SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1929  
GUDINNA gɯdin3a2, f.; best. -an; pl. -or ((†) -er Stiernhielm Fägn. 34 (1643, 1668); -inren, pl. best., Lucidor (SVS) 283 (1673), Nordenflycht Skaldek. 4 (1744: Song-Gudinren)).
Ordformer
(gud(h)in(n) Messenius Disa 8 (1611; i rim), Nordenflycht QT 1746 47, s. 39 (i vers), Karlfeldt Hösth. 15 (1927: blomstergudinn; efter Lucidor (SVS) 1: 146 1671))
Etymologi
[fsv. gudhinna; avledn. av GUD I; jfr d. gudinde, mnl. godinne, holl. godin, feng. ȝyden, fht. gutin, mht. gütinne, götinne, t. göttin; jfr AVGUDINNA]
1) kvinnlig gudomlighet; ofta (i sht i högre stil) om personifikation av ngt, i sht abstrakta begrepp. Kärlekens, vishetens gudinna. Ephesers stadh dyrkar then stoora gudhinnan Dianam. Apg. 19: 35 (NT 1526). Frihet, min frögd, du min Gudinna, / Den jag mit läger slagit hos! Nordenflycht QT 1746—47, s. 158. Historiens gudinna. Rydberg RomD 26 (1877). — jfr BLOMSTER-, DIKT-, DÖDS-, FREDS-, FRIHETS-, FRUKTBARHETS-, HULD-, JAKT-, JORD-, KORN-, KÄRLEKS-, LÄRDOMS-, MÅN-, SEGER-, SKOGS-, SKYDDS-, SKÖNHETS-, STRIDS-, SÅNG-, SÄDES-, TÄCKHETS-, VISHETS-, ÅKERBRUKS-, ÄKTENSKAPS-GUDINNA m. fl. — särsk.
a) (†) i obest. form ss. titel framför namnet Huruledes Gudinna Diana .. åkte miste. LBA 9—10: 104 (1798).
b) (tillf.) i bild, om kvinna (jfr 2). Det förakt som gifves .. dessa Lättsinnighetens Gudinnor. Björn FörfYngl. 56 (1792). — jfr KAFFE-, TROLL-GUDINNA.
2) [jfr GUD I k] mer l. mindre bildl., om kvinna, för att beteckna henne ss. höjd över l. förmer än andra kvinnor (gm skönhet osv.); i sht om ngn som är föremål för ngns hyllning, kärlek l. dyl. Een Drottning rijk och båld, een Menskelig Gudinna. Stiernhielm Fägn. 25 (1643, 1668; om drottning Kristina). Hon är en Gudinna i Skönhet och behag. Kellgren 3: 209 (1793). Jag såg icke en skymt af husets gudinna (dvs. den kvinna jag tillbad). Carlén Repr. 454 (1839). — jfr HULD-GUDINNA. — särsk. (†) [jfr GUD I k anm.] om kvinna av förnäm samhällsställning. Gudinnor! hägna mig: / Jag är en svag herdinna. Nordenflycht QT 1744, s. 5 (till hovets damer).
Ssg (till 1): A: GUDINNE-NAMN. (gudinne- 1703 osv. gudinnes- 1640) Linc. Z 6 b (1640). Brenner Dikt. 1: 1 (1703, 1713). Gudinnenamnet Skaði. Rydberg Myt. 1: 518 (1886).
B (†): GUDINNES-NAMN, se A.
Spoiler title
Spoiler content