SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1926  
FROSSA fros3a2, r. l. f.; best. -an; pl. (i bet. 2, om anfall l. olika slag av frossa) -or; förr äv. FROSSE, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(frosa 15781672. frossa (frå-, -sz-) 1582 osv. frosse (frå-) 15891905. fråsa 15781753. frösa 1647c. 1755. fröse- (i ssg) 1613 (: frösesjuka). frössa 1625)
Etymologi
[sv. dial. frossa, äv. fruse, m., fruså, f. (Dalarna); jfr nor. dial. frose, frost; till FRYSA, v. (jfr FRYSA, sbst.); med avs. på bildningssättet jfr DROPPE : DRYPA. Formerna på -a äro urspr. oblika kasusformer]
1) [av nutida språkkänsla vanl. uppfattat ss. bildl. l. utvidgad anv. av 2] köldrysningar; feberrysningar, frossbrytningar; kalla kårar; förr äv. om den enskilda köldrysningen. Överfallas av en stark frossa. Mesling plägar komma på menniskion med frosa, rysande. BOlavi 99 a (1578). Den siuke .. klagade .. öfver en häftig fråssa. Acrel Chir. 13 (1775). En frossa genomfor Constantin. Almqvist GMim. 1: 205 (1841). Östergren (1922). — jfr FEBER-FROSSA.
2) om (feber)sjukdom karakteriserad av frossbrytningar; numera bl. (o. nästan uteslutande vid skildring av ä. förh.) om (anfall av) malaria; jfr KALL-FEBER, KALL-SJUKA, SKÄLV-SOT. (Sv.) frösa, (lat.) Febris, hectica. Linc. (1640). Fråssen håller icke jämt uti, utan lämnar en vissa timmar eller dygn Feber-fri. Rosenstein BarnSjukd. 251 (1764). Den första vit- eller blåsippa, man får se på året, skall man äta upp för att ej få frossan. Landsm. VIII. 3: 417 (c. 1900; från Östergötl.). — jfr ANNANDAGS-, BARN-, HÖST-, LÖNN-, MJÖLK-, SOMMAR-, TREDJEDAGS-, VARANNANDAGS-, VARDAGS-, VINTER-, VÅR-FROSSA m. fl.
Ssgr (i allm. till 2): A: FROSS-ANFALL~02, äv. ~20. anfall av frossa (malaria). Castrén Res. 2: 421 (1848).
-ANSTÖT. (†) frossanfall. Rosenstein BarnSjukd. 251 (1764).
-BRUTEN, p. adj. (numera föga br.) nedbruten av frossa (malaria). CAEhrensvärd Brev 1: 239 (c. 1795). Hallström ItBref 222 (1901).
(1, 2) -BRYTNING. (vid vissa febersjukdomar förekommande) skakning åtföljd av frysning; frosskakning; förr äv.: lindrigare frossanfall. (Sv.) Frossbrytning, (lat.) Sensatio mitior febris intermittentis. Sahlstedt (1773). Mina vanliga vårfoglar, fluss och frossbrytningar. Tegnér (WB) 6: 530 (1830). Hedenstierna FruW 54 (1890).
-EPIDEMI. Bergman Folksj. 169 (1875).
(jfr 2) -FEBER. feber vid frossa (malaria); äv. (i sht förr): frossa (malaria); förr äv.: frossanfall. Linder Fross. 55 (1717). De Gamle Personerne äro döde .. 2 af Fross-Feber. SP 1780, s. 20. Hon började darra så häftigt, som om hon fått en frossfeber. Stiernstolpe DQ 2: 379 (1818). 2NF 8: 1488 (1908).
-FRI. fri från frossa (malaria); särsk. om dag då en frosspatient icke har frossanfall l. om ort varest (för tillfället) frossa icke förekommer. De fråssfria dagarne. VeckoskrLäk. 1: 164 (1781). Bergman Folksj. 255 (1877).
-HÄRD. jfr -TRAKT. Den åtminstone sedan 200 år tillbaka såsom frosshärd mest beryktade ort vid Mälaren är .. Svartsjölandet och Lofön (Drottningholm). Bergman Folksj. 232 (1877).
-KUR; pl. -er. kur mot frossa (malaria); förr äv. konkret, om läkemedel mot frossa. (Betjänten dog) af en fråss-kur, som en hustru här i staden åt honom tillagade. VeckoskrLäk. 1: 281 (1781). Bergman Folksj. 161 (1875).
-MEDEL. (fross- 1833 osv. frosse- 1797) medel mot frossa (malaria). Alm(Sthm) 1797, s. 40.
-PATIENT. Fross-patienters emottagande till vård och underhåll vid Allmänna Garnizons-Sjukhuset i Stockholm. BtRiksdP 1828—30, IV. 2: nr 2, s. 5. Bergman Folksj. 150 (1875).
(1, 2) -RYSNING. jfr -BRYTNING. Trana Psych. 2: 99 (1847).
-SJUK. äv. i substantivisk anv. Du är ju blek som en lilja, och skälfver som en frossjuk. Crusenstolpe Mor. 2: 248 (1840).
(1, 2) -SKAKNING. jfr -BRYTNING. Wetterbergh Altart. 425 (1848). 2NF 30: 526 (1920).
-TRAKT. trakt där frossa (malaria) är mycket vanlig. NF 1: 833 (1876).
-ÖRT. (fross- 1694 osv. frosse- 1685) örten Scutellaria galericulata Lin., som användts ss. medel mot frossa (malaria); bot. äv. allmännare: växt av släktet Scutellaria Lin.; jfr FEBER-ÖRT 3. Rudbeck HortBot. 70 (1685). SDS 1916, nr 239, s. 5.
B (†): FROSSE-MEDEL, -ÖRT, se A.
Spoiler title
Spoiler content