SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
IMAGINÄR im1aʃinä4r l. 01—, l. 4r (imaschinä´r Dalin), adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. imaginär, eng. imaginary, fr. imaginair; av lat. imaginarius, skenbar, ej värklig, falsk, till imago (se IMAGO)]
(numera mindre br.; jfr dock a o. b) som icke existerar i värkligheten, (blott) tänkt; som blott existerar i fantasien, inbillad; jfr IMAGINERA 1. Höpken 2: 600 (1759). Redan forntidens namnkunnigaste astronomer bemödade sig, att .. bestämma fixstjernornas läge mot vissa imaginära fasta linier och punkter. Selander ÅrsbVetA 1837—41, s. 1. (Mickel) hoppar högt i luften och navsar efter imaginära flugor. Lindblad Long DjLiv. 1: 36 (1918). — särsk.
a) [termen först använd (på lat.) av Cartesius Geom. 1: 76 (1637)] (fullt br.) mat. om kvantitet l. locus: som icke har l. kan tänkas ha ngn reell existens, utan antages existera i och för generalisation; jfr OMÖJLIG, ORIMLIG. Den imaginära enheten (symboliserad med bokstaven i), ± √-1. DMelander i VetAH 1772, s. 219. Imaginaire eller så kallade orimlige Rötter. Därs. 1785, s. 1. Imaginära och komplexa tal. Hedström o. Rendahl Alg. 184 (1915).
b) (förr) handel. i uttr. imaginär vinst, vid varuförsäkring: vinst (med för de olika fallen varierande belopp) som man beräknade att erhålla på en med fartyg avsänd vara vid dennas försäljning på destinationsorten, o. vilken gjordes till föremål för försäkring utöver varans värde på avsändningsorten. Nisbeth (1868). Smedman Kont. 7: 41 (1874). 3NF (1929).
c) (mindre br.) skeppsb. i uttr. imaginärt spant, konstruktionsspant. Imaginära Spant, som uppdragas på ritningen vid stäfvarne för att kunna bestämma bogens och lårings form. Uggla Skeppsb. SvEngLex. (1856).
Spoiler title
Spoiler content