SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
DUBB dub4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(dob 1661. dobb 1722 (: järndobb)1882)
Etymologi
[jfr sv. dial. dobb(e), dubb, nor. dobb, järnbult, hypokoristisk bildning till ett germ. ðuƀ-, ieur. dhubh-, som ingår bl. a. i nt. dovel, mht. tübel, t. döbel, tapp, träplugg, gr. τύφος, plugg (jfr DYVIKA), samt nasaleradt i DYMLING]
(i sht tekn. o. handtv.) tapp l. plugg l. bult l. nagel l. ten l. stift o. d. (af cylindrisk l. konisk osv. form) som användes till att hopfästa l. fasthålla föremål (l. delar af föremål) l. till stöd o. d. l. ss. axel för roterande del af apparat o. d.; ändtapp på stödaxel o. på vertikalt stående axel; äfv.: trästycke som slås in i en vägg för att spika i o. d.; stundom: knagg l. knapp; stundom: brodd o. d. Fast, rörlig dubb. VRP 1661, s. 33. Plankskifvorne (å slussluckorna) .. kunna fasthållas eller aflossas uti sina jernklafvar, medelst en dubb eller sprint. VetAH 1811, s. 89. Tre smärre dobbar .., mot hvilka qvadranten stödes. Billmanson Vap. 34 (1882). Stenblocken förbundos ofta medelst laxstjertformade dubbar af trä eller koppar. NF 11: 481 (1887). Hängande tranlampa .. jämte dubb för uppsättning i vägg. MeddNordM 1902, s. 65. Ändtappar på bäraxlar kallas ligg- eller nåltappar och på stödaxlar spårtappar eller dubbar. LB 4: 40 (1903). Slaktapparat .. av järn med dubb av prima svenskt stål. Östergren (1918). — jfr IS-, JÄRN-, KRAN-, MÄSSINGS-, RODER-, STÅL-, TRÄ-DUBB m. fl. — särsk. i fråga om svarfstol, fräsmaskin o. d. resp. hyfvelbänk, om de tappar resp. bänkhakar mellan hvilka arbetsstycket fastklämmes. Almroth Karmarsch 330 (1839; i fråga om svarfstol). AHB 97: 53 (1879; i fråga om hyfvelbänk).
Ssgr: A: DUBB-DOCKA. docka (å svarfstol o. d.) i hvilken dubben är fäst. Almroth Karmarsch 333 (1839).
-FÄSTE. jfr -DOCKA. 2UB 8: 49 (1900).
-LAGER, n. TT 1875, s. 224. Stödlager, som tjäna att uppbära stående, vertikala axlar, benämnas fotlager eller dubblager .., när stödtappen finnes vid axelns nedre ände och där omgifves af lagerskålarna. 2NF 2: 536 (1904).
-PANNA. med botten försedd metallhylsa l. dyl. i hvilken en dubb insättes, stödpanna. Westin Hållf. 140 (1888).
-SVARFSTOL~02 l. ~20. (i sht förr) svarfstol i hvilken arbetsstycket fasthålles mellan två fasta spetsiga dubbar (o. bringas att rotera fram o. tillbaka medelst ett omkring arbetsstycket lindadt snöre hvars nedre ända är fäst vid en trampa o. den öfre vid en fjädrande båge); motsatt: SPINDEL-SVARFSTOL. Luttropp Svarfk. 89 (1839).
B: DUBBA-SLAGEN. (†) genomslagen med spikar. (Jesus) som varet dubba-slagen genom händer och fötter. GbgMag. 1760, s. 693 (ur ett besvärjelseformulär); jfr Afzelius Sag. 6: 131 (1851).
Spoiler title
Spoiler content