fylleri; dryckeslag; festligt samkväm där det drickes; jfr DRYCK 4. Wåre bäther, att thu affwände igen, medt thenn swåre drick. GR 16: 43 (1544). Ther kom han sig i drick medt en Eders Nådz tienere. Därs. 23: 431 (1552). Siuk aff drik. GOxenstierna (1613) i OxBr. 3: 11. Alla Walburgj, när skrååen vpläses, tå skola dhe (dvs. skräddarna) hålla dheras drick och åldermans gille. BtÅboH I. 2: 165 (1625). Fernander Theatr. 129 (1695).
Ssgr, se under DRICKA, v.
Spoiler title
Spoiler content