publicerad: 1936
KOLLEGA kole4ga, äv. 032 (colle´ga Weste, kålléga Dalin), i bet. 1 m.||ig., i bet. 2 r. l. f., i bet. 3 m.; best. -an; pl. -er (OxBr. 5: 117 (1616) osv.), stundom (i sht i bet. 3) -or (WoJ (1891; jämte -er), DN(A) 1930, nr 59, s. 3); förr äv. KOLLEG, m.||ig.; best. -en (Alopæus BorgåGymn. 168 (1807)); pl. -er. Anm. I ä. tid användes ordet äv. med lat. böjning, särsk. i bet. 3. PH 1: 38 (1719: Collegæ, nom. pl.), Skolordn. 1724, s. 9 (: Collegis, dat. pl.), Schulzenheim PVetA 1799, Bih. s. 18 (: Collegæ, nom. pl.).
Ordformer
(förr äv. skrivet coll-. kollega (coll-) 1611 osv. kolleg 1786—1846)
Etymologi
[jfr dan. o. t. kollege, eng. colleague, fr. collègue; av lat. collega, där första ssgsleden är com (se KON-), under det att den senare leden närmast synes sammanhänga med legare, förordna ngn till ngt, uppdraga ngt åt ngn (jfr LEGAT, sändebud); jfr mlat. collegare, förena. — Jfr KOLLEGANT, KOLLEGAT]
1) (ngns) kamrat i ett ämbetsvärk l. en institution, i en vetenskap l. ett yrke l. näringsfång l. över huvud inom ett värksamhetsområde; ämbetsbroder; yrkeskamrat; medlem av ”skrået”; ofta föregånget av gen. l. possessivpron. OxBr. 5: 117 (1616). Ädle, Höglärde Herr Rector Magnifice, så ock .. samtelige Herrar Professorer, mine Högtärade Gynnare och Colleger. Roberg Tal 41 (1738). Mina öfriga kolleger i konseljen. De Geer Minn. 1: 194 (1892). En af Gerhard Bluhms kolleger i pressen. Lundegård Prom. 1: 23 (1893). Butiksråttan blev angiven av ”kollega”. SvD(A) 1933, nr 110, s. 3. — jfr MED-KOLLEGA.
2) av tidningsman ofta använd benämning på annan tidning än den vari han själv medvärkar. Hedenstierna Kaleid. 147 (1884). Under vår verksamhet i en blygsam kollega. SD(L) 1904, nr 170, s. 7. Hellström Malmros 18 (1931). — jfr PLATS-KOLLEGA.
3) (förr) till 1904 benämning på o. titel för biträdande ordinarie (ämnes)lärare vid lägre (fem- l. treklassigt) allmänt lärovärk l. tvåklassig pedagogi; tidigare äv. om dylik lärare vid gymnasium; jfr HÖRARE 2. L. Paulinus Gothus JClacszon 50 (1611). Kolleger vid skolorna hafva föga mer än en drängalön. KyrkohÅ 1908, s. 209 (c. 1777). En lägre Elementar-skola, med Rector, tvänne Colleger och en Apologist. Thyselius HdlLärov. 2: 278 (1835). Vi .. förordne, att under benämningen adjunkt hädanefter skola inbegripas jämväl sådana ämneslärare, som hittills benämnts kolleger. SFS 1904, nr 42, s. 7. Ännu för några år sedan kallades en yngre lektor (i Finl.) kollega. NordT 1920, s. 388.
Ssgr (till 3; förr): KOLLEGA-BEFATTNING. —
-KLASS. skolklass inom vilken undervisningen sköttes av en kollega; motsatt: rektorsklass. AB 1831, nr 101, s. 4. Arcadius VexjöL 32 (1889). —
-LÖN. —
-TJÄNST.
Spoiler title
Spoiler content