publicerad: 1933
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-BEGÄRA. (föga br.) kansl. begära att (ngt) skall inlämnas, infordra (en uppgift, ett yttrande o. d.). Sedan Kongl. Collegium .. inbegiärdt Herr Generalens .. påminnelser. HdlÅgerupArk. 1740. Söderhjelm Levertin 1: 340 (1914). —
-BEHÅLLA. [efter t. einbehalten] (†)
1) med avs. på pänningar o. d.: behålla, hålla inne (se HÅLLA INNE 5); jfr INNEBEHÅLLA. OxBr. 11: 475 (1632). VDAkt. 1790, nr 192.
2) i fråga om strid, med avs. på befäst plats, ställning o. d.: hålla (se d. o. 9 b). Redutter .., som äro nödige att innbehålla, så länge man kan. OxBr. 9: 583 (1627). —
-BEKOMMA.
1) få in (ngt).
a) (numera föga br.) i sht handel. få (ngt) hem till sin affär o. d.; särsk.: få in (ngt) från utlandet. Håkon bekende att han samma rog T:no hade iu inbekommet (till förmalning). VRP 1608, s. 153. Sådane artiklar, som Förenta Staternes manufakturister inbekommo utan (tull-) afgift. Rydqvist StatsekonBetr. 210 (1865). Auerbach (1909).
b) (numera knappast br.) med avs. på pängar: (lyckas) inkassera; stundom äv.: förtjäna; jfr FÅ IN 2 c. Hwar ock så är, at the .. icke kunne inbekomme theris geld, som the .. haffue til at inkräffue. Stiernman Com. 1: 307 (1580). (Han blev utfattig) i det han satte til mer, än han inbekom. Hasselroth Campe 268 (1794). Jungberg (1873).
2) (†) lyckas åstadkomma att (ngt l. ngn) kommer in (ngnstädes).
b) skaffa (ngn) in (ngnstädes). Att iagh för en billigh pänningh kunne dhem dher (dvs. på Danvikens hospital) inbekomma. VDAkt. 1696, nr 357.
3) (†) i fråga om strid o. d.: lyckas intaga l. erövra (fästning, stad, land o. d., stundom äv. fartyg). HSH 9: 62 (1562). The Swenske kunde thet (dvs. örlogsskeppet) icke annorledes inbekomma eller nederläggia, vthan moste skiuta Elden ther vppå. Tegel G1 1: 38 (1622). Slottet Graveneck .. haffver jagh på nåde och onåde inbekommit. OxBr. 8: 451 (1645). Fryxell Ber. 7: 59 (1838). —
-BEKRÄKTA. (†) intaga; jfr BEKRÄKTA b. (Han) begärde .., atuj .. skulle .. jnbekreckte same ortlandes (dvs. landskap) igen E(ders) K(ärlighet) til hender. G1R 11: 22 (1536). —
-BELEDSAGA~0020. (numera knappast br.) ledsaga l. följa (ngn) in. OxBr. 10: 16 (1616). AdP 1865—66, 1: 12. —
-BEORDRA, -ing.
1) giva (ngn) order att begiva sig in (ngnstädes); särsk. mil. giva (ngn) order att inställa sig (till tjänstgöring o. d.). SvTyHlex. (1851). (Ångaren blev) af en svensk torpedbåt inbeordrad till Malmö. SvD(A) 1916, nr 320, s. 6.
-BERÄKNA, -ing. medtaga (ngt) i en beräkning, medräkna, inräkna; särsk. i p. pf., ofta ss. adv.: inklusive; jfr INBEGRIPA 2 a samt INNEBERÄKNA. BenzelBr. 110 (1733). Med inberäkning af de s. k. lydländerna .. blifver .. Europeiska Turkiet större än Sverige. Svedelius Statsk. 1: 2 (1868). Finner .. (företagaren), att den beräknade försäljningssumman .. täcker .. samtliga utgifter, inberäknadt ränta och amortering på kapitalet (så osv.). EkonS 1: 232 (1891). —
-BERÄTTA. (särsk.: å ämbetets l. tjänstens vägnar l. eljest på grund av skyldighet) lämna l. insända redogörelse l. rapport om (ngt till överordnad person l. myndighet o. d.); (in)rapportera (ngt). PT 1758, nr 3, s. 4. HSH 9: 109 (c. 1800). Förposterna inberättade, att turkarna höllo på att besätta alla höjderna. LfF 1910, s. 310. —
-BERÄTTELSE. (†) (muntlig l. skriftlig) underrättelse l. rapport (till överordnad person l. myndighet o. d.). VDAkt. 1790, nr 155. Crusenstolpe Tess. 4: 224 (1849; efter handl. fr. 1713). —
-BESPARA, -ing. spara in (ngt). Hvad som inbespares å ena sidan, förloras å den andra. Palmblad Norige 387 (1846). Inbesparing af tid och arbete. TT 1900, Allm. s. 275. —
-BESTÄLLA. (†)
1) med avs. på person, särsk. handtvärkare, krigsfolk o. d.: anställa resp. värva o. införa från utlandet, inkalla; jfr BESTÄLLA 2. Förfarne bysskyttares .. inbestellande ifrå Tyskland. G1R 26: 732 (1556). PrivBergsbr. 1649, 5: H 1 b.
2) med avs. på varor o. d.: införskriva, rekvirera in från utlandet; jfr BESTÄLLA 5 b. Annerstedt UUH Bih. 1: 76 (i handl. fr. 1606). Hallenberg Hist. 5: 23 (1796). —
-BESÄTTA. (†) intaga o. besätta (se d. o. III 3). Staden Zmijhln, hwilken stadh fijenden hade inbesatt. KKD 1: 333 (1708). —
-BETA, -ning. [efter t. einbeizen] (mindre br.) garv. medelst olika kemiska lösningar till garvning förbereda (hudar o. skinn); förr äv. bildl.: genomsyra (ngn med ngt). Effter de (dvs. ryssarna) .. med sådan förb:tt wijdskipeligh afguders dyrkan inbeette .. äro. SUFinlH 5: 355 (1618). Jnbetade KillingSkin. BoupptSthm 16/10 1689. Lind (1749; under bäitze). —
-BETALA, -ning. (i sht i fackspr.) inlämna l. insända (en pänningsumma) ss. betalning (i sht till myndighet l. pänninginrättning o. d.); betala; äv. med obj. betecknande skuld, lån, aktie o. d.; jfr BETALA 1 a, b. Inbetalta avgifter, skatter. Aktiekapitalet är till fullo inbetalt. CBonde (1658) i HSH 6: 133. Postanvisning, som inbetalats å en poststation. SvPostv. 33 (1924).
Ssgr: inbetalnings-avgift. post. avgift som erlägges till postvärket vid inbetalning på postgirokonto. SFS 1925, s. 218.
-kort, n. post. kort som användes vid inbetalning på postgirokonto l. inbetalning av postförskott. 2NF 37: 1130 (1925). —
-BETINGA. (†) träffa överenskommelse (med ngn) om införande av (ngt). 50 Exemplar, hwilke med en kongl. farkost på CarlsCrona woro inbetingade. VDAkt. 1718, nr 309. —
-BETONERA, -ing. tekn. inmura i l. kringmura med betong, betonera. TT 1897, Byggn. s. 79. Därs. 1902, V. s. 74.
Spoiler title
Spoiler content