SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1936  
KNOP knω4p, sbst.1, r. l. m. (Ekeblad Bref 1: 114 (1652: förbundsknop), Grundell AnlArtill. 1: 43 (c. 1695) osv.), i bet. 2 b ngn gg n. (Procopé DiktUrv. 109 (1912)); ss. r. l. m. best. -en; pl. i bet. 1 -ar (Hauswolff Nav. 143 (1756) osv.), i bet. 2 = (Hauswolff Nav. 138 (1756) osv.), ngn gg -ar (Hauswolff Nav. 143 (1756; i bet. 2 a), Wilhelm Tall. 47 (1919; i bet. 2 b)).
Etymologi
[jfr d. knob, knop, nor. dial. knop; av mnt. knōp, motsv. holl. knoop, mht. knouf (t. knauf); av germ. knaupa-; i avljudsförh. till KNOPP]
1) i sht sjöt. på tågvirke, garn o. d.: knut; särsk. om sådan knut som bildats gm upptvinning av tågvirkets osv. dukter l. parter. Göra en knop. Slå upp l. taga upp en knop, lossa en knut. Grundell AnlArtill. 1: 43 (c. 1695). Dalman (1765). Knop kallas i allmänhet hvarje knut, som göres på en tross för att hindra den att löpa igenom vare sig ett block eller ett hål. TIdr. 1882, s. 199. Siwertz Varuh. 145 (1926). — jfr BOND-, DIAMANT-, FALLREPS-, FISKAR(E)-, HALV-, REV-, RÅBANDS-, VAL-, VANT-, ÖVERHANDS-KNOP. — särsk.
a) (mindre br.) sjöt. i uttr. turkisk knop, benämning på ett slags ringformig flätning, valknut; jfr PÄRT-KUNTA. ÖoL (1852). Öhrvall Knut. 71 (1908).
b) sjöt. om var(t) särskild(t) av de knutar l. segelgarnsmärken med knutar som med bestämda mellanrum äro anbragta på den vid loggning med handlogg använda logglinan; jfr 2. 51 Foot Engelsk .. bör vara emellan hvar Knoop af Logg-Linan. Rajalin Nav. 160 (1728). VFl. 1931, s. 193.
2) [jfr motsv. anv. av t. knoten, eng. knot] sjöt. i fråga om mätning av ett fartygs hastighet.
a) [anv. utvecklad ur 1 b] om mellanrummet l. avståndet mellan tvenne märken på en logglina (se 1 b). Logg-Linan .., som är fördelt uti vissa lika delar, hvilka delar kallas knop, (emedan hvar del är beteknat med segelgarns ändar, hvaruppå delarnes antal uti knutar är). Hauswolff Nav. 138 (1756). Pettersson Nav. 95 (1853). 2UB 9: 531 (1906).
b) [anv. utvecklad ur 1 b, 2 a; förhållandet mellan avståndet mellan märkena på logglinan o. ett avstånd av en (engelsk) sjömil är detsamma som mellan den tid under vilken logglinan får löpa ut o. en timme] ss. mått på ett fartygs hastighet: (engelsk) sjömil på en timme, (engelska) sjömil i timmen. Fartyget gör 12 knop, fartyget rör sig med en hastighet av 12 sjömil i timmen. 10 Knops hastighet. Chapman Skeppsb. 85 (1775). Pansarbåtsångslupar, hvilka till följd af sin höga fart — 12 knop — ej äro att förakta. IllMilRevy 1898, s. 99. 30 knops kryssare. VFl. 1917, s. 7. Därs. 1931, s. 193. jfr: (Fartyget) Deneb (löper) sina vägslukande knopar över djupens gröna hemligheter. Wilhelm Tall. 47 (1919).
c) [anv. utvecklad ur b] övergående i bet. av ett mått för avstånd: (engelsk) sjömil (nautisk mil, dvs. 1/4 geografisk mil l. en ekvatorsminut l. c. 1852 meter). Skeppet gjorde tijo knop i timmen. Widegren (1788). Om ett skepp med jemn rörelse kan gå 6 knop eller minuter på en timme. Roswall Skeppsm. 2: 4 (1804). En svensk sjömil är lika med 4 knop. IllSv. 1: 14 (1873). SvAlm. 1899, s. 49. SAOL (1923). Anm. Anv. anses felaktig o. klandras i VFl. 1931, s. 193.
Ssgr (sjöt.): (2 a) KNOP-LÄNGD. 15 m. knoplängd. Hägg PraktNav. 37 (1900).
(2 a) -MÄRKE. = KNOP, sbst.1 1 b. Mellan hvarje knopmärke finnes (på logglinan) ett halfknopsmärke. Hägg PraktNav. 35 (1900).
(1) -STOPPARE, r. l. m. (förr) benämning på ett kort o. grovt tåg vars ena ända var fäst vid en bult i däcket o. vars andra ända var utvidgad till en stor knut, vid vilken två mindre tåg voro fästa varmed ankarkättingen l. -tåget kunde fasthållas vid stopparen. Dalman 54 (1765). Frick o. Trolle 216 (1872).
(1) -TACKEL. (-taglen, pl. best.) (†) gigtåg? Rosenfeldt Tourville 79 (1698).
Spoiler title
Spoiler content